Tyskland har till sist fått en ny förbundskansler och regering. Viktigast nu är att regeringen framöver uppvisar trovärdig samarbetsvilja, speciellt med tanke på nejrösterna i den första omröstningen. Chansen till en tysk uppryckning under den kommande mandatperioden lever kvar trots de första motgångarna, menar professor Hubert Fromlet, senior advisor vid Tysk-Svenska Handelskammaren.

Min generella uppfattning vid regeringsskiften har alltid varit att avvakta ett tag för att se vad en ny regering vill åstadkomma och prioritera. Redan under mitt besök i Tyskland i förra veckan mötte jag dock en del skeptiska ekonomer. Även mer generell tveksamhet framkom under mina diskussionsrundor i vårt södra grannland. Det fanns med andra ord redan före förbundskanslervalet allehanda opposition till CDU/CSU/SPD- koalitionsfördraget och dess genomförande. Men visst finns det även efter det initiala misslyckandet fortfarande förhoppningar om en mer framtidsorienterad ekonomisk politik. 

Rivstart är nödvändig

Som framgick av min senaste artikel, är Tysklands aktuella konjunkturläge allt annat än positivt. Även Tysklands omfattande strukturella problem har tidigare tagits upp flera gånger på denna sida, om reformbehoven, tillväxtutsikter och den tyska ekonomin. Förutsättningarna för tysk ekonomi behöver verkligen förbättras, både vad gäller konjunkturen och den mer långsiktiga tillväxten.

"Epitetet 'gnällrepublik' måste undanröjas, särskilt vad gäller den ekonomiska politiken."

Vad Tyskland främst behöver är ett tydligt bättre självförtroende. Epitetet ”gnällrepublik” måste undanröjas, särskilt vad gäller den ekonomiska politiken. Detta kan dock bara klaras med hjälp av en konkret framtidsorienterad ekonomisk politik som framför allt förbundskansler Merz och den nye SPD-finansministern Lars Klingbeil är ansvariga för. 

En del viktiga ekonomisk-politiska planer finns visserligen redan i koalitionsfördraget – men inte allt. Viktiga målsättningar i koalitionsfördraget är dessutom endast viljeförklaringar och är så här långt inte mer än föremål för kommande förhandlingar. Därför erfordras snarast möjligt konkreta förhandlingar och acceptabla beslut i dessa hittills opreciserade frågor. Tyskland behöver en ekonomisk-politisk rivstart! Denna nödvändighet har blivit ännu mer akut efter den nya koalitionens startsvårigheter.

Lyhördhet skapar positiva psykologiska effekter

Till en positiv utveckling för den nya stora koalitionen hör också att de två regeringsledarna Merz och Klingbeil är synnerligen lyhörda, inte enbart initialt utan under hela mandatperioden. Lyhördhet innebär inte minst – som redan antytts – att snarast ta fram förslag och arbeta för beslut om viktiga åtgärder som hittills verkar ha försummats något eller senarelagts av de två nya koalitionspartierna.

Hit hör bland annat strukturreformer av Tysklands socialförsäkrings- och pensionssystem, sjukkassan, företagsskatterna, subventionssystemet och miljöpolitiken.  

"Det stora hoppet är att den nya tyska regeringen helt enkelt är dömd att lyckas."

Samtidigt bör dock inte förbises att koalitionsfördraget också innehåller en hel del positiva avsikter. Dessa planer bör nu förverkligas med synlig energi och beslutsamhet som imponerar på både företag och hushåll. Det skulle innebära välbehövlig konjunkturstimulans. Förhoppningsvis förfogar Merz och Klingbeil över denna psykologiska insikt. 

Slutsats: Förutsättningarna för en bättre ekonomisk politik och potentiell tillväxt är fortfarande inte dåliga. Det stora hoppet är nog att den nya tyska regeringen helt enkelt är dömd att lyckas – för Tysklands egen del men också för att kunna ge EU och därmed Sverige nya impulser. Den nya förbundskanslern bör ge EU nya impulser med ambitionen att EU bättre än hittills kan klara sig i den globala konkurrensen. Merz behöver också utlandets förtroende.

Merz måste leverera förtroendeingivande förändringar

Trots hans initiala nederlag valdes den tyska förbundsdagen CDU-chefen Friedrich Merz i den andra valomgången till ny förbundskansler. Tilläggas bör också att SPD-chefen Lars Klingbeil är ny finansminister och vicekansler. Dessa två regeringsledare har ett stort prestationstryck på sig. Speciellt Friedrich Merz måste leverera förtroendeingivande åtgärder. 

Om man till exempel tittar på enkäten som Tysklands välkända politiska analysinstitut ”Forschungsgruppe Wahlen” publicerade 2 maj, var det endast 38 procent som backade upp Merz som förbundskansler. 56 procent avvisade honom (varav 62 procent av SPD-väljarna). Detta trots att 45 procent av de tillfrågade betraktade ekonomin som viktigast – före sociala frågor med 21, migrationskomplexet med 12 och miljön med 10 procent. 

Inte mer än 12 procent ville uppenbarligen se huvudfokus på migrationsfrågan. Det kan enligt min tolkning mycket väl innebära att potentiella AfD-väljare – för närvarande 23 procent av väljarkåren – också ger sociala förändringar företräde i sina politiska prioriteringar. Härmed adresseras främst socialdemokraterna i den nya regeringen som genom en vettig socialpolitik får möjlighet att agera mot högerextrema AfD.

Inte mer än 12 procent vill uppenbarligen se huvudfokus på migrationsfrågan. Det kan enligt min tolkning mycket väl innebära att potentiella AfD-väljare – för närvarande 23 procent av väljarkåren – också ger sociala förändringar företräde i sina politiska prioriteringar. Härmed adresseras främst socialdemokraterna i den nya regeringen som genom en vettig socialpolitik får möjlighet att agera mot högerextrema AfD.

"Utmaningarna för den nya tyska regeringen är således stora – och därmed också trycket på Merz och Klingbeil."

Utmaningarna för den nya tyska regeringen är således stora – och därmed också trycket på Merz och Klingbeil. Merz låg senast bara på sjätte plats bland Tysklands mest populära politiker, Klingbeil åtminstone trea. Endast 48 procent har enligt ”Forschungsgruppe Wahlen” en positiv inställning till den nya tyska regeringen. 

Förändringstrycket är med andra ord mycket stort – troligen ännu större efter krånglet kring omröstningen i förbundsdagen. Sällan har en tillträdande regering bland väljarna mött så lite tillförsikt i förhand (Vorschusslorbeeren). Men här finns också den stora chansen för den nya CDU/CSU/SPD-regeringen – genom att agera tydligt och målmedvetet. 

Chansen till en sådan uppryckning lever således kvar – och därmed också chansen att det inledningsvis misslyckade förbundskanslervalet så småningom kommer att framstå som en mindre viktig historisk händelse.