Det krävs mod och samarbete för att driva utvecklingen av hållbara material framåt. Detta var deltagarna på seminariet ”Förnybara material för industrin till nästa nivå”, som arrangerades av Tysk-Svenska Handelskammaren i samarbete med kemikoncernen BASF i Stockholm i onsdags, snabbt eniga om. Men det räcker inte med bara mod och samarbete. Intensiv forskning och goda kunskaper om värdekedjorna är minst lika viktiga, betonade huvudtalaren Cordula Mock-Knoblauch, chef för förnybart och hållbarhet på BASF:s division Intermediates.

På seminariet, som arrangerades inom ramen för den bilaterala innovationsplattformen German Swedish Tech Forum, diskuterades en av vår tids viktigaste utmaningar: övergången till en mer klimat- och miljövänlig industriproduktion. Tyskland och Sverige spelar viktiga roller i denna övergångsprocess. Till exempel är BASF, som har sitt huvudkontor och sin största produktionsanläggning i Ludwigshafen i sydvästra Tyskland, en av världens största kemikoncerner. Sverige å sin sida är efter Kanada och USA världens tredje största exportland när det kommer till trävaror. Tillsammans kan länderna åstadkomma väldigt mycket.

Cordula Mock-Knoblauch nämnde på seminariet att det, enligt det tyska Nova-institutet, årligen produceras runt 370 miljoner ton plast i världen. Trenden pekar på en fortsatt ökning. Och inte mindre än 98 procent av all plast härstammar idag från fossila källor.

Även hos BASF kommer för närvarande bara runt 5 procent av allt råmaterial från förnybara källor. Men man har börjat tänka om. Enligt den nya koncernstrategin vill företaget växa till 2030 utan att skapa några nya koldioxidutsläpp.

– Vi vill bli en föregångare. I princip klarar sig ingen bransch i industrin utan våra produkter, sa Mark Meier, vd för BASF i Norden och Baltikum.

Stor potential för trä som råvara

Ett steg mot mer förnybart är införandet av den så kallade biomassbalans-metoden. För att tillverka ett ton av en biomassbalanserad produkt ersätter BASF mängden fossila råvaror som krävs genom fossilfria råvaror i början av den kemiska produktionsprocessen. Här handlar det om en beräkningsmetod liknande den som används för el från förnybara källor. Slutprodukten är inte nödvändigtvis tillverkad av förnybara råmaterial men man har tillfört motsvarande andel fossilfritt till det totala produktionssystemet.

Och här kan den svenska skogen komma in i bilden, menade Cordula Mock-Knoblauch. Trä som råvara uppnår nämligen mycket bättre hållbarhetsresultat än andra biomasskällor såsom sockerrör, spannmål eller palmolja. Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, ser enorm potential:

– De svenska skogarna som täcker 70 procent av landet kan leverera biomassan och den förnybara energin som krävs, sa han.

Men Sverige kan inte bara leverera förnybara råmaterial. Svante Axelsson är nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ som samlar runt 350 företag, kommuner, regioner och organisationer. Initiativet ska bidra till att de ambitiösa klimatmålen som den röd-gröna regeringen beslutade om 2017 faktiskt blir verklighet.

Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Senast år 2045 ska hela samhället vara klimatneutralt. För att nå dit har nio stora branscher, däribland flyget, stål- och gruvindustrin, på initiativ av Fossilfritt Sverige skapat färdplaner för sina områden och överlämnat dessa till regeringen. Ytterligare nio-tio är på gång med sina färdplaner. Svante Axelsson kallar detta stora engagemang från näringslivet för en ny grön rörelse.

– Nu vill vi sprida innovationerna i hela världen, sa han.

Politiska ramar med friheter för företagen

Detta svenska upplägg fascinerar BASF:s Cordula Mock-Knoblauch:

– I Sverige har man skapat ett långsiktigt politiskt ramverk men man ger aktörerna samtidigt stora friheter. Så uppstår en positiv vision som, enligt mitt intryck, genererar lusten att vilja klara uppgifterna tillsammans. Jag gillar schwunget i det hela, sa hon.

Men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter, betonade Ylwa Alwarsdotter, direktör marknadsutveckling på cleantech-företaget Sekab. Sekabs bioraffinaderi i Örnsköldsvik har tillverkat biobränsle sedan 1980 och är en av de ledande aktörerna i hela Europa.

– Vi har tekniken för att kunna skapa nya material. Men särskilt de kreativa, mindre företagen klarar inte av att själva bära alla kostnader och risker som är förknippade med innovationer, sa Ylwa Alwarsdotter.

Hennes ståndpunkt mötte full förståelse hos centerpolitikern Kristina Yngwe, ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Hon menade att företag behöver stöd från staten, framförallt när det kommer till att kommersialisera innovationer. Hennes utskottskollega Marlene Burwick (S) uttalade sig dessutom för en nationell strategi för nya material.

Tätt samarbete över hela värdekedjan

Dessa nya material efterfrågas överallt, även inom bilindustrin. Eva Bennis, hållbarhetsdirektör på Volvo Group Purchasing, berättade att allt fler kunder kräver hållbart producerade produkter.

– Men man kan inte tillverka hållbara produkter utan hållbara komponenter, sa hon.

Därför spelar ett bra samarbete med underleverantörerna en avgörande roll. Varje år köper Volvogruppen, som tillverkar lastbilar, bussar och byggmaskiner, komponenter för 200 miljarder kronor hos runt 51 000 leverantörer.

Tina Carvid, senior projektledare på personbilstillverkaren Volvo Cars, var inne på samma spår. Som en del av en bredare satsning på cirkulär ekonomi har Volvo Cars satt en industriledande ambition att minst 25 procent av alla plastkomponenter som används i bilarna ska komma från återvunnet material år 2025.

– Eftersom vi själva inte tillverkar plastkomponenter ligger nyckeln i samarbete. Vår erfarenhet är att leverantörerna är väldigt öppna för detta och vill hjälpa oss, sa Tina Carvid.

Många är alltså beredda att satsa på innovativa lösningar. Nu gäller det att göra verklighet av dessa.

– Skapa en marknad, skapa efterfrågan och kom till oss med era idéer, vädjade Mark Meier till deltagarna i slutet av seminariet.

BASF:s Nordenchef äntrade för övrigt scenen inledningsvis iklädd en gul regnjacka ovanpå kostymen. Detta var högst medvetet. Jackan kom nämligen från svenska Klättermusen och innehöll biomassbalanserade polyamider från BASF. Ett bra typexempel för det framgångsrika tysk-svenska samarbetet inom innovation.

Se även BASF:s korta film om evenemanget: