I januari i år bytte anrika AGA namn till Linde för verksamheten i Norden och Baltikum. Med namnbytet vill Linde lyfta de globala fördelarna inom koncernen även på de lokala marknaderna. I en intervju med Tysk-Svenska Handelskammaren berättar Jan Ellringmann, företagets nytillträdda vd i Sverige, om bolagets utveckling och vad vätgastekniken kan komma att få för betydelse för Sverige. 

Jan Ellringmann tillträdde i början av året posten som vd och ansvarig för region norra Europa inom Linde-koncernen, där samtliga nordiska länder och Baltikum ingår. Han kommer senast från Lindes verksamhet i Storbritannien. Skiftet på ledarposten sammanföll med namnbytet från AGA till Linde.

Tysk-Svenska Handelskammaren: Jan Ellringmann, hur anpassar ni verksamheten till det aktuella läget?

Jan Ellringmann: Covid-19 är en utmaning för oss, precis som för hela samhället och ekonomin. Vår prioritering är hälsa och säkerhet för våra anställda och kunder. Vi har genomfört strikta hygien- och distansåtgärder på våra produktionsanläggningar och kontor, arbetar hemifrån så långt det är möjligt och har reducerat resorna till ett rent företagskritiskt minimum. Samtidigt har vi jobbat intensivt med att stödja våra kunder inom hälso- och sjukvårdssektorn i att säkra tillgången till medicinsk syrgas och införde tydliga hygienriktlinjer särskilt för utsatta hemvårdspatienter. Parallellt hanterar vi vår kostnadsbas mycket noggrant för att anpassa oss till rådande omständigheter.

I början av året gick företagsnamnet AGA i graven, vilka värden vill ni förmedla genom namnbytet?

Vi har sedan 2000 varit en del av Linde-koncernen och att byta varumärke var ett naturligt nästa steg. Varumärket Linde, liksom tidigare AGA, står fortsatt för innovation, produktivitet och säkerhet. Dessutom är integritet och mångfald viktiga hörnstenar i vår företagskultur. Dessa är inte specifika för Sverige utan globala värden inom vår koncern, oavsett om vi är verksamma i Kina, USA eller Europa.   

Ett syfte med namnbytet i Sverige är också att ytterligare synliggöra att vi är del av en global koncern. Genom att dra nytta av den tekniska kompetensen som finns inom företaget kan vi stärka oss lokalt inom vissa områden och därigenom komplettera vårt erbjudande gentemot kund. Som exempel har vi en betydande erfarenhet inom fiskodling och marinteknik i Norge som kan användas även på andra marknader. Vi hoppas att detta också kommer bidra till vår attraktivitet som arbetsgivare eftersom arbetsmarknaden idag inte är begränsad till ett land. Om vi ska locka talanger måste vi kunna erbjuda intressanta utvecklingsmöjligheter inom koncernen. Då fungerar det bättre med ett globalt varumärke som Linde.

Men det betyder inte att AGA som varumärke försvinner helt här i Norden. AGA blir kvar som produktvarumärke för verksamhetens konsumentnära produkter, kolsyra och maskiner för kolsyrat vatten, gasol och svetsprodukter för industrin.

Är det viktigt för Linde att locka ny kompetens till verksamheten?

Att locka rätt kompetens till bolaget är avgörande för oss liksom för andra företag, särskilt för att driva digitaliseringen, och vätgastekniken som kommer att få en större roll i framtiden. Men själva kärnkompetensen kommer inte förändras så mycket, det handlar mer om ett mindset, att ha en ambition och vilja att utvecklas globalt. Begreppet ”glocal” – att vara lokal och global samtidigt – är en balansgång och detta måste vi förmedla till medarbetare.

Vilka tillväxtområden ser du på den svenska marknaden?

Vi är idag marknadsledande inom industrigas i Skandinavien och kan med vår kompetens fortsätta att tillsammans med stål- och tillverkningsindustrin arbeta för en utsläppsfri produktion. Fiskodling, livsmedel och sjukvård är viktiga tillväxtområden för Linde i Skandinavien, liksom massa och papper som drivs av en ökad e-handel. Vi ser också möjligheter inom batteritillverkning i Sverige. Vätgas är ett teknikområde som vi just nu utvecklar tillsammans med ett antal kunder.

Du nämner vätgas, hur ser utvecklingen i Sverige ut när det gäller användandet av det som drivmedel inom fordonsindustrin?

Vi behöver först en testmarknad för att utveckla tekniken. Vi kan inte producera bilar som drivs av vätgas om det inte finns några tankställen, och vi kan inte bygga tankställen om det inte finns några bilar. Det konsortium som bildats i Tyskland för att bygga ut infrastruktur och testning syftar till att pröva tekniken. I framtiden kan den komma att användas inom vissa områden, i Storbritannien har den till exempel testats i busstrafiken. Tillämpningen måste kommersialiseras innan den rullas ut brett. Men det krävs en aktör som går in och subventionerar utbyggnaden, som vid konsortiet i Tyskland. Utan politiskt risktagande och stöd för en viss teknik kan vi inte bygga ut. Men vi satsar definitivt på tekniken, därför har vi bildat ett jointventure-bolag med brittiska ITM Power som är specialiserat på elektrolys (en kärnkomponent vid tillverkning av vätgas. Reds. anm). 

"Om vätgas får fotfäste i Sverige kommer vi vara med i matchen."

Om vätgas får fotfäste i Sverige kommer vi vara med i matchen. Men som det är nu, med fokus på batteritekniken, kommer det inte löna sig att bygga en andra infrastruktur med vätgas för fordon. Å andra sidan kommer inte batteriteknik vara aktuell för exempelvis färjor, där kan vätgas bli aktuellt.

…. och inom industrin?

Vätgas kan användas för att minska koldioxidutsläppen inom tillverkningsindustrin. Vi håller på att göra tester med ett par svenska bolag inom ståltillverkning, för att se om tekniken lämpar sig för storskalig produktion. Det är stora investeringar som måste göras i anläggningar.

Tillsammans med Ovako har vi gjort ett försök där vätgas för första gången använts för att värma stål i befintlig produktionsmiljö. Testet föll väl ut och visade att det går att använda vätgas utan att det påverkar stålets kvalitet, och med en mycket stor reducering av stålets koldioxidavtryck. Användning av ren vätgas i förbränning ger stora vinster för miljön då det enda utsläpp som genereras är vattenånga.

Hur arbetar man inom Linde med innovation och nya affärsidéer?

Vi jobbar långfristigt med våra teknikområden, såsom vätgas och elektrolys. Från centralt håll arbetar Linde tillsammans med de lokala marknaderna. Vi ligger till exempel långt fram i Norden inom fiskindustrin, frysning och kylning av livsmedel med hjälp av flytande kväve liksom inom förbränningsteknik. Det centrala utvecklingslabbet finns på huvudkontoret i München, och vi har även ett labb i USA. Vi har ofta gemensamma workshops med våra kunder och labbet i Tyskland när vi behöver utveckla nya tekniker.

Du nämnde också säkerhet inledningsvis…?

Säkerhet är vårt absolut viktigaste ledord som genomsyrar allt vi gör och som vi tar oss an systematiskt, vare sig det gäller IT eller arbetsmiljö, det präglar alla våra processer. Våra medarbetare ska kunna gå hem med god hälsa. Automatisering är förstås en del av det arbetet.

Vad gör Linde för att minska klimatpåverkan?

Mycket handlar om konsumentbeteende och om politik. Linde är en del av tekniklösningen.

Vi arbetar med energieffektivisering och förnybart och Linde är det enda stora bolag som rankas högt i Dow Jones Sustainability World Index. Lindes produkter och lösningar bidrar till att minska koldioxidutsläppen med mer än dubbelt så mycket som verksamheten självt ger upphov till.

"Men så länge det inte finns något utsläppspris per ton, och inga gränsvärden som det gör inom fordonsindustrin, kommer utvecklingen att gå långsamt."

Men så länge det inte finns något utsläppspris per ton, och inga gränsvärden som det gör inom fordonsindustrin, kommer utvecklingen att gå långsamt. Detta är en fråga som politikerna måste ta tag i. Det räcker inte med ett stort samhällsintresse.

Vi erbjuder exempelvis klimatpositiv koldioxid för kolsyremaskiner som används när man gör sitt eget bubbelvatten. Linde kompenserar 110 procent av våra koldioxidutsläpp genom plantering av träd som binder koldioxid från atmosfären. Men frågan är om kunden är beredd att betala mer?

Du har nyligen flyttat till Sverige, hur upplever du den svenska affärskulturen?

Jag välkomnades med öppna armar. Visst finns det kulturella skillnader, i Sverige finns exempelvis en större förväntan på konsensus än i Tyskland. Men kultur är inte allt utan vi måste tänka på hur vi kan förbättra våra processer. Vi har en bra marknadsposition, bra kompetens och är ett bra team.

Fakta Linde och AGA

• Svenska AGA grundades 1904 av Gustaf Dalén. Han utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en svensk exportsuccé. Sedan 2000 ingår verksamheten i Linde-koncernen.
• Linde grundades av Carl von Linde år 1879 sedan han uppfunnit ismaskinen samt en maskin för tillverkning av flytande luft.
• Efter sammangåendet med amerikanska Praxair förra året är Linde global marknadsledare i industri- och medicingasbranschen med över 80 000 medarbetare och kunder i fler än 100 länder.
• Lindes försäljning uppgick till 28 miljarder dollar (25 miljarder euro) år 2019.
• Företaget tillhandahåller lösningar för många olika branscher, däribland flyg, kemi, mat och dryck, elektronik, energi, hälsovård, tillverkning och basmetallindustrin. Linde levererar också gasprocesslösningar för effektivitetsförbättringar och utsläppsminskningar.
• Lindes industrigaser används inom många områden, bland annat som livräddande syre för sjukhus, högrena gaser, specialgaser för elektroniktillverkning och vätgas för rena bränslen.
• I Sverige har Linde omkring 1000 anställda med huvudkontor i Solna, nyligen flyttat från Lidingö. Den svenska verksamheten finns på tiotalet orter, däribland helautomatiserad produktion av specialgas i Enköping och ett förbränningslabb i Älvsjö utanför Stockholm, Combustion Tech Center.
• Lindes Digital Base Camp i München har fått utmärkelsen bästa innovationslabb av affärsmagasinet Capital.