Innevarande år blir åter ett relativt svagt år för tysk ekonomi. Det otillfredsställande utgångsläget medför att pessimisterna klart dominerar prognos- och opinionsbildningen inför 2025, skriver Hubert Fromlet, senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren, i sin sista analys för året. 

För närvarande duggar prognoserna rörande den ekonomiska utvecklingen i Tyskland tätt. Men hur säkert är det egentligen att uttala sig så pass kategoriskt om nästa år som många gör i dessa dagar?

Den svåra hanteringen av prognoser 

Konjunkturprognoser görs för många olika beslutsfattare och andra intressenter i vårt samhälle – politiker, analytiker, journalister, privatpersoner och givetvis företag. Dessa grupperingar har i sin tur favoritindikatorer med inriktning på den egna verksamheten. 

Bland prognosindikatorerna kan till exempel utsikterna för den privata konsumtionen utgöra riktmärket för (den tyska) detaljhandeln och andra typer av tjänsteföretag, räntorna för byggnadsindustrin, den europeiska och övriga internationella konjunkturen för exportintensiva företag, arbetslösheten för arbetsmarknadens parter och själva BNP för den politiska sfären. Sistnämnda indikator är många gånger relevant för näringslivet mer allmänt, men också för enskilda företag (vilka mycket väl kan ha sin tydliga makroekonomiska koppling till just BNP).

Det finns med andra ord många olika prognosanvändare med varierande egna prioriterade infallsvinklar. Samtidigt är rätt prognosanvändning allt annat än lätt, inte minst den statistiska tolkningen av olika prognossiffror. Vidare behövs psykologisk insikt. Men hur fungerar egentligen prognosmakare?

Psykologi och prognoser

Viktigt för prognosanvändare är inte minst förståelsen att det vanligen råder olika psykologiska förutsättningar för prognosmakare vid hög- eller lågkonjunkturer. Speciellt när det är dåliga tider ter det sig oftast psykologiskt svårt för enskilda prognosproducenter att sticka ut hakan och avvika i optimistisk riktning från alla pessimistiska prognoser. 

För egen del kommer jag mycket väl ihåg från min tid som prognoschef att det i regel medförde lindrigare konsekvenser eller kritik, när konjunkturexperter under en recession (stagnation) varit alltför försiktiga innan en konjunkturell återhämtning så småningom kom att visa sig jämfört med samma dåliga utgångsläge och i en sådan situation snarare optimistiska prognossiffror som sedan tyvärr inte kunde infrias. Här kan man tala om negativ flockmentalitet.

"Tyskland präglas för närvarande av negativ flockmentalitet även hos prognosmakarna."

Tyskland präglas för närvarande av negativ flockmentalitet även hos prognosmakarna som i hög grad påverkas av det otillfredsställande dagsläget. Allmänt formulerat: Teoretiskt möjliga positiva influenser längre fram vågar man helt enkelt inte arbeta med i sådana negativa utgångslägen (vilket dock senare likväl hade kunnat visa sig som rätt ansats).

Sedan vet man idag naturligtvis inte om Tyskland under 2025 verkligen kan åstadkomma avgörande förutsättningar för en bättre cyklisk och strukturell tillväxt. För att nå dithän krävs bland annat en lovande kombination av en hel del positiva inslag enligt nästföljande avsnitt i denna artikel.

Vad behövs för högre tysk tillväxt? 

För närvarande räknar flertalet tyska prognosmakare med en BNP-tillväxt på blott 0,25-0,75 procent under 2025 – det vill säga inte mycket mer än en förlängd stagnation. Mot bakgrund av dessa magra perspektiv frågar man sig nästan automatiskt vad som skulle behövas för att Tyskland äntligen skulle kunna komma tillbaka på en (något) bättre tillväxtbana under loppet av det kommande året. Nedan redovisas en lista av tänkbara tillväxtjokrar för perioden 2025 – 2026.

Inhemska faktorer med tillväxtförstärkande effekter (endogent, utan rangordning):

• generellt:

  - en förtroendeingivande ekonomisk och politisk nystart från den nya regeringen, inte minst strukturellt (med fokus på brett förbättrad konkurrenskraft och försiktig lättnad av det lagstiftade målet om balanserad budget, Tysklands så kallade ”Schuldenbremse”) med i bästa fall åter ökande tillförsikt hos både hushåll och företag;    

• mer specifikt:

  - bredare och djupare utbildning på alla nivåer

  - hanteringen av arbetskraftsbristen och det demografiska hotet

  - främjande av forskning, teknologi, entreprenörskap

  - förbättringar av den svaga infrastrukturen och bostadsbristen

  - (större) energi- och miljöpolitisk säkerhet

  - minskad byråkrati och många andra institutionella förbättringar

  - lägre företagsbeskattning och sociala avgifter

  - i möjligaste mån en frihandelsvänlig inverkan på EU-beslut

  - bättre genomtänkta reformer av inkomstskatter och pensioner

  - förstärkning av Tysklands image utomlands genom tillväxtskapande strukturella reformer.

Utländska faktorer med tillväxtförstärkande effekter (exogent, utan rangordning):

• generellt:                                                                                                               

  - bättre global konjunktur och världshandel än allmänt förväntat

• mer specifikt: 

  - (mer) geopolitisk fred, för Tysklands kanske särskilt i Ukraina

  - mindre protektionistisk och ”America first”-politik än förväntat

  - bättre samarbete inom EU, pådrivet av Tyskland och Frankrike

  - större ECB-räntesänkningar än prognostiserat av marknaderna 

  - gynnsammare importutveckling i Kina (och andra emerging markets) än allmänt förutsett 

  - fortsatt låg global inflation utan räntebakslag.    

Vad gäller en enda positiv nyskapande tillväxtfaktor för Tysklands tillväxt under de kommande kvartalen hamnar nog på hemmaplan ett förtroendeingivande ekonomiskt-politiskt paket och utanför Tysklands gränser fred i Ukraina i det främsta rummet – förändringar som skulle kunna verka som märkbara vitamininjektioner för den tyska ekonomin.   

Hoppet står till 2026

Som framgår av ovanstående sammanställning av faktorer som skulle kunna betyda bättre förutsättningar för Tysklands ekonomi behövs högst sannolikt en hel del olika vändningar åt rätt håll för att se ett tydligt lyft för Tysklands BNP utöver det ovan citerade konsensus-spannet på 0,25-0,75 procent redan under 2025. Teoretiskt möjligt är det – men med en sannolikhet en bit under 50 procent. 

Samtidigt stiger av allt att döma sannolikheten att det under 2026 kommer att märkas fler faktorer med positiv inverkan på BNP-tillväxten. Förhoppningsvis räcker en sådan ökad sannolikhet till det efterlängtade tyska tillväxtlyftet. 

Detta är givetvis allt annat än säkert, eftersom förmodligen en hel del exogena faktorer bör vändas åt rätt håll redan under de kommande fyra till sex kvartalen. Men det finns också en lång rad endogena faktorer som Tysklands politik och näringsliv skulle kunna påverka positivt av egen kraft redan inom en relativt snar framtid.

P.S.: Önskar alla läsare trevliga helgdagar och ett gott 2025. Eller som Beatles-trummisen Ringo Starr alltid tillägger – Peace & Love!