Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Hubert Fromlets reflektioner inför 2019

2018-12-13

Det gångna året har präglats av en rad konkretiserade, redan kända eller nya hotbilder för den globala och därmed också den tyska och svenska ekonomin. Nämnas kan exempelvis den tilltagande protektionismen, USA:s finanspolitiska nonchalans, växande kreditbubblor i en del länder, den fortsatt extrema lågräntepolitiken inom E(M)U-området inklusive Sverige, Italiens finanspolitik och bankproblem, brexit, Kinas uppenbara tillväxtsvacka, stigande global politisk nervositet, lätt tilltagande psykologisk tveksamhet med reaktioner främst på den alltmer oroliga aktiemarknaden med mera.

Denna ovanligt omfattande ackumulation och tillspetsning av negativa hotbilder och trender under 2018 borde egentligen redan ha satt tydligare negativa ekonomiska spår än vad som hittills varit fallet. Det leder osökt till frågan om världsekonomin på senare år utvecklat bättre motståndskraft mot olika typer av obalanser och störningar än vad vi historiskt varit vana vid. Med andra ord: Tyder den långvariga internationella konjunkturuppgången möjligen på förändrade eller nya konjunkturmönster?

Mycket har hänt sedan den globala finansiella och ekonomiska kraschen för 10-11 år sedan med den initialt begränsade "subprime-krisen" som utgångspunkt – både i positiv och i negativ riktning.

Som positivt framstår till exempel hårdare regleringar av finansmarknaderna, den robusta internationella konjunkturuppgången under hittills drygt åtta år samt så här långt visad god motståndskraft av den reala ekonomin mot mindre uppmuntrande rykten och turbulens.

Negativa trender väger tungt

Digitaliseringen spelar idag en avsevärt större roll i världsekonomin än för tio år sedan, med framöver helt nya möjligheter att positivt påverka samhället och själva ekonomin men också helt nya och mestadels okända risker.

På pappret väger inför 2019 en hel del osäkra eller redan negativa inslag klart tyngre än några av de positiva trenderna och händelserna på senare år. På minussidan finns i dessa dagar bland annat:

  • den växande protektionismen
  • den snedvridande penningpolitiken med extremt låga räntor (stöd till riskfyllda krediter, finansiella placeringar och affärer på bostadsmarknaden)
  • den alltjämt obehagligt växande globala skuldsättningen (inte minst i Kina och Sverige)
  • en del centralbankers alltmer svulstiga balansräkningar (genom enorma köp av räntebärande papper, QE)
  • den politiska förvirringen och instabiliteten i bland annat USA, Italien, delar av EU inklusive Storbritannien och en rad emerging markets

Osäkerhet behöver inte sluta negativt

Intrycket från många prognosmakare är ofta att stigande osäkerhet mer eller mindre automatiskt måste leda till sämre framtidsutsikter. Forskning och historisk erfarenhet visar att detta inte nödvändigtvis behöver vara fallet, i vart fall inte fullt ut. All osäkerhet behöver inte mynna ut i en negativ realitet.

Problemet för prognosverksamheten idag är framförallt anhopningen av oroväckande obalanser och den reala ekonomins tänkbara men osäkra reaktionssätt på grund av alla förändringar under de gångna tio åren. Sedan tillkommer den, historiskt sett, mycket långdragna konjunkturuppgången. Kan denna bidra till i modern tid icke kända reaktionsmönster?

För snart 30 år sedan, det vill säga under den stora politiska omvälvningen i Europa, kom den tyska superrockgruppen The Scorpions med sin världshit Wind of Change. Troligen håller denna epokskapande period numera på att komma till sitt slut. En ny epok med relativt nytt innehåll håller av allt döma på att inledas.

Wind of Change känns

Det behöver inte betyda att alla traditionella ekonomiska principer kommer att försvinna. Dock konfronteras ekonomerna med en hel del nya prognosförutsättningar. Frågan är i vad mån dessa förändrade villkor kommer att påverka den pågående konjunkturförsvagningen. Med andra ord: Hur stor är dagens globala motståndskraft efter alla dessa konjunkturella återhämtningsår?

Frågan ställs också för tyska och svenska företag. Det kan därför rekommenderas att noggrant följa utvecklingen även under 2019. Nya överraskningar väntar nog också.

Winds of Change kommer givetvis att kännas av i det egna företaget. Så många områden kan komma att påverkas kortsiktigt och strategiskt: export, inköp, produkt- och produktionsutveckling, IT genom företagsanpassad digitalisering, intern vidareutbildning, finansiella transaktioner och strategier och mycket annat.

Makroekonomin avgörs på mikronivå!

Allt gott för 2019!

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren