Marssiffrorna från den reala ekonomin i Tyskland blev något av en besvikelse. Tillverkningsindustrins orderingång vållar fortfarande en hel del bekymmer, speciellt eftersom även orderingången från den inhemska sidan senast kom att visa på viss trötthet med ganska tydliga minustal (-8,3 procent jämfört med mars 2018 och -4,2 procent jämfört med februari 2019, säsong- och kalenderrensat).

Motsvarande siffror för orderingången från utlandet blev i mars -6,3 procent respektive +4,2 procent. Den senare siffran bör inte övervärderas men kan möjligen vara på väg att utvecklas något till det bättre. Här kan det också finnas ett visst riktmärke för den svenska exportkonjunkturen.

Helt klart är att de mest framträdande tecknen på den tyska konjunkturförsvagningen finns inom tillverkningsindustrin (exklusive byggindustrin som fortfarande går bra). Handeln visar just nu tecken på lätt dämpning men ligger alltjämt över trenden.

Lastbilstransporter ger inga tecken på recession

I en tidigare artikel på denna sida presenterades ett tämligen nytt tyskt konjunkturindex, kallat Truck-Toll-Mileage Index eller på svenska "Index för vägtullsbelagda lastbilstransporter", IVL. Denna konjunkturindikator visar på en speciellt nära korrelation mellan lastbilstransporter och makroindikatorer för tillverkningsindustrin som exempelvis orderingången.

Intressant nog ger IVL för närvarande ingen indikation på en regelrätt recession (där vi inte jämställer en kortvarig och lätt teknisk recession med en mycket allvarlig och mer långvarig nedgång). I mars låg lVL-kurvan fortfarande över sin långsiktiga trend.

Låg tysk BNP-tillväxt under 2019

I en av de senaste Tysklandsanalyserna på denna sida försökte jag förklara att de tydliga prognosrevideringarna åt fel håll för 2019 de facto framstod som klart mindre dramatiska än vad som framkom i flertalet tolkningar.

Denna slutsats var egentligen något uppmuntrande. Samtidigt bör upprepas att även mars månad blev en tämligen svag månad för tillverkningsindustrin, medan byggnadsindustrin och större delen av tjänstesektorn alltjämt kännetecknades av mer eller mindre positiva förutsättningar. Men även dessa två sektorer bör framöver ges påtaglig analytisk uppmärksamhet.

Internationell politik som konjunkturrisk

Sammanlagt kan tysk BNP växa med kanske ¼ procent under det första kvartalet i år, jämfört med föregående kvartal, stagnera under det andra och det tredje och fjärde kvartalet öka med cirka 0,1 procent vardera gången.

Om denna tillväxtprofil ungefärligen skulle besannas skulle den tyska BNP-tillväxten under 2019 kunna uppgå till nära ½ procent och en riktig recession följaktligen undvikas. Likväl ser också jag de internationella politiska obalanserna som konkreta konjunkturrisker för den tyska ekonomin.

Slutsats: Tillverkningsindustrins pågående konjunkturförsvagning får till sist inte framkalla negativa psykologiska effekter på konsumenter och investerare med så småningom negativa återverkningar på den reala ekonomin. Först då skulle Tyskland verkligen kunna hamna i (närheten av) en riktig recession.