– Vi är överväldigade av responsen och intresset från industrin, säger Ralph-Georg Tischer, vd för Tysk-Svenska Handelskammaren som förra året introducerade German Swedish Tech Forum tillsammans med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Drygt ett år har gått sedan förbundskansler Angela Merkel och statsminister Stefan Löfven var med och lanserade den nya bilaterala innovationsplattformen German Swedish Tech Forum i Stockholm i januari 2017. Forumet vänder sig till både näringsliv och akademi.

– Forskning och innovation är viktigt för både Tyskland och Sverige. Vi möts på samma våglängd, är lärare och elever samtidigt. Det skapar goda förutsättningar för en konstruktiv dialog, säger Ralph-Georg Tischer.

Forumet har fyra fokusområden: life science (med bland annat e-hälsa), produktion och material, transporter samt energi och miljö. Och intresset är stort.

– Det verkar ha funnits ett uppdämt behov av att föra dialog och utbyta kunskap och kompetens mellan länderna inom industrinära forskning och tekniska samarbeten, säger Ralph-Georg Tischer.

Ämnena varierar, men det är hög nivå på frågorna som företagen vill diskutera. Det handlar ofta om att industrin jobbar med ny teknik och forskning och behöver knyta kontakter till liknande projekt för att komma vidare. Då kan lösningen finnas på andra sidan Östersjön.

– Speciellt inom energi-, transport- och tillverkningssektorn finns ett stort behov av tekniköverföring. Där har forumet kunnat öppna dörrar. Dessutom är e-hälsa ett intressant område för erfarenhetsutbyte men där våra socialförsäkringssystem skiljer sig åt.

För medlemmar och nya kontakter

Plattformen är till för handelskammarens medlemmar inom de aktuella fokusområdena och ger dem ett konkret mervärde genom att den främjar idéutbytet. Samtidigt, säger Ralph-Georg Tischer, är forumet även öppet för andra intresserade företag. Genom till exempel IVA:s nätverk ges fler kontakter.

– Tyskland är Sveriges största handelspartner, men det märks ofta inte, tillägger Johan Weigelt, vice vd för samarbetspartnern IVA.

Han menar att man skulle behöva synliggöra befintliga nätverk och samarbeten mellan näringslivet och forskningen i våra länder mycket mer för att fler ska uppmärksamma de goda handelsrelationerna.

Parallellt med Tech Forum har regeringarna i de båda länderna träffat en överenskommelse om innovationspartnerskap. De båda initiativen har likartad, men inte identisk inriktning. Det politiska partnerskapet fokuserar på transporter, särskilt elvägar, testbäddar, digitalisering av små och medelstora företag samt e-hälsa.

Näringslivet i Sverige och Tyskland liknar varandra på många sätt, men olikheterna är tillräckligt stora för att kunna skapa spännande synergieffekter vid samarbeten. Enligt EU:s statistiska centralbyrå Eurostat ligger båda länderna i Europatoppen när det kommer till hur mycket man investerar i forskning och utveckling (FoU). Sverige ledde ligan 2015 med 3,26 procent av BNP, Tyskland nådde 2,8 procent. EU-genomsnittet var knappt 1,8 procent. Samtidigt närmar sig de två länderna varandra. I Sverige minskar FoU-utgifterna något, i Tyskland ökar de.

Samarbete nya ledordet

Samarbete är alltså det nya ledordet – mellan konkurrenter, mellan små och stora företag, mellan forskning och industri. Här spelar inkubatorer, forskningscenter, öppna plattformar och testbäddar en stor roll, liksom politiska initiativ.

– Vad gäller industri 4.0 kan Sverige lära sig mycket av Tyskland, säger Johan Weigelt, framförallt när det kommer till den nationella kraftsamlingen att utveckla en gemensam strategi.

Även Eva Lindström, tidigare statssekreterare på näringsdepartementet, ser ett behov av att göra mer inom detta område.

– Det är verkligen hög tid för en modern industripolitik i Sverige, sade hon i februari 2018 på ett IVA-seminarium inom ramen för German Swedish Tech Forum. Vi har tagit vår industri för given alldeles för länge.

Adam Airosto, vd för förpackningsföretaget Emballator Växjöplast, insåg på plats i Tyskland att där finns ett försprång. Som vinnare av IVA:s Smart industri-pris år 2017 deltog han i en studieresa inom Tech Forum som arrangerades av Tysk-Svenska Handelskammaren.

– Vi trodde faktiskt att vi var rätt bra på digitalisering och automatisering, säger Airosto med ett leende. Men när vi besökte Bosch, Siemens och Kuka var det ganska frustrerande att se hur långt före de var. Samtidigt blev vi förstås inspirerade av det vi såg.

Små och medelstora företag uppmanas delta

Särskilt små och medelstora företag ligger ofta efter vad gäller digitalisering. I en IVA-undersökning svarade 80 procent av de deltagande svenska företagen att de helt enkelt saknade kompetensen. Det ser likadant ut i Tyskland. Även om företagens satsningar på innovationer – det vill säga FoU, marknadsföring, prototyper och nya produktionslinjer – totalt sett ligger på en stabilt hög nivå krymper de mindre företagens andel.

German Swedish Tech Forum riktar sig därför särskilt till små och medelstora företag. Ett exempel på initiativ för både stora tillverkare och mindre leverantörer är nya Swedish-German Testbed for Smart Production. Genom det kan företag och forskningsinstitut från Tyskland och Sverige gemensamt testa ny teknik för industri 4.0. Hittills är det framförallt ”de stora” som är anslutna till projektet, däribland Volvo, Ericsson, ABB och SAP, liksom från forskningssidan två Fraunhofer-institut, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och den statliga svenska forskningsorganisationen RISE. Men de små och medelstora företagen är uttryckligen inbjudna och uppmanade att delta.

Medan svenskarna alltså blickar mot Tyskland för att framförallt orientera sig kring Industrie 4.0 vänder sig tyskarna i sin tur till Sverige med andra slags frågor.

– Jag kan tänka mig att man från tyskt håll gärna låter sig inspireras av experimentslustan som finns i Sverige. Vi är mindre hierarkiska här och vågar prova nya saker, säger Johan Weigelt på IVA.

Stor potential för e-hälsa

Samtidigt anses svenskarna vara ”early adopters” som välkomnar digitaliseringen och ofta har en ganska öppen attityd kring användning av personuppgifter. Det gör Sverige bland annat till en föregångare inom e-hälsa.

– Ni ligger långt före oss. Tyska läkare föredrar fortfarande att kommunicera via fax eller brev, sade Markus Müschenich, vd för Berlinbaserade Flying Health Incubator och styrelsemedlem i den tyska branschorganisationen för internetmedicin, vid ett seminarium inom German Swedish Tech Forum på handelskammaren i Stockholm.

Just denna outnyttjade potential gör Tyskland å andra sidan till en intressant marknad för svenska företag.

– Gensvaret på e-hälsoseminariet var så stort från svenskt håll att vi beslutade att genomföra en fördjupande studieresa till Berlin som ägde rum i början av februari i år, säger Anne Geitmann, stf. affärsområdeschef för Market Services på Tysk-Svenska Handelskammaren.

I programmet ingick möten med potentiella kunder såsom sjukhus och sjukförsäkringskassor, men också ett besök på Flying Health Incubator och det tyska näringsdepartementet.

– Vi visar svenska företag och forskningsorganisationer hur marknaden i Tyskland fungerar i praktiken. Det är så man kan få nya kunskaper och utveckla sin egen verksamhet, vilket är den grundläggande idén med German Swedish Tech Forum, säger Anne Geitmann.

Tjänstesektorn kan utvecklas mer

Monica Lindstedt, styrelsemedlem i Tysk-Svenska Handelskammaren, ser en enorm potential för samarbete och innovation inom hela tjänstesektorn. Hon är grundare till Hemfrid, Sveriges största leverantör av hushållsnära tjänster.

– Länderna har nära relationer inom business-to-business och även inom delar av detaljhandeln, men när det kommer till tjänsteexport, till exempel privata tjänster i hemmet eller inom vården, ser det annorlunda ut. Därför är det så viktigt med en plattform som German Swedish Tech Forum. Det som ännu inte finns kan ju komma att utvecklas framöver.

Forumets första planeringshorisont gäller för tre år. Ända sedan starten i början av 2017 pågår olika projekt och aktiviteter. Formaten varierar: seminarier, konferenser, studieresor och workshops.

– Vårt mål är att föra ihop företag och forskning i så många konkreta projekt som möjligt. Om vi kan göra det kommer German Swedish Tech Forum att ha uppnått sitt syfte, avslutar Ralph-Georg Tischer.