För några veckor sedan framstod det fortfarande som osäkert om den tyska konjunkturen verkligen höll på att dämpas. De senaste signalerna har dock blivit något säkrare – tyvärr åt fel håll.

Tysklands mest uppmärksammade konjunkturbarometer, Ifo-institutets Geschäftsklima, har nu backat tre månader i rad, senast i november till 102,0 jämfört med 102,9 under föregående månad. 102,0 är förvisso ingen dålig siffra och alltjämt i nivå med ingången av 2017. Vi får likväl en tydlig indikation på ett (något) mer långsamt tillväxttempo.

Mest uppenbar är indexförsvagningen inom tillverkningsindustrin och delvis inom handeln. Den övriga tjänstesektorn och även byggnäringarna håller sig däremot fortfarande ganska stabila, trots lätta indexdämpningar även där.

Enligt historisk och ekonometrisk erfarenhet tyder de senaste två månaders utveckling av Ifo-indexet på en BNP-ökning mellan 0,2 och maximalt 0,4 procent under årets fjärde kvartal.

Exporten och konsumtionen sjönk

Den tidigare på denna sida nämnda, mer preliminära BNP-minskningen under det tredje kvartalet gav redan ett minus på 0,2 procent jämfört med årets andra kvartal. Samma resultat visar också den helt nyligen publicerade, mer slutgiltiga BNP-beräkningen för det tredje kvartalet.

Det finns således en del grå moln på den tyska konjunkturhimlen. Hit hör främst bruttoexporten och, något mer överraskande, den privata konsumtionen.

Tittar man närmare på de tyska BNP-komponenterna under det gångna kvartalet jämfört med det andra, så är iögonfallande att bruttoexporten sjunkit med hela 0,9 procent, främst orsakat av olika hinder för bilindustrin, negativa protektionistiska återverkningar och inbromsningar av tillväxten på en del exportmarknader.

Det handlar med andra ord om en blandning av mer tillfälliga och strukturella faktorer. Samtidigt steg den totala importen relativt tydligt med 1,3 procent, vilket resulterade till och med i ett negativt bidrag av nettoexporten till totala BNP.

Inhemsk efterfrågan ger blandade signaler

Den inhemska efterfrågan gav i sin tur en blandad bild under tiden juli-september. Investeringarna visade på ett tydligt plus. Den privata konsumtionen sjönk däremot jämfört med kvartalet innan. Detta trots en relativt gynnsam utveckling av disponibelinkomsten.

Avvaktande bilspekulanter och varmt väder spelade säkerligen en viss roll i sammanhanget. Det innebär att tyskarnas köplust inte behöver vara bruten på längre sikt.

Det gäller att alltid följa tyskarnas stämningsläge, inklusive utvecklingen av alla risker vilka jag påtalat i tidigare översikter. Psykologiska faktorer kan påverka både konsumenter och investerare och därmed BNP. Det gäller att ständigt vara medveten om dessa sammanhang.

Politiska utvecklingen kan påverka

Till en, idag fortfarande underskattad, psykologisk faktor kan exempelvis den tyska politiken komma att utvecklas. En på bred front trovärdig ny CDU-ordförande jämte förbundskansler Merkel och en mer samarbetsvillig och effektiv stor koalition skulle kunna bidra till ett välbehövligt lyft av framtidstron. Alltför mycket tid för ett produktivt arbete inom nuvarande förbundsregering har redan gått förlorat under det gångna året.

Ett mer framtidsvisande strategiskt och konkret ekonomisk-politiskt samarbete i Berlin skulle med andra ord psykologiskt kunna motverka sannolikt kommande nedrevideringar av tyska BNP-prognoser.

Enligt dagens förutsättningar stannar Tysklands BNP-tillväxt i år av allt att döma snarare nära 1,5 procent jämfört med tidigare prognoser kring 2 procent. Och för 2019 bör man nu snarare räkna med 1-1,5 procent.

Mycket oförutsett kan dock hända till slutet av nästa år. Det gäller att bibehålla analytisk beredskap.