Vilket slags EU vill vi ha? Vad ska politikerna i Bryssel och Strasbourg lägga extra mycket krut på? Det får runt 400 miljoner européer vara med och rösta om när det är val till Europaparlamentet nästa vecka. Vi har frågat några av våra medlemsföretag och partnerorganisationer från både Tyskland och Sverige vilka frågor de tycker att EU borde driva under de kommande åren. Här har ni listan, politiker!

I slutet av artikeln hittar du en sammanfattning av kraven som nämns.

Mats Grundius, CEO, DB Schenker Cluster Sweden, Denmark, Iceland:

Inom transportbranschen är hållbarhetsfrågan viktig. Dels måste vi medverka till att en omställning sker till fossilfri energi. Tydliga och långsiktiga spelregler underlättar omställningen. Osäkerhet riskerar annars att fördröja de investeringar vi har framför oss. Den andra frågan som känns angelägen är att vi får vettiga anställningsvillkor och regelverk för lastbilschaufförer och åkerier verksamma inom EU, samt en fungerande kontroll av regelefterlevnaden. Det är viktigt för att säkra en sund konkurrens och tillgång på arbetskraft. I båda fallen krävs samordning på EU-nivå och här hoppas jag att våra parlamentariker kan bidra.
 

Oskar Ahnfelt, Vice President Public & Regulatory Affairs, Vattenfall AB:

En ambitiös och effektiv klimatpolitik är en av de viktigaste byggstenarna i EU:s strategiska agenda för 2019-2024. Parisavtalet innebär att EU behöver skärpa sina målsättningar på klimatområdet i syfte att nå nettonollutsläpp senast till 2050. EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) bör även fortsatt utvecklas och stärkas för att stödja åtgärder som minskar utsläppen. Arbetet med att göra EU:s energisystem mer integrerade, marknadsbaserade, förutsägbara och kostnadseffektiva behöver också fortsätta. Denna omställning kräver stabila spelregler, nya sektorsövergripande angreppssätt samt en aktiv support från alla EU:s medborgare.
 

Ulf Troedsson, CEO, Siemens Nordics:

Vi vill lyfta två områden som Siemens i Sverige anser som viktiga att EU driver under nästa mandatperiod: Det ena är utbyggnad av infrastruktur för att möjliggöra att vi når klimatmålen, till exempel genom att man bygger elvägar för tung trafik. Det andra är kompetens- och resursutveckling inom digitalisering, elektrifiering och artificiell intelligens (AI).

 

Per Wassén, vd, Powercell Sweden AB:

Det vore viktigt att bygga ut vätgasinfrastrukturen i Europa givet våra enorma utmaningar på miljöområdet och det faktum att det är fordonsindustrins chans att bidra/överleva – vilket ju inte är någon liten fråga ur ett Europaperspektiv, givet hur många personer den sysselsätter och vad den betyder för ekonomiskt välstånd.

 

Oskar Södergren, Head of Corporate Communications, BMW Group Northern Europe:

Med bakgrund i det ökande antalet handelskonflikter och de växande handelsbarriärerna runtom i världen är det av yttersta vikt för BMW Group (och hela bilindustrin) att det multilaterala handelssystemet bevaras och stärks. Det är väldigt viktigt att EU fortsätter bidra till att öppna upp andra marknader genom bilaterala frihandelsavtal så att marknadstillgången kan förbättras och handelshinder för europeiska företag och produkter minskas. De redan förhandlade avtalen med Singapore och Vietnam bör träda ikraft så snabbt som möjligt och de pågående förhandlingarna med USA, Australien, Nya Zeeland, Mercosur och Indonesien bör föras till ett framgångsrikt avslut under nästa mandatperiod.
 

Viktor Sundberg, Vice President Environmental & EU Affairs, AB Electrolux:

Från vår horisont är klimat- och miljöfrågorna bland de fortsatt viktigaste som EU har att arbeta med under nästa mandatperiod. Det diskuteras bland annat lagkrav inom så kallad "circular economy". Här är det viktigt att beslutsfattarna har en dialog med oss tillverkare för att säkra att besluten blir praktiskt möjliga att genomföra och att även efterlevnaden kan kontrolleras av myndigheterna. Ett annat område som kommer att vara "hett" under de kommande åren är regler kring uppkopplade produkter. Här är det viktigt att EU hittar en bra balans mellan regler som skyddar konsumenterna och som samtidigt inte blir alltför komplicerade. Och ett tredje mycket viktigt område för EU är handelsfrågorna och att påverka Kina att vidta åtgärder som gör att vi konkurrerar på lika villkor. När det gäller handeln mellan EU och USA finns det på längre sikt stora möjligheter till förbättringar, även om EU kortsiktigt förmodligen inte har något annat alternativ än att ägna sig åt att försvara sig och WTO:s regelverk.
 

Dr. Andreas Tegge, Head of Global Public Policy, SAP SE:

Ett viktigt mål för EU i den nya mandatperioden bör vara att uppnå globalt ledarskap i den digitala ekonomin så att Europa kan konkurrera med USA och Kina i framtiden. Samtidigt bör Europa definiera sitt eget "tredje sätt" som å ena sidan tar tillvara den digitala teknologins ekonomiska potential och å andra sidan säkerställer att europeiska värderingar och sociala normer skyddas i vår digitala tidsålder. EU:s nya digitala politik bör innehålla fem prioriteringar: fulländningen av den digitala inre marknaden så att nystartade och innovativa affärsmodeller i Europa kan skala upp snabbt. En effektiv konkurrenspolitik för att hantera missbruk av marknadsdominans i den digitala ekonomin. En marknadsorienterad industripolitik för att främja investeringar i digital teknik. En omfattande reform av utbildningssystemen för att stävja den digitala kompetensbristen. Och en ny digital europeisk handels- och utvecklingspolitik för att säkerställa rättvis tillgång till marknader och nya affärsmöjligheter för den europeiska IKT-industrin.
 

Andreas Sandin, Country Manager & Nordic CSO, Europeiska ERV Försäkrings AB:

Frågan kring rörlighet för personer anser vi vara den viktigaste EU-frågan kommande mandatperiod. Att man som EU-medborgare har rätt att resa och stanna i andra EU-länder för att studera, starta företag och leva där som pensionär är en av EU:s kärnfrågor. Dock har tillämpningen av denna frihet kommit i fokus senaste åren då migrationsfrågan lett till förslag kring förändringar som skulle minska rörligheten. Att EU klarar av att balansera migrationsfrågan med bibehållen inre rörlighet på ett sådant sätt att medlemsländernas befolkning har fortsatt förtroende för EU anser vi vara det viktigaste under kommande mandatperiod.
 

Mark Meier, vd, BASF i Norden och Baltikum:

Sett från en ekonomisk synvinkel är EU ett mycket framgångsrikt projekt. Men den inre marknaden behöver stärkas så att den bättre kan konkurrera med andra tillväxtregioner såsom USA och Kina. Därför uppmanar vi politikerna på EU- och nationell nivå att anta en ambitiös vision och strategi för industrin fram till 2030 som fokuserar på innovation, konkurrenskraft, hållbar och inkluderande tillväxt samt att ompröva den existerande lagstiftningen på de olika områden för att bättre ta hänsyn till utvecklingen på den globala marknaden. En blomstrande framtid är omöjlig utan innovation.
 

Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor, Jernkontoret (som representerar medlemsföretag inom stålbranschen såsom Ovako):

Under nästa mandatperiod ska en utvärdering göras av industriutsläppsdirektivet IED, EU:s miljöbalk som reglerar tillståndsfrågorna. Det här är verkligen viktig lagstiftning för stålindustrin, då den sätter bindande utsläppsvärden till luft och vatten för alla stora industrianläggningar. Rätt utformad ställer den likvärdiga krav på alla, vilket är bra för konkurrenskraften, samtidigt som det ger märkbara positiva effekter på miljön.
 

Thomas Idermark, vd, SIS Svenska institutet för standarder:

För att främja EU:s konkurrenskraft är det viktigt att våra europeiska ledare förstår kraften i verktyget standarder/standardisering och förstår standardiseringens ekosystem. Genom att ha aktiva europeiska företagsföreträdare med i arbetet som sätter standarder globalt inom ISO kan vi hävda våra lösningar och få tillträde till nya marknader i den allt ökande konkurrensen. Gällande specifikt den inre marknaden är det viktigt att den så kallade nya metoden, dvs att standardisering används inom Europa för att visa på överensstämmelse med EU-lag, behålls som det effektiva verktyg det är. Vi står nu inför enorma samhällsutmaningar genom den snabba digitala utvecklingen, behovet av klimatomställningar och att uppnå globala hållbarhetsmål. Standarder är ett verktyg som är starkt bidragande i det arbetet och det kommer vi inte vara sena med att understryka.
 

Kathrin Jaenecke, ansvarig för relationerna till Eurochambres och EU-institutionerna, DIHK i Bryssel (tyska handelskamrarnas takorganisation):

EU byggdes tillsammans med företagen. Att förenkla handelsutbytet är därför ett viktigt mål för politiken på EU-nivå. För att den europeiska integrationen ska fördjupas vidare måste följande frågor prioriteras: att den digitala inre marknaden omsätts i praktiken, att unionen inom energiområdet förverkligas, att skattehinder för företag undanröjs samt områdena jobb och utbildning. EU bör också, tillsammans med starka partner, fortsätta engagera sig för globalt rättvisa spelregler inom handelspolitiken. Företagen behöver Europa och Europa behöver företagen. Ett fjärmande från de öppna gränserna för varor, kapital, tjänster och personer skulle bli dyrt för näringslivet.
 

Sammanfattning: Företagens kravlista till EU-politikerna

1. Skärpa målsättningar på klimatområdet i syfte att nå nettonollutsläpp senast till 2050.
2. Skapa tydliga och långsiktiga spelregler för omställningen till fossilfri energi.
3. Göra EU:s energisystem mer integrerade, marknadsbaserade och förutsägbara.
4. Utveckla och stärka EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).
5. Sätta bindande utsläppsvärden till luft och vatten för alla stora industrianläggningar efter utvärdering av industriutsläppsdirektivet IED.
6. Säkra att lagkrav som syftar till att uppnå en kretsloppsekonomi är praktiskt möjliga att genomföra och att även efterlevnaden kan kontrolleras av myndigheterna.
7. Bygga ut infrastrukturen för att möjliggöra att vi når klimatmålen, till exempel genom elvägar för tung trafik och vätgasinfrastruktur.
8. Skapa vettiga anställningsvillkor och regelverk för lastbilschaufförer och åkerier i EU och se till att de efterlevs.
9. Skapa regler för uppkopplade varor som skyddar konsumenterna utan att bli alltför komplicerade.
10. Satsa på kompetens- och resursutveckling inom digitalisering, elektrifiering och artificiell intelligens (AI).
11. Skapa förutsättningar för Europa att uppnå globalt ledarskap i den digitala ekonomin genom effektiv konkurrenspolitik, fulländad inre marknad, reform av utbildningssystemen, marknadsorienterad industripolitik och ny digital handels- och utvecklingspolitik.
12. Fortsätta öppna upp andra marknader genom bilaterala frihandelsavtal. Närmast behövs avtal med USA, Australien, Nya Zeeland, Mercosur och Indonesien.
13. Påverka Kina att vidta åtgärder som gör att företagen konkurrerar på lika villkor.
14. Engagera sig för standardisering för att hävda Europas lösningar och få tillträde till nya marknader.
15. Säkerställa rörligheten för EU-medborgare att resa och bo i andra EU-länder för att studera, starta företag och leva där som pensionär.