Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Valutaprognoser slår ofta fel – kommentarer till den pågående kronsvackan

2019-02-13

Den svenska kronan har sedan början av 2019 försvagats med cirka 2,5 procent gentemot euron – tvärtemot flertalet prognoser för bara några få månader sedan. Många vetenskapliga undersökningar visar att valutaprognoser egentligen inte kan göras med någorlunda pålitligt resultat. Erfarna valutahandlare däremot kan mycket väl förfoga över kompetensen att förutse åtminstone den allra närmaste valutautvecklingen.

Omöjligheten att med noggrann analys förutse valutakurser på några månaders eller några års sikt sammanhänger med det stora antalet faktorer som kan påverka kronan, euron, dollarn eller andra valutor. Här finns exempelvis den politiska eller sociala utvecklingen hemma eller i andra länder, olika nationella och internationella konjunktur- och stämningsindikatorer eller förhållandena på finans- och tillgångsmarknaderna.

Hela prisbildningsprocessen på valutamarknaden är med andra ord mycket komplex – det vill säga alldeles för komplex för att i förväg kunna fånga in alla valutapåverkande faktor i rätt ordning och med rätt tyngd. Således innehåller en infriad valutaprognos – vilken givetvis ibland kan förekomma – också en uppenbar slumpfaktor.

Orsaker till kronsvackan

Den pågående kronsvackan är dock ingen gåta vid en närmare granskning. Förklaringsfaktorer är bland annat:

  • det tydligt försämrade stämningsläget sedan i höstas (kanske något överdrivet)
  • en hel del nedreviderade konjunkturprognoser för 2019
  • kvarvarande osäkerhet kring den nya regeringens ekonomiska politik
  • svaghetstecken från detaljhandeln och troligen den totala privata konsumtionen
  • dämpningen på bostadsmarknaden
  • Riksbankens duvaktiga penningpolitik, troligen också framöver

Naturligtvis kan dessa negativa faktorer åter vända till det bättre. Kronan är ingen valuta som ständigt faller i värde – trots dagens olyckskorpar. Men att förutse tidpunkten och styrkan för en kommande kronförstärkning – och från vilken nivå en sådan skulle kunna påbörjas – förblir en omöjlighet.

Följande slutsats kan dras av ovanstående resonemang: Företag bör aldrig spekulera i en kommande valutautveckling – inte ens när framstående bedömare säger att kronan borde stärkas under det närmaste kvartalet eller året.

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren