Den 24 juli 2018 skrev USA:s president Donald Trump på Twitter att "tariffs are the greatest". Samma dag utlovade han stor finansiell kompensation till strafftullsdrabbade amerikanska sojabönder. Dagen därpå säger president Trump efter toppmötet med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker om handeln mellan USA och EU att "we want to further strengthen this trade relationship".

Detta så kallade toppmöte den 25 juli gav visserligen något bättre resultat än vad expertkåren – och troligen hela EU – hade förväntat sig eller befarat.

Följande slutsatser verkar kunna dras i ett EU- och tysk-svenskt näringslivsperspektiv:

1. En viktig slutsats är att de två ekonomiska stormakterna absolut inte åstadkommit en "deal", som Juncker formulerade förhandlingsresultatet. Det handlar istället om avsiktsförklaringar, vilka juridiskt givetvis väger mycket lättare än bindande avtal.
2. Detaljförhandlingar kommer enligt Trump att föras av högt uppsatta delegationer. Låt oss hoppas att detta kan ske inom rimlig tid.
3. Mest positivt sett med tyska och svenska ögon är kanske just nu att hotet om införande av biltullar tills vidare har avfärdas – men för närvarande endast tills vidare. Det gäller att komma ihåg denna detalj.
4. (Tills vidare) slopade hot om biltullar mot större europeisk import av amerikanska sojabönor och naturgas? Kan det räcka för att undanröja fler tillspetsningar av handelskonflikten? Det är nog fortfarande svårt att tro.
5. Det ska också bli nya förhandlingar om redan införda strafftullar. Gärna det, men mycket mer behövs för att vinna tillbaka de europeiska investerarnas förtroende.
6. Som ett teoretiskt intressant inslag framstår visionen – det är väl inte mer än så? – att ömsesidigt eftersträva slopandet av tullar på industrivaror. Betoningen ligger dock enligt mitt synsätt på "eftersträva". Detta är inte för det minsta bindande och vore i det absolut bästa fallet ett "mini-TTIP" om det verkligen kom till stånd.

Slutsatsen ligger nära till hands: Det senaste toppmötet mellan Trump och Juncker var ett litet steg i rätt riktning inför en mycket lång förhandlingssträcka. (Desillusionerade?) tyska politiker känner sig just nu ganska lättade då hotet om strafftullar kanske blivit mindre akut. Det kan man förstå. Tyska näringslivsrepresentanter däremot tar alla dessa på kort tid och nästintill spontant skapade avsiktsförklaringar med en reell nypa salt.

Det är nog bäst så.