Vissa ekonomiska rapporter har ofta ett mer intressant innehåll utanför själva prognosavsnittet. Det kan till exempel handla om negligerad statistik och intressanta specialanalyser.

OECD är ett typiskt exempel på denna observation, utanför Sveriges gränser även publikationer av Bank for International Settlements (BIS), Europeiska centralbanken (ECB), Eurostat, Världsbanken med flera.

För tysk del vill jag inte minst nämna olika tillägg och djupare studier i prognospublikationerna av regeringens viktiga externa ekonomiska rådgivare, på tyska kallat Sachverständigenrat zur Begutachtung der gesamtwirtschaftlichen Entwicklung (SVR eller German Council of Economic Experts som har ett lagstiftat uppdrag, för närvarande med fyra män och en kvinna, samtliga professorer).

Men också de fem ledande prognosinstituten i München (Ifo), Kiel (IfW), Berlin (DWI), Essen (RWI) och Halle (IWH) med sina gemensamma konjunkturrapporter (Gemeinschaftsdiagnose, precis som SVR två gånger per år, vår- och höstrapporter) kan vidga vyerna. Självklart finns det också många andra, ännu mer specialdestinerade analys- och forskningsinstitutioner i EU:s största medlemsland.

Tydlig löneökning under år med låg inflation

I nedanstående artikel vill jag däremot titta lite närmare på den tyska löne- och produktivitetsvecklingen, ett utanför näringslivsorganisationerna alltför sällan presenterat ämne, men tveklöst av tydligt företagsrelevant karaktär.

Nämnas kan också att SVR helt nyligen blivit utsett av den tyska regeringen att formera Tysklands nybildade ”Utskott for nationella produktivitets- och konkurrenskraftstudier”, för övrigt på rekommendation av EU-rådet. Från och med hösten 2019 utkommer således en årlig produktivitetsrapport, vilket det säkert finns anledning att återkomma till.

Av nedanstående kortfattade tabell framgår att tyskarna haft en relativt tydlig löneökning under de senaste åren, speciellt när inflationen låg kvar på extremt låga nivåer. Det bör observeras att de nedan redovisade siffrorna återspeglar utvecklingen för hela den tyska ekonomin i ett företagsperspektiv. Inom olika sektorer eller avtalsområden finns dock vissa variationer.

Löneutvecklingen i Tyskland: historik och prognoser (procentuella förändringar)

1 Timlönebaserat (ej individbaserat)   2 BNP (i volym) per arbetad timme   3 Nominellt
Källor: Destatis, Bundesbank, SVR
 

Tabellen visar att den tyska ekonomin sedan en tid tillbaka konfronteras med produktivitetsproblem – liksom Sverige och flertalet andra EU- respektive OECD-länder (se också Catherine L Manns anförande på Tysk-Svenska Handelskammaren i januari 2018).

Löneökningarna per se är inte det stora problemet i västvärlden utan att dessa inte kan pareras av en tillfredsställande utveckling av produktiviteten. Det är inte minst mot denna bakgrund många länders digitaliseringsambitioner på senare tid fått så stor betydelse.