År 1990, när Tyskland återförenades, stod svenska företags produkter för 2,34 procent av den totala tyska varuimporten. Fram till i fjol hade marknadsandelen sjunkit till 1,45 procent – det lägsta värdet på över ett kvarts sekel och förmodligen också i modern tid. Flera jämförbara länder i Tysklands närområde har klarat sig betydligt bättre, visar en genomgång av den tyska handelsstatistiken.

Svenska produkter utgör en allt mindre del av den totala mängden varor som importeras av Tyskland från andra länder. Kurvan för den svenska marknadsandelen på Europas största marknad har pekat nedåt ända sedan början av 1990-talet. I konkreta siffror uppgår minskningen till 38 procent mellan åren 1990 och 2018. Detta framgår av Tysklands statistiska centralbyråns (Statistisches Bundesamt eller också kallad Destatis) officiella statistik över utrikeshandeln.

Till och med mellan 2017 och 2018 – en period med kraftig kronförsvagning – sjönk marknadsandelen på den tyska volymmarknaden, från 1,51 till 1,45 procent. Det är anmärkningsvärt.

Källa: Destatis, löpande priser

Det finns länder som har lyckats bättre

Jämför man utvecklingen av den svenska andelen av den tyska varuimporten sedan början av 1990-talet med andra stora importländers andelar ligger Sverige inte särskilt bra till.

För klassiska industriländer som Japan (-62 procent), Frankrike, Storbritannien (båda -48 procent) och Italien (-39 procent) har marknadsandelarna visserligen minskat ännu kraftigare. Men av de befolkningsmässigt och ekonomiskt sett mindre länderna i Tysklands geografiska närområde är det endast Danmark (-40 procent) som har upplevt en (något) sämre utveckling än Sverige mellan åren 1990 och 2018.

Företagen i de tyska grannländerna Nederländerna (-9 procent), Österrike (-8 procent) och Schweiz (±0 procent) har tappat betydligt mindre mark under perioden sedan återföreningen. Och även våra nordiska grannar Finland (-22 procent) och Norge (-9 procent) klarar sig bättre i jämförelsen.

Utvecklingen av marknadsandelarna för de 25 största tyska varuimportländerna år 2018 + Finland

* För Tjeckien, Ryssland och Slovakien finns importsiffror först från år 1993 och framåt. För dessa tre länder baseras analysen på 1993 års siffror.
Källa: Destatis

Bland dem som varit på frammarsch i Tyskland sedan början av 1990-talet syns framförallt före detta planekonomier från Central- och Östeuropa samt Kina och andra asiatiska tillväxtekonomier, men även Spanien, Irland och Turkiet.

Därmed är det klart att de tidigare reformländerna i Central- och Östeuropa och Kina vunnit betydande marknadsandelar i Tyskland. I siffror steg deras marknadsandel mellan 1990 och 2018 från knappt 10 till över 30 procent – detta uppenbarligen på bekostnad av en hel del industriländer, däribland Sverige. Utvecklingen har till stor del pådrivits av den pågående globaliseringen av marknader och utlokaliseringen av produktion till ovannämnda länder.

Möjligt att vända trenden

Denna långsiktiga trend behöver dock inte vara skriven i sten. Även etablerade industriländer kan vinna tillbaka förlorade marknadsandelar i Tyskland.

Tittar man närmare på utvecklingen under endast de senaste tre åren (2016–2018) hör länder som Nederländerna, Belgien/Luxemburg och även Italien till vinnarna. Deras företag har på sistone lyckats öka sina andelar på den tyska marknaden medan det under perioden gått sämre för till exempel Kina, Tjeckien och Ungern.

Efter många års successiv förlust av marknadsandelar på den tyska marknaden borde det inte vara omöjligt för svenska företag att försöka återvinna tidigare tapp i Europas största ekonomi. Vi kan se att det finns andra länder som klarat en viss vändning. Dessutom borde svenska företag kunna dra lite mer nytta av den geografiska närheten till Tyskland, enligt gravitationsprincipen. Förbättringar på den tyska marknaden kan främst initieras på s k mikronivå, det vill säga direkt av företagen. Denna inriktning ligger omedelbart inom handelskammarens verksamhetsområde.