Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren

Fritt fall för tysk industri just nu – internationell oro slår igenom

2019-04-09

Den tyska industrins extremt svaga orderingång i februari – byggnadsindustrin undantagen – kom som en synnerligen negativ överraskning, även om tolkningen av en enda månadssiffra aldrig bör överdrivas, varken åt det positiva eller det negativa hållet. Negativt i detta speciella sammanhang är framförallt den drastiska bekräftelsen av tidigare negativa konjunktursignaler och -prognoser.

Detta trots att de nyligen gjorda nedrevideringarna av tidigare BNP-prognoser för 2019 av Sachverständigenrat zur Begutachtung der gesamtwirtschaftlichen Entwicklung (tyska regeringens nationalekonomiska expertkommitté) och de ledande fem prognosinstituten från cirka 1 ¾ procent i höstas till nu cirka ¾ procent ter sig mindre dramatiskt än vad som kommit fram i de flesta rapporterna.

Höstprognosen hade en teknisk ”lufttillväxt” på 0,5 procentenheter som därefter fallit bort helt på grund av det svagare andra halvåret 2018. Med andra ord: Nedrevideringen av BNP-prognosen för 2019 är de facto en halv procentenhet istället för en hel procentenhet. Riktningen är likväl tydligt negativ.

Orderingången sjunker kraftigt

Statistiskt visade tillverkningsindustrins orderingång i februari på en tillbakagång med 4,2 procent jämfört med januari (med borträkning av stororder -2,7 procent, orderingång från utlandet -6 procent och från den inhemska marknaden -1,6 procent). Den försvagade internationella konjunkturen talar inte för en snabb vändning åt rätt håll. Men hur stor är recessionsrisken?

2018 kunde Tyskland med nöd och näppe undvika en recession med två negativa BNP-kvartal i rad – närmare bestämt en så kallad teknisk recession enligt finansmarknadernas enklare definition av recessionstermen.

I USA till exempel måste, enligt akademiska NBER:s bredare recessionstolkning, flera indikatorer tydligt ha gått åt fel håll under en (något) längre period för att recessionskriteriet ska vara uppfyllt (”significant decline in activity”). Kriteriet två kvartal i rad tillämpas inte av NBER. För egen del föredrar jag den sistnämnda och bredare definitionen. Den kan dock inte hävda sig mot finansmarknadernas simpla och dominerande definition.

Ännu inte genomgripande recession

Med dagens kunskap och förutsättningar ter sig risken för en tysk ”teknisk recession” fortfarande större än för en mer genomgripande recession. Det ena utesluter dock inte det andra på några kvartals sikt.

En mer godartad, eller snarare mindre negativ, utveckling kan dock endast komma att visa sig så småningom om en elakartad tillspetsning av de internationella riskerna kan undvikas: ett regelrätt brexit-kaos, ett fortsatt, eller rent av tillspetsat, handelskrig mellan USA och Kina och/eller en påbörjad eller förstärkt handelskonflikt mellan USA och EU, ett Kina med verklig konjunkturkris och växande strukturella tillväxtproblem, Italiens återkomst till ett rejält krisläge (banker, budget) och framväxten av en hittills okänd internationell risk – en (nästan?) okänd risk som då och då hastigt kan dyka upp.

Ovanligt konjunkturmönster

Med tanke på industrins usla orderingång i början av innevarande år kan det första kvartalet 2019 innebära en negativ BNP-utveckling i Tyskland – och de första två kvartalen till och med en ”teknisk recession”. Den inhemska efterfrågan ser ännu så länge (något) mer robust ut än den mycket bräckliga exportkonjunkturen. Byggsidan och tjänstesektorn ter sig alltjämt stabilare än merparten av tillverkningsindustrin. Men på lite längre sikt ökar givetvis tjänstenäringarnas mer direkta beroende av industrikonjunkturen.

Vi får i det aktuella tyska konjunktursammanhanget ej glömma att ett instabilt psykologiskt stämningsläge i praktiken kan leda till överreaktioner och genom dessa efter viss tid också påverka företagens och hushållens investerings- respektive konsumtionsplaner. Tysklands ekonomi befinner sig därför i ett mycket bräckligt tillstånd.

Historiskt har den tyska exportmotorn kommit igång som första sektor efter en tids allmän konjunkturnedgång, samtidigt som exporten i en nedåtriktad utveckling vanligen presterade mer motståndskraft än den inhemska ekonomin. Denna gång är det emellertid snarare tvärtom, med den utländska efterfrågan som främsta negativa drivkraft. För den tyska regeringen gäller det därför att arbeta målmedvetet för både förnyad konjunkturell och strukturell tillväxtkraft.

Inbromsning i Kina påverkar

Kinas inbromsning förklarar visserligen till viss del Tysklands pågående konjunkturförsvagning. Den senaste kinesiska PMI-uppgången – för övrigt i Kina ett index med otillräcklig transparens – ger i dagsläget ingen anledning till mer Kinaoptimism i ett tyskt perspektiv.

Den globala konjunkturdämpningen finns kvar som negativ faktor för Kina, likaså den amerikanska protektionismen. För egen del ser jag avvaktande på president Trumps något uppmuntrande förhandssignaler om en kommande överenskommelse med Kina.

Trump har bedömt Kinas handelspolitik från början som simply not fair. Förmodligen förväntar sig Trump ett större kinesiskt tillmötesgående än vad som troligen ligger i korten. Jag tar inte ut något i förskott som kan peka på en bestående handelspolitisk förbättring mellan de två ledande supermakterna. Slutsatsen är med andra ord att handelsrelationen mellan USA och Kina är och förblir en känslig planta även för tyskt vidkommande.

Trumps attacker mot Tyskland oroar

Som om det inte var tillräckligt med denna handelspolitiska konfliktyta ger också president Trumps ständiga attacker mot Tyskland anledning till oro för den tyska exporten. Trumps intresse för ett välmående Europa verkar alltjämt begränsat.

Det protektionistiska hotet mot den redan ansträngda tyska bilindustrin lever uppenbarligen kvar – en klassisk industribransch som bidragit en hel del till den tyska konjunkturförsvagningen under de senaste tre kvartalen. Tysklands faktiska vägran att leva upp till sina accepterade finansiella Nato-åtaganden kan i värsta fall till och med sätta negativa spår på USA:s handelsrelationer med Tyskland (och hela EU).

Sammantaget ser vi att den amerikanska och globala handelspolitiken fortsätter att kräva mycket analytisk uppmärksamhet, inte minst av företagen. Brexit icke att förglömma!

Till och med ihållande handelspolitisk osäkerhet är enligt all forskning tillväxthämmande.

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren