Handelskriget mellan USA och Kina – om man vill kalla det så – har tillspetsats ännu en gång av president Trumps beslut att kraftigt utvidga strafftullarna på många olika varor från Kina motsvarande ett importvärde på 200 miljarder US-dollar. Kina svarade samma dag med samma mynt: nya tullar på amerikanska importvaror i storleksordningen 60 miljarder dollar. Kinas svar får dock inte tolkas som mildare eftersom Kinas totala varuimport från USA enbart utgör omkring en fjärdedel av det motsvarande importvärdet för USA:s del.

Handelskonflikten mellan världens två största ekonomier (Kina är faktiskt etta om BNP beräknas med så kallade köpkraftspariteter, PPP) är självfallet en händelse med negativa effekter. Det behövs dock vissa distinktioner: dels den mikroekonomiska infallsvinkeln på företags- och hushållsnivå, dels den makroekonomiska nivån för hela nationen.

Helt uppenbart är att svenska och tyska företag med direkt koppling till det bilaterala tullkriget mellan USA och Kina kommer att få uppleva en del negativa effekter. Det är också mycket möjligt att konsumentpriser kan komma att påverkas genom (något) dyrare import, åtminstone i USA. Men i vilken utsträckning?

Här kommer vi till huvudproblemet: handelskrigets siffermässiga effekter. För egen del har jag sett en hel del försök till numeriska preciseringar, även av Bank of England. Sådana preciseringar har dock sina begränsningar. Men vilka?

Många osäkra faktorer kring effekterna

”Förståsigpåare” finns det alltid. Ibland kan historiska erfarenheter ge viss vägledning. Något hotfullt handelskrig har vi dock inte upplevt efter andra världskriget och idag är globaliseringen på makro- och företagsnivå mer fortskriden än någonsin. Det finns numera inga modeller som konsekvent tar hänsyn till företagens globalisering av forskning och produktion.

Oklart är också om Trump framöver kommer att införa en ytterligare utvidgning av den pågående betungande handelskonflikten. Vissa hot i en sådan riktning finns redan.

Det går inte heller att förutse om G20-toppmötet i november med presidenterna Trump och Xi Jinping i främsta raden kommer att ge handelspolitiska lättnader mellan de två länderna – en utveckling som i dagsläget verkar mindre trolig. Kongressvalet i USA inger också en del osäkerhet.

Vi vet inte heller om världskonjunkturen redan är på väg att försvagas (vilket ej behöver innebära en regelrätt lågkonjunktur). Men fler räntehöjningar är på väg, valutamarknaderna något obalanserade och ett flertal länders offentliga och/eller privata skuldsättning direkt oroväckande. Dessa faktorer kan, vid en nämnvärd negativ utveckling, skapa global osäkerhet och därmed förstärka negativa verkningar från den amerikansk-kinesiska handelskonflikten.

Helt osäkert är också om eller i vilken utsträckning dagens eller framförallt en upptrappad handelskonflikt kommer att framkalla negativa psykologiska effekter på världens finansmarknader och i den reala ekonomin. Psykologi är ofta en underskattad parameter i sådana bedömningssammanhang.

Svårt att göra exakta beräkningar

Denna korta analys ger en antydan om många osäkra faktorer som försvårar eller omöjliggör mer exakta beräkningar avseende potentiella effekter som härrör från handelskriget mellan USA och Kina. Därmed finns inte heller någon som helst möjlighet att försörja ekonometriska modeller med vettig och mest sannolik input.

Mycket osäkra premisser leder i sin tur till mycket osäkra konsekvensanalyser och prognoser. Det behöver inte innebära att alla bedömare kommer fram till felaktiga slutsatser, dock handlar det i så fall om infriade gissningar och ej om infriade prognoser med välgrundade sannolikhetsantaganden.

Av denna anledning ter det sig ytterst viktigt att svenska och tyska företag fortsätter att bevaka utvecklingen i och mellan USA och Kina med stor uppmärksamhet, den totala globala konjunkturen inräknad. En synligt negativ utveckling på den globala handels- och/eller konjunkturfronten kan också leda den svensk-tyska handeln i fel riktning. Men ännu så länge kan vi åtminstone hoppas på en mer gynnsam utveckling än vad som för närvarande ligger i korten.