I Tysk-Svenska Handelskammarens webbinarieserie kring vätgas som energibärare låg fokus på stålindustrin som pådrivare av vätgassamhället i Sverige. Med avstamp i stålproducenten Ovakos pilotprojekt i Hofors diskuterade företrädare från politik och näringsliv vätgasens roll i framtidens energisystem och för tyskt-svenskt samarbete.

I november kommer Energimyndigheten lämna in sitt förslag på en svensk nationell vätgasstrategi till regeringen. Den tyska regeringen presenterade sin vätgasstrategi förra sommaren och häromveckan konkretiserade närings- och energiminister Peter Altmaier planerna genom att presentera 62 projekt kopplade till satsningen. Därmed är potentialen stor och utsikterna goda för tysk-svenska initiativ på området.

Stålindustrin tar täten

Göran Nyström på Ovako, som i samarbete med webbinariepartner Linde använder elektrolys för uppvärmning av stål, beskrev bland annat hur stålföretagen i Mellansverige kraftsamlar kring vätgas i initiativet ”Mid Sweden Hydrogen Valley” och hur klusterbildningar kan bidra till att minska koldioxidavtrycket. Därtill är tekniken avgörande för klimatvänliga långväga lastbilstransporter.

– Vätgasproduktionen är on-demand och utan lagring, det behövs varken ledningar eller transporter, vilket gör hela processen väldigt kostnadseffektiv. Här kommer också samarbetet med Volvo in i bilden, med deras ambition att ha en fossilfri fordonsflotta år 2040. Därutöver ser vi stora möjligheter att utifrån klustret som bildats i Mellansverige genomföra stora sektorövergripande satsningar.   

Sveriges vätgasstrategi på gång

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en svensk vätgasstrategi. Enligt enhetschef Paula Hallonsten är det en ganska hektisk tid där många bitar ska falla på plats. 25 november ska förslaget finnas på regeringens bord.

– Regeringen vill ha en tydlig bild av vilken roll vätgasen kan få i det svenska energisystemet, särskilt viktigt här är potentialen att stabilisera elnätet. Därtill måste vi undersöka förutsättningarna för investeringar samt utreda eventuella hinder på vägen. Så det är en enorm mängd information som behöver sammanställas. Därför ser jag mycket fram emot att höra vad företagen har att säga. En del av strategin är också att undersöka möjligheterna till samarbete med andra europeiska länder och här är Tyskland väldigt intressant.   

”Regeringen vill ha en tydlig bild av vilken roll vätgasen kan få i det svenska energisystemet, särskilt viktigt här är potentialen att stabilisera elnätet.”

Vad vill företagen?

Niklas Gustafsson på AB Volvo betonade hur engagerat företaget är i vätgasfrågan och lyfte bland annat den gemensamma satsningen med tyska Daimler.

– Parisavtalet innebär att vi måste skynda på utvecklingen i rätt riktning. Transportsektorn har en avgörande roll eftersom så många företag är beroende av våra tjänster. Vi har en rejäl resa framför oss för att nå målsättningarna, samtidigt är elektriska och bränslecellsdrivna fordon framtiden. Vi behöver en lösning gällande långväga transporter och har därför slagit oss samman med vår huvudkonkurrent Daimler i företaget Cellcentric. Gällande strategin Paula Hallonsten och hennes team arbetar med är mitt budskap att vi måste våga vara både djärva och modiga!

Jernkontorets vd Bo-Erik Pers pekade ut elförsörjningen, både fördubblad produktion av fossilfri el och byggandet av elnät över landet, som politikens viktigaste uppgift att lösa för att industrin ska klara omställningen i det höga tempo som stålbranschen efterfrågar.

– Stålindustrin har under relativt lång tid engagerat sig för en fossilfri produktion som samtidigt är konkurrenskraftig. Vi har många intressanta projekt i gång, varav Ovakos och Lindes är ett. Vi ser likt Niklas Gustafsson att kunderna ställer höga krav på vårt arbete mot ett fossilfritt samhälle vilket blir en draghjälp.

Tyskland tidigt ute med statligt stöd

Stefan Peterson från Linde beskrev hur världens största gasföretag utvecklar olika strategier vad gäller vätgas.

– Vi är involverade i en rad kluster, exempelvis i vätgasklustret i Nordrhein-Westfalen och i Energiepark Mainz. För enskilda företag kan det vara svårt att förverkliga idéer, så den här typen av samarbeten är otroligt värdefulla. Tyskland var tidigt ute och har en intressant modell gällande finansiering, koordinering och kontroll från statlig sida, i syfte att främja utvecklingen på vätgasområdet. Den här typen av politiskt engagemang i ett tidigt skede kan tjäna som förebild också för Sverige, och får som jag ser det gärna fångas upp i strategin som Paula och hennes kollegor nu tar fram.

”Tyskland var tidigt ute och har en intressant modell gällande finansiering, koordinering och kontroll från statlig sida, i syfte att främja utvecklingen på vätgasområdet.”

Tyska exempel att ta lärdom av lyftes även av Malin Dahlroth från Uniper:

– Vi har varit aktiva på den tyska vätgasmarknaden i tio år och har flertalet projekt som är i gång där. Samtliga finansieras av tyska staten eller EU och om det är någonting vi har lärt oss är det vikten av denna typ av stöd, då vätgasprojekt är kostsamma. Samtidigt är vätgas en möjliggörare för att nå klimatmålen. Vi kommer satsa stort på Sverige och Skandinavien under de kommande åren och önskar att Sverige sätter upp liknande ambitiösa mål som Tyskland. Energisektorn är näst intill fossilfri, men inom andra sektorer finns utmaningar.

Politikens roll och vägen framåt

Näringsutskottets ordförande Lars Hjälmered (M) förklarade att det råder konsensus om den långsiktiga svenska energipolitiken, oavsett partitillhörighet.

– I det långa loppet handlar det om att kombinera en positiv ekonomisk utveckling med hållbarhet. Exemplen från företagen vi hört idag visar på behovet av investeringar som i sin tur kommer skapa nya arbetstillfällen. Sverige har gynnsamma förutsättningar på energiområdet som vi måste nyttja. Vi har idag betydligt lägre utsläpp än våra grannländer, men måste också ta höjd för att enorma summor behöver investeras om vi ska behålla vår tätposition. Även totalkostnaden är en nyckel för att förbli konkurrenskraftiga och här skulle jag gärna se en övergripande handlingsplan.
 

German Swedish Tech Forum invigdes i januari 2017 av Angela Merkel och Stefan Löfven och är en innovationsplattform med syfte att öka samarbetet mellan industriföretag i Tyskland och Sverige. Bakom initiativet står Tysk-Svenska Handelskammaren och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Läs mer om forumet här.