Det krävs ett tydligare ställningstagande för miljön från fler tunga aktörer. De båda cheferna för Tysklands och Sveriges energimyndigheter, Andreas Kuhlmann och Robert Andrén, uppmanar företag som är engagerade i energiomställningen och kampen mot klimatförändringarna att höja rösten.

I år fyller Tysk-Svenska Handelskammaren 70 år vilket firas med en serie webbsända möten mellan framträdande tyska och svenska personer som riktar sig till handelskammarens medlemsföretag. Det fjärde jubileumssamtalet ägde rum den 25 oktober och tog tempen på energifrågan i Tyskland och Sverige.

Elektrifieringen i samhället ökar behovet av energi, och helst ska den vara fossilfri och förnybar. Därtill har energipriserna stigit dramatiskt den senaste tiden och kritiska röster ifrågasätter inte bara tempot i den nödvändiga energiomställningen utan också hur energiförsörjningen ska lösas och se ut i framtiden. Det fanns med andra ord mycket att dryfta när Andreas Kuhlmann, vd för Deutsche Energiagentur (Dena) strålade samman med Robert Andrén, generaldirektör på svenska Energimyndigheten.

Lägesrapport från Tyskland och Sverige

Moderator Roger Strandahl, kommunikationschef på Uniper Sverige, inledde med att låta Andreas Kuhlmann kommentera läget i Tyskland där alla väntar på konstruktiva koalitionsförhandlingar, så att en ny regering och inte minst en ny förbundskansler kan tillträda.

"Om 24 år ska Tyskland vara klimatneutralt så det är hög tid att växla upp, vilket jag tror kommer lyckas."

– Just nu pågår förhandlingar i 22 arbetsgrupper varav vissa är direkt kopplade till frågor som rör energi och miljö. Man hör inte särskilt mycket, men det som sipprar fram gör mig optimistisk. Om 24 år ska Tyskland vara klimatneutralt så det är hög tid att växla upp, vilket jag tror kommer lyckas.

På frågan om när en ny kansler kan tänkas tillträda kom ett raskt och tydligt svar.

– Det finns en tydligt formulerad tidsplan, vilket betyder att omröstningen ska äga rum veckan efter den 6 december.

Robert Andrén underströk att den politiska utvecklingen i Tyskland direkt påverkar Sverige.

"Tyskland spelar en stor roll både när det handlar om ekonomisk tillväxt och i kampen mot klimatförändringarna."

– Lite nervöst är det allt innan en ny tysk regering är plats. Tyskland spelar en stor roll både när det handlar om ekonomisk tillväxt och i kampen mot klimatförändringarna. 2022 går Sverige till val, vilket också blir spännande. I nuläget arbetar vi utifrån en bra budget med stort klimatfokus, men det är svårt att spekulera vad som kommer att hända nästa år.

Energifrågan i fokus

Inför klimatkonferensen COP26 i Glasgow, Skottland 1–12 november 2021 har energifrågan seglat upp som en het potatis, såväl på nationell som på EU-nivå. Bakgrunden är glappet i tillgång och efterfrågan samt skenande energipriser.

"Sist men inte minst behöver vi samarbetsmekanismer som gör att omställningen kan påskyndas."

– Jag hoppas på ett momentum där allt faller på plats och löften uppfylls. Samtidigt är jag övertygad om att vi behöver en klimatfinansiering på åtminstone 100 miljarder dollar per år för utvecklingsländer. Sverige och Tyskland klarar sig, vi har pressen från våra samhällen, men i många andra länder är situationen en helt annan. Sist men inte minst behöver vi samarbetsmekanismer som gör att omställningen kan påskyndas. Gällande krisen på energiområdet vill jag understryka att det verkligen är en kris, men vi ska inte använda den som ett svepskäl att slippa undan klimatmålen. Tvärtom, vi ska hantera den konstruktivt och därigenom undvika framtida kriser och även här satsa på samarbete och solidaritet, förklarade Andreas Kuhlmann.

Han fick medhåll av Robert Andrén:

"Samtidigt skulle jag vilja se tydligare ställningstaganden för miljön från fler tunga aktörer."

– Hållbarhetsfrågan är central, vilket vi ser i satsningarna från stora industriföretag. Samtidigt skulle jag vilja se tydligare ställningstaganden för miljön från fler tunga aktörer. Apropå de kraftigt stigande energipriserna i Europa är det enligt mig ytterligare ett bevis på att vi måste röra oss från fossilbaserad energi mot fossilfria energikällor.

Vätgasens potential

Roger Strandahl betonade att den pågående omställningen på energiområdet också är en enorm möjlighet för företagen och lyfte särskilt den gröna vätgasens potential att leverera fossilfri energi.

"Dialog är a och o och branschen har länge underskattat bra storytelling."

– Vi måste se till att hitta framtidens energisystem med hjälp av innovativa affärsmodeller. Dessutom behöver vi kommunicera på lokal nivå att samhället förändras och att detta är någonting positivt! Dialog är a och o och branschen har länge underskattat bra storytelling. Här ser jag vätgasens intågande som någonting oundvikligt, nationella strategier ploppar upp som svampar i marken. Behoven av vätgas ser olika ut i Tyskland och Sverige, men jag tycker utsikterna för tysk-svenskt samarbete på exempelvis transportområdet är utmärkta. Viktigast är att vätgasen är grön, sa Robert Andrén.

Andreas Kuhlmann höll med och underströk samtidigt frågans komplexitet.

"Gällande vätgas ligger Tyskland definitivt i framkant, mycket tack vara en redan befintlig bra gasinfrastruktur."

– Många saker behövs, som en utbyggd infrastruktur, förnybara energikällor och ett ekonomiskt ramverk. Vi måste vara modiga i våra investeringar och det är en rejäl utmaning, men jag är positiv. Samtidigt uppmuntrar jag företagen som verkligen är engagerade i energiomställningen och kampen mot klimatförändringarna att höja rösten och säga vad de vill åstadkomma, för det är invecklade frågor, med stora skillnader mellan olika länder. Gällande vätgas ligger Tyskland definitivt i framkant, mycket tack vara en redan befintlig bra gasinfrastruktur. I Sverige har man å andra sidan utsökta möjligheter att producera och sälja grönt stål. Vätgasen är definitivt här för att stanna även om tillämpningen i våra länder kommer att skilja sig åt.

Farväl till kärnkraften

Tysklands omställning på energiområdet, den så kallade Energiewende, är inte linjär utan sker i vågor förklarade Andreas Kuhlmann:

– Vi kan inte sticka under stol med att vi har vissa problem gällande exempelvis acceptansen av vindkraftverk i Tyskland. Där uppstår diskussioner och självkritik: Gick vi för fort fram, involverades inte befolkningen och så vidare. Då kanske processen bromsas upp lite, men det ger utrymme för nya analyser. Ta vätgas till exempel, som ingen pratade om för några år sedan men som nu är oumbärlig för att nå klimatmålen. Jag tror att vi måste behålla ett öppet sinne och inte stirra oss blinda på en lösning.

"Det viktigaste är att vi förblir lösningsorienterade, vare sig det handlar om vätgas, batterier eller någonting annat."

– Vi ser olika politiska beslut i Tyskland och Sverige, men det viktigaste är att vi förblir lösningsorienterade, vare sig det handlar om vätgas, batterier eller någonting annat. Det enda vi med säkerhet vet är att vi behöver energiproduktion, sa Robert Andrén.

2022 ska kärnkraften i Tyskland fasas ut för gott och steg för steg ersättas med förnybara energikällor, ett beslut som enligt Andreas Kuhlmann är ”oåterkalleligt”.

"Om andra länder är övertygade om kärnkraft som en välfungerande energikälla tycker jag inte att Tyskland ska lägga sig i hur andra länder väljer att utforma sin energimix."

– Som ung fysiker var jag väldigt kritisk mot kärnkraft, jag tyckte helt enkelt att den var för farlig. Länderna som väljer och investerar i kärnkraft måste ställa sig frågan om det är prisvärt och framför allt om det är säkert, vilket inte är så lätt att veta. Jag är skeptisk, men om andra länder är övertygade om kärnkraft som en välfungerande energikälla tycker jag inte att Tyskland ska lägga sig i hur andra länder väljer att utforma sin energimix.

Talarna var eniga om att ämnen som digitalisering och AI kommer att påverka ländernas energisystem samt vikten av att Tyskland och Sverige fortsätter samarbeta för att förbli konkurrenskraftiga. Slutligen lovordades redan existerande tysk-svenska samarbeten på området, exempelvis inom ramen för Swedish-German Cleantech Platform, som drivs gemensamt av Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten.