
Tysk-svenska konjunkturbarometern
Hur ser svenska och tyska företag på konjunkturen i Sverige och Tyskland? Vilka chanser och utmaningar finns det? Hitta svar i vår konjunkturbarometer.
Cirka ett halvår efter valet till förbundsdagen är den nya tyska regeringen äntligen på plats. Det blev till sist en "Groko", det vill säga en stor koalition mellan unionspartierna CDU/CSU och socialdemokraterna (SPD). Lätt blir det inte att konkretisera alla planer från koalitionsfördraget.
Ramfördraget mellan de nya regeringspartierna innehåller visserligen en hel del positiva element. Men hur mycket av dessa planer kommer verkligen att leda till nödvändiga reformer och förbättringar? Enighet om målen betyder givetvis inte automatik vad gäller optimering av medel och verktyg.
Tyskland är numera i stort behov av vad ekonomer kallar utbudspolitik, motparten till den mer kortsiktiga efterfrågepolitiken.
Efterfrågepolitik genom finanspolitisk stimulans bör egentligen enbart tillämpas vid en pågående konjunktursvacka och ett samtidigt åtminstone hyggligt statsfinansiellt läge. Ett land bör med andra ord "ha råd" med en tillfällig försvagning av statsfinanserna genom kortsiktig finanspolitisk stimulans. Dagens Sverige kunde fungera som ett uppenbart exempel med möjlighet till tidsbegränsad efterfrågepolitik, kanske i mindre omfattning också Tyskland.
Utbudspolitik däremot ska bidra till en positiv utveckling av ekonomin i ett längre perspektiv. Utbudspolitik går ut på att skapa bättre villkor och incitament för företag och privata hushåll att växa och/eller att skapa bättre balans i ekonomin.
På företagssidan kan utbudspolitiska åtgärder till exempel ge incitament för nystartade företag, nyanställningar, forskning, miljö, jämställdhet och digitalisering – och således inte minst leda till ett positivt företagsklimat och fler investeringar.
Institutionella förbättringar genom bland annat minskad byråkrati, vid behov effektiv tillsyn och tillståndsgivning samt ständig strävan efter bättre etik och moral, även från statens sida, skulle också kunna inkluderas i den utbudspolitiska arsenalen. Privata hushåll skulle inte minst kunna dra nytta av bättre utbudspolitiska incitament för grundutbildning, kompetensförstärkning för yrkesverksamma, ansvarsfull digitalisering, arbetssökande, sparande, miljöhänsyn och hälsa.
Sammantaget är det oerhört viktigt att Tysklands nya regering snart kan komma igång med en konstruktiv utbudspolitik. Den ger teoretiskt ytterst viktiga förutsättningar för den mer långsiktiga tillväxten. Risken är dock att utbudspolitik oftast inte ger mätbara resultat redan till nästa val. Förhoppningsvis har den nya tyska regeringen modet att tänka längre än bara till slutet av mandatperioden.
Därför kan det vara av intresse för svenska företag att fortsätta fokusera analysen på den tyska ekonomiska politiken. Den kommer gradvis att säga en del om Tysklands framtida tillväxtutsikter och därmed, generellt sett, de svenska företagens potential i Europas största ekonomi.
E-post