I dagarna lämnar Naturvårdsverket sin utredning om förutsättningarna för kemisk återvinning till regeringen. Politiska initiativ är nödvändiga för en bättre infrastruktur för återvinning av plastmaterial. Konsumenterna är till och med beredda att betala mer för hållbara, återvunna material. Det framkom under ett webbinarium som Tysk-Svenska Handelskammaren arrangerade tillsammans med tyska BASF.

Plast och kemikalier är en av de största varugrupperna i det svensk-tyska handelsutbytet. Därtill återfinns produkterna på en rad ytterligare områden, exempelvis i fordon, textilier, möbler och mat, vilket gör materialen svåra att ignorera.

Klimatneutralitet 2050 och kemisk återvinning

Att ny teknik, som exempelvis kemisk återvinning, spelar en avgörande roll för målet om nettonollutsläpp av växthusgaser blev tydligt när Harald Pflanzl, chef för Nordväst- och Centraleuropa på BASF, presenterade företagets vision:

– Det handlar om en fundamental omställning och genomgripande förändringar i hela kemisektorn och plastindustrin. Om vi ska uppnå nettonollutsläpp 2050 måste kraftansträngningen börja idag, oavsett utmaningarna vi konfronteras med, som exempelvis att helt avskaffa giftiga utsläpp, ställa om till en cirkulär ekonomi och öka återvinningsgraden av svårhanterliga typer av plast. Vårt företag vill ta en ledande roll på denna resa.

"Produktionen kräver mycket energi, det går inte att undvika."

Produktionen kräver mycket energi, det går inte att undvika. Därför investerar vi storskaligt i förnybara energikällor, vilka vi behöver ha i närheten av vår produktion. Samtidigt måste detta gå hand i hand med att vi förblir konkurrenskraftiga och i genomförandet behövs tydligare ramvillkor och ett bättre samarbete mellan politik och industri.

Harald Pflanzl lyfte därutöver vikten av kemisk återvinning som ett komplement till mekanisk dito för att uppnå en cirkulär ekonomi. Han fick medhåll av Åsa Stenmarck, ansvarig för den nationella plastsamordningen på Naturvårdsverket.

– Vi har skapat en färdplan för hållbart plastanvändande i Sverige. Den cirkulära ekonomin handlar inte bara om återvinning, vilket man kan lätt kan tro, utan också om att företagen faktiskt måste reducera mängden plast som produceras. Detta gäller inte bara plast utan generellt – vi måste bli mer sparsamma. När detta väl är åtgärdat måste vi se till att flödena är bättre än idag.

"Vi undersöker hur förutsättningarna för den kemiska återvinningen kan vässas, eftersom den har vissa fördelar."

En del i vårt regeringsuppdrag är också att undersöka hur förutsättningarna för den kemiska återvinningen kan vässas, eftersom den behövs och har vissa fördelar, exempelvis kan giftgraden i plasten reduceras. Samtidigt ser vi en viss risk för greenwashing, vilket måste undvikas. En annan sak som måste fastställas är vilken typ av plastavfall som kommer att hamna i återvinningsanläggningarna för att säkerställa att produkten som kommer ut i andra ändan är av god kvalitet.

Moderator Sanna Balsvik hänvisade till en studie som visade att endast 10 procent av den producerade plasten återvanns i Sverige 2017 och frågade hur situationen ser ut idag.

– Inom några månader släpper vi en ny studie så då hoppas jag ha svaret på den frågan. Men generellt har ju plastanvändningen i världen inte direkt minskat och vi ser inte att återvinningen har ökat i någon större mån. Men initiativen från förpackningsindustrin med mer miljövänliga materialval gör mig optimistisk. På det stora hela behöver vi vara djärva, tänka utanför boxen och vara öppna för oväntade samarbeten, sa Åsa Stenmarck.

Livsmedelsindustrin kavlar upp ärmarna

Plasten är oumbärlig som material och ställer oss samtidigt inför utmaningar när det handlar om återvinning, förklarade Elna Hallgard, utvecklingschef för förpackningar på Orkla Foods Sverige.

– Som matproducent använder vi mycket plastförpackningar. Det finns inget fullgott alternativ till plast. Materialet håller livsmedel som annars skulle hamna i soporna färska och är en lättviktig förpackning. Därtill är det lätt att transportera och uppskattas av kunderna. Men vi måste kavla upp ärmarna för att komma närmare en cirkulär ekonomi. Mycket arbete återstår på denna resa, de nya förpackningarna måste leva upp till kraven och så vidare.

"Paradoxalt nog kan det vara så att plast i rätt kvalitet saknas när vi letar efter återvunna material att använda i våra förpackningar."

Paradoxalt nog kan det vara så att plast i rätt kvalitet saknas när vi letar efter återvunna material att använda i våra förpackningar, samtidigt som det finns stora mängder plast som måste hanteras. Även gällande detta område är samarbete mellan olika aktörer enda vägen framåt. EU:s nya direktiv säger att 50 procent av plasten ska återvinnas 2025. Siffran i Sverige idag ligger mellan 10 och 20 procent så vi har en lång väg att gå. Hela infrastrukturen måste anpassas så att återvinningen kan äga rum på ett klimatvänligt sätt och här är politiska initiativ och sporrar nödvändiga.

Gemensamma initiativ nyckel till framgång

Till den avslutande paneldebatten anslöt riksdagsledamöterna Amanda Palmstierna (MP) och Rickard Nordin (C). Båda lyfte vikten av samarbete och standardiseringsprocesser:

"Behovet av djärvhet och framåtanda sammanfattar det hela väl."

– Jag tycker att behovet av djärvhet och framåtanda sammanfattar det hela väl. Samt att alla aktörer, industri, konsumenter och politik måste samspela. Här vill jag gärna särskilt lyfta konsumentperspektivet. Det handlar om förtroende och att inte hamna i greenwashing för då dyker motivationen att återvinna. Sist men inte minst behöver vi samarbete på EU-nivå, sa Amanda Palmstierna.

"En standardisering på EU-nivå är oerhört viktig, så att alla vet vilka spelregler som gäller."

– En standardisering på EU-nivå är oerhört viktig, så att alla vet vilka spelregler som gäller. Om avfall kan bli en viktig källa i återvinningsprocessen får den plötsligt ett värde och blir attraktiv, dit måste vi nå. Färdplanerna vi har tagit fram tillsammans med Fossilfritt Sverige är ett viktigt steg på vägen, sa Rickard Nordin.

Samtliga deltagare var eniga om att incitamenten för återvinning är avgörande och måste påskyndas. Enighet rådde också om att konsumenterna är beredda att betala mer för hållbara och återvunna förpackningar som trots allt utgör en ganska liten del av den totala kostnaden.

"Vi måste göra en rad saker samtidigt och våga visa mod och samarbetsvilja."

– Vi måste göra en rad saker samtidigt och våga visa mod och samarbetsvilja. Den kemiska återvinningen kommer att bli viktig, men i exakt vilken utformning är oklart, eftersom tekniska utmaningar kvarstår. Därutöver behövs tydliga politiska riktlinjer. Samtidigt får vi inte glömma att utgången är oviss, men att inte göra någonting är inte ett alternativ. Vårt företag har satt ambitiösa mål till 2025 när det gäller återvinning och eftersom det i princip är i morgon så är det hög tid att agera nu, förklarade Mark Meier, vd BASF Sverige och Vice President BASF Norden/Baltikum, avslutningsvis.

Seminariet ägde rum inom ramen för German Swedish Tech Forum, som invigdes i januari 2017 av Angela Merkel och Stefan Löfven och som är en innovationsplattform med syfte att öka samarbetet mellan industriföretag i Tyskland och Sverige. Bakom initiativet står Tysk-Svenska Handelskammaren och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Läs mer om initiativet här.

Missade du webbinariet? Här kan du titta på inspelningen: