Den tyska utrikeshandeln uppvisade under 2020 den största nedgången sedan finanskrisen. Coronakrisen, brexit och en brist på halvledare i bilindustrin ligger bakom minskningen. Handeln mellan Tyskland och Sverige har påverkats i mindre utsträckning än med andra länder visar tysk handelsstatistik. Och för i år finns ljus i sikte.

Enligt den nyligen presenterade preliminära handelsstatistiken från Tysklands statistiska centralbyrå Statistisches Bundesamt uppgick värdet på den tyska exporten under 2020 till 1204,7 miljarder euro, en minskning med 9,3 procent i jämförelse med 2019. Värdet på importen sjönk under samma period med 7,1 procent till 1025,6 miljarder euro.

Den dramatiska exportnedgången började efter coronautbrottet i mars som ledde till stängda gränser, logistiska problem och störningar i leveranskedjor. Förlusterna i mars och april 2020 gick inte att hämta ikapp, trots att årets samtliga efterföljande åtta månader landade på plus.

Tysk handel med Sverige står sig starkt

Mellan Tyskland och Sverige har handeln minskat med 5 procent i jämförelse med 2019 – en blygsam nedgång i jämförelse med många andra länder. Värdet på de tyska exporterna till Sverige uppgick 2020 till 23,4 miljarder euro och importerna till 14,8 miljarder euro. Med en handelsvolym på sammantaget 38,2 miljarder euro hamnar Sverige på plats 16 i listan över Tysklands viktigaste handelspartner.

Sverige är Tysklands fjortonde viktigaste exportmarknad (2019: plats 15). Den tyska exporten till Sverige sjönk med 6,2 procent 2020, vilket i sammanhanget får betecknas som en modest nedgång. Som en jämförelse minskade exporten till Finland med 7,1 procent och den till Norge med 8,1 procent.

Sett till importen hamnar Sverige på plats 19 (2019: plats 20). Nedgången uppgick till 3,4 procent. För en jämförelse minskade importen från Finland med 15,9 procent, från Danmark med 5,7 procent och från Norge med hela 28,4 procent, vilket ger en fingervisning om att produkterna från svenska företag fortsatt är mycket eftertraktade i Tyskland.

– Det är med tanke på de rådande omständigheterna under pandemin ett styrkebesked för det tysk-svenska affärsrelationerna, säger Ralph-Georg Tischer, vd Tysk-Svenska Handelskammaren.

Motsatt utveckling på de viktigaste marknaderna

Tysklands tre största exportmarknader 2020 var USA, Kina och Frankrike. Medan exporten till Kina i stort sett var oförändrad gentemot 2019 föll exporten till USA (-12,5 procent) och Frankrike (-14,6 procent) kraftigt. Dock ger månadssiffrorna i december 2020 anledning till tillförsikt: Tysklands export till världens största ekonomier USA och Kina steg med 8,4 respektive 11,6 procent i jämförelse med månaden före.

Sett till importen utgörs topp tre i likhet med 2019 av Kina, Nederländerna och USA. Tillbakagången här är inte lika stor som exportens vilket avspeglas i statistiken. För Kina redovisas till och med ett plus (+5,6 procent) i jämförelse med 2019, medan resultatet för såväl Nederländerna (-9,6 procent) och USA (-5,0 procent) är negativt.

Sammantaget finns ljus i sikte för den tyska utrikeshandeln: Kina förväntas leverera en kraftig BNP-tillväxt på runt 8,5 procent under 2021. Enligt prognoser från Tysklands exportorganisation BGA väntas även den amerikanska ekonomin växa kraftigt. Senast sommaren 2022 beräknas utrikeshandeln ligga på samma nivåer som före krisen.

Röda siffror i många branscher – men inte i alla

Tittar man på olika volymmässigt tunga varugrupper minskade den sammanlagda exporten av mineraliska bränslen och mineraloljor, varor av pappersmassa, papper eller papp och varor av järn eller stål. Detsamma gäller de omsättningsmässigt största varugrupperna maskiner, apparater och mekaniska redskap (-11,4 procent), elektriska maskiner och bild- och ljudåtergivningsenheter (-6,3 procent) samt motorfordon, släpfordon, tåg (-15,8 procent).

Däremot ökade den tyska exporten av ädelstenar, pärlor och ädla metaller kraftigt (+23,7 procent). Positiva resultat uppvisade även konsumtionsvaror, rester/avfall från livsmedelsindustrin, livsmedel och drycker, spannmål och den omsättningsmässigt starka och viktiga varugruppen farmaceutiska produkter (+6,1 procent).

Vad gäller importen minskade mineraliska bränslen och mineraloljor kraftigt (-29,2 procent). Även varor av pappersmassa, papper eller papp samt järn eller stål importerades det mindre av. En positiv utveckling uppvisade farmaceutiska produkter (+10,3 procent) och konfektionerade och begagnade textilvaror (+151,3 procent). Även importen av ädelstenar, pärlor och ädla metaller steg rejält (+40 procent).

De omsättningsmässigt största varugrupperna visar samma negativa trend som i exporten, om än på lägre nivåer: Maskiner, apparater och mekaniska redskap (-8,7 procent), elektriska maskiner och bild- och ljudåtergivningsenheter (-3,8 procent), motorfordon, släpfordon, tåg (-12,5 procent).