Att prata flera språk är roligt och öppnar många dörrar – såväl i privat- som i yrkeslivet. Hos oss på Tysk-Svenska Handelskammaren i Stockholm jobbar många svenskar som har olika anledningar till att jobba med tyska, tyskar och Tyskland. Vi har intervjuat några av dem om deras relation till Tyskland, skillnader mellan (affärs-)kulturerna i de båda länderna och varför det är en bra idé att lära sig det tyska språket.

Våra svenska kollegor på Tysk-Svenska Handelskammaren har många olika kopplingar till Tyskland: Som Aino Weber (vd-assistent och stipendieansvarig) och Andreas Hellberg (handläggare på skatteavdelningen) som båda har tysk mamma, Ulf Åhman (ekonomichef) som jobbade i Tyskland i elva år och är gift med en tyska, Joanna Kulawik (jurist) som gick på Tyska skolan i Stockholm och Sara Ernvin (medlemsansvarig) som tyckte att det var roligt att läsa tyska och var au pair i Tyskland efter studenten.

Utan att ha någon privat koppling alls till Tyskland började Saras entusiasm för språket med en bra och pedagogisk lärare och tyskan blev en röd tråd i hennes liv.

– Jag bestämde mig för att plugga tyska på universitetet och språket har blivit, och är fortfarande en stor del av mitt liv, säger hon.

Även Ulf började med tyska i skolan och på universitetet läste han sedan en kombination av ekonomi och tyska, samma kombination som även Andreas valde. Joanna lärde sig tyska tidigt i skolan men känner ändå att hennes jobb på handelskammaren, som kräver att hon kan tyska, gett henne möjligheter att utveckla sina språkkunskaper på ett professionellt sätt som skiljer sig enormt från vardagsspråket.

Vad har då Aino, Andreas, Sara, Ulf och Joanna för kontakt med språket utanför jobbet på handelskammaren? Några av dem har tyska vänner och släktingar som de träffar i Tyskland eller Sverige. Joanna pratar tyska med sina vänner från skoltiden för att ha ett eget ”hemligt språk”. Utöver detta brukar de titta på tyska filmer och nyheter.

Att jobba i två världar

Tysk-Svenska Handelskammaren är en interkulturell arbetsplats. Här pratar man både tyska och svenska dagligen och medarbetarna kommer från olika länder.

– Det är spännande och stimulerande. Handelskammaren är annorlunda än typiska helsvenska företag men det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är som gör att arbetslivet blir en så skön blandning. Det är nästan som att man jobbar i två världar, berättar Ulf.

Sara uppskattar att det finns mycket variation och en spännande dynamik som berikar arbetsdagarna.

– Jag återupplever det tyska sättet som jag är van vid från skoltiden på Tyska skolan, säger Joanna.

Konkreta skillnader mellan företagskulturerna som de flesta nämner är att arbetslivet i Sverige är mer mötesintensivt med långa diskussioner jämfört med Tyskland eftersom man i Sverige vill att alla ska vara med och bestämma. ”Det löser sig” är en typiskt svensk inställning som krockar med den tyska mentaliteten som ofta beskrivs som effektiv, strukturerad och formell. Dessutom fikar svenskar gärna en längre stund medan tyskar snabbt hämtar en kopp kaffe och går tillbaka till sin arbetsplats.

Underskatta inte skillnaderna

När Andreas funderar på vilka skillnaderna är mellan Tyskland och Sverige ser han att de finns men att de inte är gigantiska. För honom rör det sig mest om språkliga egenheter i båda språken.

– Många brukar säga att Tyskland och Sverige är lika men det stämmer inte riktigt. Man behöver känna till ”die Feinheiten”, dvs de små nyanserna som kan avgöra om affärer med Tyskland lyckas eller inte. När man har affärskontakt med tyskar är det till exempel viktigt att lägga märke till signalerna och veta hur man tilltalar personerna, säger Ulf.

Alla fem håller med om att det är meriterande att kunna flera språk i arbetslivet. Framförallt tyska är ett viktigt språk eftersom Tyskland är Sveriges största handelspartner.

– Språkkunskaper i tyska är som ett trumfkort som ger många jobbmöjligheter i en efterfrågad nisch för Tysklandsexperter, berättar Sara.

Språket hjälper till när man jobbar med tyska företag och de är ofta tacksamma för en affärskontakt på tyska.

– Utan tyska vore livet mycket fattigare, säger Ulf.

Mer tyska i svenska skolor

Idag läser runt 18 procent av eleverna i årskurs nio i Sverige tyska som främmande språk. Det är ungefär hälften jämfört med för 20 år sedan. Om inget görs för att vända utvecklingen kan det bli svårt för företagen att hitta kompetent tyskspråkig personal framöver. Tysk-Svenska Handelskammaren och Tyska Ambassaden har därför drivit initiativet Deutsch – Ditt val! sedan juni 2018 som ska främja det tyska språket i svenska skolor.

– Den förlegade bilden av Tyskland verkar vara på väg att förändras. De yngre eleverna som jag möter tänker på roliga saker som till exempel Bundesliga när det handlar om Tyskland och det finns en positiv inställning, berättar Aino som är projektledare för initiativet och ser en positiv tendens.

Deutsch – Ditt val! har mottagits väl i skolorna och i media och har fortsatt mycket potential. Aino får mycket rolig feedback som till exempel från en skola på Lidingö som tack vare att de äldre eleverna kört en informationskampanj i samband med initiativet fått fler elever att välja tyska som främmande språk i årskurs 6. Nuvarande årskurs 6 har 17 elever som läser tyska och nästa läsår blir det en fördubbling till 35 elever som ska börja med språket.

– Nu ska det bli spännande att se vad skolorna planerar framöver. Ansökningstiden för projekt inom Deutsch – Ditt val! för nästa läsår är öppen till och med fredag den 17 maj och vi ser fram emot att få följa alla nya idéer och initiativ för att få fler elever att välja tyska i skolan, avslutar Aino.