Tyskland räknar med svagare tillväxt

2022-03-24

Med dagens svårbedömda utveckling går det inte att göra träffsäkra prognoser för den tyska ekonomin menar Tysk-Svenska Handelskammarens seniorrådgivare Hubert Fromlet som uppskattar den tyska BNP-ökningen under 2022 till ett spann mellan 1 till 3 procent. Utfallet är beroende av hur länge kriget i Ukraina pågår, flaskhalsarna i utbudet av bland annat energi, metaller, jordbruksvaror och transporter, inflationens fortsättning samt den framtida spridningen av corona. I en analys beskriver han varför läget är svårbedömt för prognosmakarna.

Enligt mig krävs en tydlig och bred BNP-försvagning under en längre period än två kvartal för att kunna tala om en verklig recession. Denna definition ligger relativt nära den amerikanska varianten, som för att fastslå en recession förutsätter en längre nedgångsperiod och framför allt ett djupare negativt genomslag på en del olika konjunkturindikatorer såsom BNP, arbetslösheten, industriproduktionen och detaljhandeln. I USA är det tankesmedjan National Bureau of Economic Research (NBER) med speciellt utsedda kompetenta konjunkturforskare som officiellt bestämmer när en recession börjar och upphör. Det är mer komplicerat än bedömningsunderlaget i Europa men kvalitativt bättre än finansmarknadens använda naiva regel med endast två negativa BNP-kvartal i rad.

Följder av kriget i Ukraina

Med den pågående negativa utvecklingen i Ukraina, alltjämt existerande brister och flaskhalsar på utbudssidan (främst energi, metaller, jordbruksråvaror och transporter) kan inte helt uteslutas att Tyskland framåt sensommaren eller hösten kan få ett konjunkturmönster som liknar min och NBER:s allmänna definition av en recession. Tyska ekonomer tror dock inte på ett sådant negativt scenario.

Svårbedömda antaganden avgör prognosernas utfall 

Varje konjunkturprognos innehåller en del antaganden som tekniskt sett måste ingå i BNP-beräkningarna, men inte kan räknas fram av själva prognosmodellen. Sådana antaganden kan exempelvis inkludera utvecklingen av olika valutor, råvaror, börser och väder samt, inte minst, förestående politiska beslut. Sedan förra våren finns i denna kategori av oförutsebara händelser också olika utbudsflaskhalsar eller störningar avseende IT-komponenter, råvaror och transporttjänster – till följd av Ukrainakriget på sistone även bristen på energiråvaror och viktiga metaller.

"Tyska experter är relativt optimistiska i detta avseende och tror på en begynnande ekonomisk vändning under det andra halvåret."

Komplicerat är framför allt att inte ens experter med någorlunda tillämpbar sannolikhet kan förutse hur alla dessa prognosantaganden kommer att utvecklas under de kommande kvartalen. Det är just utbudsflaskhalsarna – tillsammans med själva kriget i Ukraina – som i hög grad kommer att avgöra färdriktningen av den tyska, svenska, europeiska och globala konjunkturen under 2022 och möjligen därefter. Tyska experter är relativt optimistiska i detta avseende och tror på en begynnande ekonomisk vändning under det andra halvåret.

Fortfarande gäller dock det allmänna sambandet mellan kvalitativt god (korrekt) input och härav följande kvalitativt god output också för prognosmodeller – ett samband som egentligen gör aktuella konjunkturprognoser för 2022 mestadels till intellektuella men nyttiga tankeövningar. Företagen bör ta höjd för olika scenarier och arbeta med erforderlig flexibilitet.

Flaskhalsar på utbudssidan

Kännbara flaskhalsar i företagens globala inköpsverksamhet och värdekedjor framstår ingalunda som en utveckling som primärt kan kopplas till Ukrainakriget. Dessa började dyka upp redan våren 2021. Inte minst bilindustrin visade tidig oro över chip- och halvledarbristen. I flertalet konjunkturprognoser från hösten 2021 arbetade man dock redan med antagandet att flaskhalsarna på utbudssidan under det kommande året successivt skulle bli allt mildare och därmed utgöra en avgörande faktor för prognosen om förbättrade konjunkturutsikter under loppet av 2022.

Denna förhoppning kan nu vara förlegad på grund av Ukrainakriget. Men i dagsläget går det inte att bli mer konkret än så. Prisuppgången på vissa livsmedel som en direkt följd av kriget överraskar föga. Ukraina är en av världens största producenter och exportörer av jordbruksprodukter – av stor vikt inte minst för Afrika. En del viktiga livsmedelsimportörer kommer förmodligen att drabbas av de allvarliga produktionsstörningarna i Ukraina – potentiellt också en ovälkommen hämsko i kampen mot inflationen i en hel del länder. Särskilt nordafrikanska länder skulle drabbas hårt av utebliven ukrainsk spannmålsexport – men också en rad länder söder om Sahara. Däremot borde dylika negativa effekter på livsmedelfronten visa sig som mindre allvarliga i OECD-länderna, Tyskland inkluderat. Även metaller såsom palladium och nickel med vanligen hög produktionsandel i ett för närvarande internationellt sanktionerat Ryssland har blivit en dyr bristvara, i synnerhet för bilindustrin.

Krisen påverkar konjunkturen

Klart är att världshandeln kommer att bli ännu mer utsatt för negativa konsekvenser vid fortsatt krig, vilket också skulle bromsa upp den europeiska BNP-utvecklingen.

"Tyskland, som ett särskilt exportberoende land, skulle sannolikt drabbas märkbart av ett relativt långvarigt Ukrainakrig."

Tyskland, som ett särskilt exportberoende land, skulle sannolikt drabbas märkbart av ett relativt långvarigt Ukrainakrig. Uppdaterat underlag om detta kan alltid fås av Kiel-institutets världshandelsindikator, även inkluderande Sverige, vilket jag tidigare skrivit om. Framtida globala och nationella siffror publiceras två gånger i månaden runt den femte och tjugonde för totalt 75 länder här (via världskartan).

Som framgår handlar aktuella konjunkturprognoser om många ”men” och ”om”. Likväl känner sig professionella konjunkturexperter piskade att kontinuerligt komma ut med uppdaterade prognoser – prognoser som redan på publiceringsdagen kan vara inaktuella. Därför är det viktigt att som prognosanvändare uppmärksamma ”produktionsdatumet” av bedömningen.   

Tyska ekonomiska perspektiv

Trots alla metodiska svårigheter och gissningsbehov finns det alltjämt uppdaterade konjunkturprognoser (ju oftare desto bättre). ”Kiel-institutet” uppskattar i sin alldeles färska konjunkturbedömning att Ukrainakriget kommer att motsvara ett direkt produktionsbortfall på omkring 90 miljarder euro eller totalt omkring 2 ½ procent av Tysklands BNP under innevarande och nästa år. Institutets ekonomer räknar dessutom med en höjd energiimportfaktura i storleksordningen 40 miljarder euro till följd av Ukrainakriget. Min känsla är att detta kan vara något i underkant. Inom den tyska regeringen är nervositeten stor på grund av beroendet av gasimport från Ryssland. Tysk industri påtalar ofta behovet av reviderade leveranskedjor och inköpskällor.

Samtidigt får inte negligeras att Tyskland under coronopandemin ackumulerat ett extra hushållssparande på över 200 miljarder euro eller cirka 6 procent av BNP. Fördelaktigt är också att företagssektorn totalt fortfarande noterar välfyllda orderböcker – om än ojämnt fördelade.

Lyckligtvis kan Tyskland glädja sig över positiva stimulansimpulser från under coronakrisen uppdämda konsumtions- och investeringsbehov. Det gör den tyska konjunkturdämpningen av allt att döma lindrigare än Ukrainaeffekten ensam hade gjort. Viktigt för den framtida tillväxten är också att en ny besvärlig coronakris undviks nästa höst och vinter. För närvarande verkar den tyska coronapolitiken på många håll diffus och sorglös, framför allt utanför hälsoministerns kontor.

Dynamiska effekter och inflationstryck

Det räcker dock inte med att ställa några positiva och negativa beräkningar mot varandra för att komma fram till ett nettobelopp för effekterna av Ukrainakriget på den tyska ekonomin (om man överhuvudtaget finner det lämpligt att nämna ekonomin i samma andetag som kriget). Det tillkommer också en stor mängd så kallade dynamiska effekter från negativa reaktioner som påverkar tysk ekonomi mer indirekt. Dessa kan härröra från exempelvis förstörda eller bojkottade hamnar i Ukraina och Ryssland, i viss mån också från ytterligare ökad inflation på grund av stigande priser för jordbruksråvaror och i samband med detta troligtvis europeiska räntehöjningar, trots följande konjunkturrisker. Alla dessa farhågor kan komma att resultera i negativa psykologiska effekter på en del konsumtion och investeringar, både i Tyskland och hela EU.

"Det stigande inflationstrycket i USA, Europa/EU och Tyskland uppstod redan före invasionen av Ukraina."

Tilläggas bör att det stigande inflationstrycket i USA, Europa/EU och i synnerhet Tyskland (särskilt i tysk byggindustri) uppstod redan före invasionen av Ukraina, främst till följd av den expansiva finans- och penningpolitiken under den mest akuta coronatiden, vilket i sin tur skapade stora och oväntade ”windfall profits” utan motsvarande produktionsbidrag. Ett dylikt fenomen medför i regel ett växande inflationstryck, vilket tyvärr inte riktigt nådde fram i tid till ECB:s verkställande ledning.

Sammanfattning – stora risker men också efterfrågereserver

Sammantaget nödgas jag – trots min tidigare ganska försiktiga BNP-bedömning för 2022 – att efter utbrottet av Ukraina-kriget betrakta tysk ekonomi i en ännu försiktigare dager. Med dagens svårbedömda utveckling föredrar jag numera att använda ett brett spann för den tyska BNP-ökningen under 2022 på mellan 1-3 procent, med utfallet framför allt beroende på krigslängden, utbudsflaskhalsarna, inflationens (räntornas) fortsatta gång och givetvis också den framtida spridningen av corona. Det påtalade stora prognosspannet för Tysklands BNP-ökning kan också innebära betydande risker för statsfinanserna.

Ju tidigare ovannämnda tillväxthinder kommer att röra sig mer bestående åt rätt håll, desto gynnsammare utsikter för 2023. Trots förnyade tillväxt- och inflationsbekymmer borde utvecklingen på arbetsmarknaden förbli tillfredsställande till god. Viss oro kan dock uppstå i samband med de kommande avtalsförhandlingarna i tider av hög inflation.

Slutligen vill jag påminna om Tysklands ofta bortglömda efterfrågereserver för den privata konsumtionen och investeringarna via alltjämt många gånger goda orderstockar. Frisläppandet av dessa tillväxtreserver hänger också på ett tydligt förbättrat psykologiskt stämningsläge.

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren

Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält