Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Tysklands BNP under 2018: tillväxtimpulser endast från inhemsk efterfrågan

2019-02-22

Nyligen publicerades den tyska BNP-utvecklingen under helåret 2018 (+1,4 procent, kalenderkorrigerat +1,5 procent) och för det fjärde kvartalet 2018 (±0 jämfört med föregående kvartal). Med detta drabbades Tyskland inte av någon så kallad teknisk recession, det vill säga två negativa kvartal i rad – mycket tack vare en fortsatt hygglig utveckling inom den totala tjänstesektorn (dock något mindre bra avseende näringslivets efterfrågan på tjänster).

En negativ BNP-utveckling befarades av en hel del konjunkturexperter. Undvikandet av en generell recession utesluter dock inte att den totala tyska industrikonjunkturen de facto kan vara nära ett recessionsliknande tillstånd, i synnerhet när byggnadsindustrin exkluderas. Den senare går fortfarande ganska bra.

Hygglig inhemsk efterfrågan och dämpad export

Idag den 22 februari publicerades också utvecklingen av de olika BNP-komponenterna under fjolåret. Det framkom att den så kallade inhemska efterfrågan ändå kännetecknades av en hygglig utveckling (+1,8 procent). Den privata konsumtionen bidrog med 0,7 procentenheter och bruttoinvesteringarna med 1,1 procentenheter till den uppnådda 1,4-procentiga BNP-tillväxten.

Däremot minskade nettoexportens bidrag (export minus import) till den tyska BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter under det gångna året. Här var nedgången väl synlig under det andra halvåret, speciellt under sista kvartalet, beroende på relativt stark import och dämpad export. Det ska bli intressant att se om svensk nettoexport kommer att visa en likartad utveckling.

Oförändrat index för lastbilstransporter i januari

Den senast på denna sida uppmärksammade och presenterade nya tyska konjunkturindikatorn som sammanfattar avgiftsbelagda transporter på tyngre lastbilar (IVL) visade i januari ett oförändrat indextal jämfört med december 2018 (114,4). Som redovisats i min tidigare artikel finns det ett relativt tydligt samband mellan IVL och bland annat BNP och industriproduktion.

Den mest relevanta IVL-kurvan befinner sig alltjämt över den rent trendmässiga utvecklingen och återspeglar troligen ingen snar recession för hela ekonomin (som också innehåller den stora tjänstesektorn). Däremot har IVL-vändpunkten nåtts redan för några kvartal sedan.

Industrikonjunkturen viker, ljusare för handeln

Vändpunkten framgår tydligt av diagrammet på tyska statistiska centralbyråns webbplats, speciellt när man också lägger till olika kurvor för industrins produktion och orderingång. För handeln ser det dock bättre ut. Detta ger sammantaget en något mildare konjunkturtolkning i dessa dagar när de negativa eller mycket skeptiska tongångarna kring Tysklands konjunktur totalt dominerar.

Det ter sig spännande att fortsättningsvis noga granska denna, positivt nog, lätt trendfärgade IVL-konjunkturindikator, vilket gör utvecklingen mindre hackigt. Det kommer vi att göra, mestadels kortfattat. Ibland kan det också bli mer utförligt, beroende på signalerna från den pågående utvecklingen, inte minst när vändpunkter kan skönjas. IVL utkommer omkring den 15:e i varje månad.

Det är givetvis viktigt att regelbundet också titta på andra konjunkturindikatorer vilka tidsmässigt emellertid nästan uteslutande publiceras efter IVL-indexet. Länken några rader upp ger en bra sammanfattning.

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren