Texten "Tyskland under luppen" framför en bild på Frankfurts skyline

Lastbilstransporter – ett nytt konjunkturindex för Tyskland

2019-02-05

Tysklands statistiska centralbyrå har utvecklat en ny konjunkturindikator med nära och snabb koppling till främst industrin: Truck-Toll-Mileage Index, på svenska ungefär ”Index för vägtullsbelagda lastbilstransporter” (IVL). Denna tidiga indikator, som publiceras omkring den 15:e varje månad, pekar sedan flera kvartal tillbaka på en dämpning av den tyska industrikonjunkturen men (ännu) inte på någon verklig recession.

IVL används lämpligast som differensen mellan ett trendmässigt/cykliskt index (BK 4.1-metod) och trendindexet Hodrick-Prescott. Det ger det efterlysta konjunkturanpassade IVL-värdet. Denna siffra låg i december på +1,8 och därmed fortfarande klart över den mer långsiktiga trendlinjen på 0 – men med avtagande styrka sedan början av 2018 (vilket gäller även för BNP).

Detta blir tydligt i en tabell från Tysklands statistiska centralbyrå (Statistisches Bundesamt eller också kallad Destatis). Klicka gärna på länken och följ med via nedanstående förklaringar.

Det finns fem spalter på denna tabellsida med följande innehåll (+: saknar betydelse, +++++: mycket viktigt för oss):

  • + Spalt 1: Original values – här finns obearbetade originalvärden (dessa negligerar vi här; eventuellt kan vi jämföra med samma månad ett år tidigare, det senare kan dock ge en alltför grov bild av utvecklingen då exempelvis ingen kalenderkorrigering föreligger)
  • ++++ Spalt 2: Trend cycle component (BV 4.1) – här sammanfattas både en kortare trendutveckling och framförallt det mer kortsiktiga, cykliska konjunkturinslaget (detta på grund av vanliga avgränsnings- eller definitionsproblem) -> viktigt verktyg, då spalt 2 ingår i spalt 5
  • ++ Spalt 3: % change to the previous month – inte så viktigt i vårt sammanhang
  • ++++ Spalt 4: Hodrick-Prescott-Trend – här elimineras mer kortsiktiga, cykliska faktorer för att komma till den långsiktiga trenden -> ingår också i spalt 5 som är slutresultatet
  • +++++ Spalt 5: Deviation of trend cycle component to Hodrick-Prescott-Trend in % – här har vi den för oss viktigaste siffran. Den tar fram skillnaden mellan spalt 2 och spalt 4 och visar därmed konjunkturen. En positiv siffra pekar på aktivitet över trenden – ju högre siffra över noll desto starkare konjunktur.

Så här långt det viktigaste. Mer djupgående information om Tysklands nya konjunkturindikator följer nu för den aktivt intresserade.

Bakgrund och detaljer om IVL

Med den globala spridningen av inköpschefsindex (PMI, Purchasing Manager Index) har intresset för snabbt publicerade konjunkturindikatorer stigit markant. Denna utveckling hänger i sin tur ihop med den tilltagande globaliseringen av finansmarknaderna och finansmarknadernas statistiska nyfikenhet.

När jag själv tillsammans med Åke Gustavsson på Swedbank introducerade PMI i Sverige år 1994 som tredje land i världen efter USA och Storbritannien fanns det framförallt två skäl till lanseringen: snabbhet och praktisk närhet till företagens verklighet.

Sedan dess har det tillkommit nya konjunkturindikatorer men väldigt få med närhet till industrins order- och/eller produktionsverklighet. Däremot har en del nya konjunkturindikatorer konstruerats med koppling till finansmarknaderna och tjänstesektorn. Inte minst mätningar inom tjänstesektorn ter sig dock fortfarande mycket svåra.

Problemet med många enkäter, främst från den privata sektorn, är ofta otillräcklig transparens och bristande möjlighet till kvalitetskontroll. Myndigheter har givetvis mer omfattande resurser för statistikexperter och datainsamling.

Detta visar sig också med tanke på en nyligen presenterad, ny tysk konjunkturindikator med stark koppling till verkligheten. Denna döptes av den officiella statistiska centralbyrån till Lkw-Maut-Fahrleistungsindex (på engelska Truck-Toll-Mileage Index) – en hittills i Sverige ej uppmärksammad nyhet.

Motiv bakom den nya konjunkturindikatorn

Lastbilar står för en stor del av de tyska godstransporterna. Därför torde indikatorn i väsentlig grad återspegla det rådande tyska konjunkturläget. Sedan 2005 har det funnits digitalt registrerade vägtullar för tyngre lastbilar på de tyska motorvägarna (Autobahn), omfattande en vägsträcka på 12 800 km. Från och med 2018 är även samtliga riksvägar (Bundesstraßen) med en total vägsträcka på 38 000 km avgiftsbelagda.

Hittills ingår dock endast lastbilstullarna på Autobahn i ovanstående indexberäkning på grund av historiskt otillräckligt långa elektroniska dataserier för körvolymerna på riksvägarna. De tyska statistikexperterna anser likväl att motorvägsregistreringarna räcker mycket väl för att få en representativ bild av lastbilstransporternas totalvolym då transporterna på Autobahn utgör cirka 80 procent av alla avgiftsbelagda transporter med tyngre lastbilar. Fusk och en del avgiftsbefriade transporter, till exempel från polisens och försvarets sida, bedöms ej nämnvärt påverka sifferbasen.

Fördelarna med Tysklands nya index för lastbilstransporter är dess produktionssnabbhet och det alltmer heltäckande statistikunderlaget. Och inte minst att det har tillkommit, av allt att döma, en ny verklighetsnära konjunkturindikator.

Samband med (industri-)konjunkturen

Enligt min bedömning har det vetenskapliga förarbetet inför lanseringen av den nya IVL-konjunkturindikatorn varit noggrant och förtroendeingivande. Det gäller inte minst den statistiska korrelationen (sambandsanalysen) mellan transporter och olika officiella produktionsindikatorer för tillverkningsindustrin och hela landet (BNP) men även för handeln.

Tydliga samband finns exempelvis mellan tyngre lastbilstransporter och industriproduktion, i synnerhet vad gäller produktionen av insats- och konsumtionsvaror – dock något svagare avseende produktionen av investeringsvaror då dessa i nämnvärd omfattning levereras av andra transportmedel. Mer om olika samband finns i diagramform hos Destatis:

  • direkt här
  • indirekt här (Klicka på denna bild på Truck-Toll-Mileage Index-kurvan och slutligen på samma sida på den lilla diagramrutan. Nu kan lastbilsindexet jämföras med industriproduktion, BNP, handel med mera – indikatorer som helt enkelt kan läggas på IVL-kurvan för visuell jämförelse.)

Korrelationskoefficienter kan maximalt uppnå 1,0. För de två förstnämnda – den totala industriproduktionen och produktionen an insatsvaror – ligger dessa på höga 0,97 respektive 0,80 och på 0,91 för varaktiga och mer snabbanvända konsumtionsvaror. För investeringsvaror syns en samvariation på 0,63 – mindre entydigt men ej irrelevant.

Det kan bli intressant att framöver följa upp den nya tyska indexvarianten IVL för tyngre lastbilstransporter och i vad mån den kan ge tidig vägledning för framförallt industrikonjunkturen. IVL måste ses som en så kallad sammanfallande konjunkturindikator med snabba aktuella mätningar från verkligheten och ligger publiceringsmässigt tidigare än klassiska konjunkturindikatorer såsom industriproduktion och BNP.

Bearbeta den egna statistiken

Det ovan beskrivna statistiska exemplet låter säkert rätt komplicerat. Statistik behöver dock inte alltid vara svår att arbeta med – inte heller internt avseende det egna företagets utveckling. En del egenproducerad statistik kan ge enskilda företag nyttig information om sig själva.

Det kan således vara av intresse att i mån av existerande resurser försöka lansera eller förbättra egen, företagsintern statistik, exempelvis genom X12-metoden för säsongsrensningar, genom hänsyn till semesterdagar vid jämförelser med samma period året innan, genom flera månaders glidande medeltal för att undvika alltför ryckiga månadssiffror, genom mer avancerad metodik för trendorienterad analys och, ännu mer avancerat, genom att hitta statistiska samvariationer mellan det egna företagets produktions-/orderkurvor och exempelvis BNP eller privat konsumtion (eller vice versa).

Slutsats: Även den egna statistiken kan ofta bearbetas med fruktgivande resultat. Till detta ändamål finns numera en rad användbara statistiska dataprogram.

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren