I Hubert Fromlets senaste analys av den tyska ekonomin tittar han närmare på såväl hårda officiella statistiksiffror som mjukare barometerdata. Var står EU:s största ekonomi egentligen? Fortsatt stor osäkerhet präglar de tyska finanserna.

• Stämningen i det tyska näringslivet kom att åter försämras under de senaste veckorna. Detta som följd av den alltmer oroväckande coronautvecklingen och de åtföljande, ganska tuffa nya nedstängningarna. Som en av flera negativa ekonomiska konsekvenser skönjes redan nu ett lätt minus för BNP-utvecklingen under det fjärde kvartalet jämfört med det tredje. Tysklands helt färska PMI från den 1 december förstärker denna syn.
• Osäkerheten inför 2021 har således trots relativt positiva nyheter från vaccinationsfronten ånyo tilltagit. En del politiker verkar inte utesluta att nuvarande nedstängningar i stort sett kan komma att förlängas till mars. Tyskland fortsätter att svänga mellan dur och moll – helt klart ett uttryck för den pågående osäkerheten
• Min aktuella uppfattning är dock att det andra halvåret 2021 kan ge en bättre konjunktur än nästa års inledande månader. Något konkret prognosunderlag har jag dock inte. Detsamma gäller för alla andra offentliga och privata bedömare. Ordet ”guesstimate” låter därför bättre än ”prognos”.

Relevanta källor – källor, aktuella siffror och tolkningar

Det är förståeligt att aktuell tysk konjunkturstatistik siffermässigt inte diskuteras särskilt mycket. Under större delen av det andra kvartalet kom den stora coronachocken. Det tredje kvartalet bjöd sedan på en viss återhämtning efter den relativt breda nedstängningen under det föregående kvartalet. Ändå kunde det inte vara tal om en regelrätt vändpunkt. Därmed är det också för tidigt att tala om en normalisering av konjunkturen så här långt. 

Likväl kan det vara bra att titta på de viktigaste tillgängliga statistiska indikatorerna och förse den senaste utvecklingen av officiella hårddata med korta kommentarer.

BNP (jfm föregående kvartal, förändring i %): Senast: 2020 kv 3: +8,5; kv 2: -9,8. Skaplig men tudelad återhämtning med industrin längst fram (två månaders väntetid till nästa publicering)

Orderingång, tillverkningsindustrin (förändringar i %): Senast: sep+4,5 jfm med aug, utan stororder; aug: +4.9 jfm juli; sep jfm jan 2020: -3,8; sep jfm apr: +54,6. I sep svag siffra från utlandet, speciellt EU

Omsättning inom detaljhandeln: Senast någorlunda acceptabel utveckling inom detaljhandeln generellt sett men svagare för partihandeln

Lastbilsindex för transporter: uppåtriktad men alltjämt under nollstrecket.

Här redovisas på tyska en intressant trendkonjunkturmatrix för lastbilstransporter, vilka säger en hel om den inhemska efterfrågan. Bocka av exempelvis ”Auftragseingang Verarb. Gewerbe” (orderingång inom tillverkningsindustrin), ”Produktion Baugewerbe” (byggproduktion), eller ”Umsatz im Einzelhandel” (omsättning inom detaljhandeln), så syns vändpunkterna från i våras mycket väl! Bilden uppdateras kontinuerligt.

Arbetslöshet (BfA, %): Senast: nov 5,9; okt 6,0. Relativt hygglig utveckling på arbetsmarknaden, även för korttidspermitteringar

Coronafakta (nya infektioner och politiskt beslutade nedstängningar): I november snabbt växande infektionstal men aktuellt viss utplaning (värre i Sverige), nyligen mer nedstängning.

Exempel på mjukdata

Mjukdata har den stora fördelen att de kan produceras mycket snabbare och därmed per definition förmår framstå som mer aktuella. Ofta handlar det om enkäter. Nackdelar med denna variant av konjunkturinformation är att dessa ofta är privata och att det därför ter sig mestadels omöjligt att genomföra en mer djupgående kvalitetskontroll. Kvalitetsbrister kan bland annat avse urvalet av enkätdeltagare både gällande bransch/sektor och antal samt rätt uppdatering av lämnande och nytillkomna enkätnamn/institutioner. Transparensen i dessa sammanhang är allmänt formulerat ofta begränsad.

Exempel för mjukdata för Tysklands del är med aktuell uppdatering bland annat:

• IFO-indexet för affärsklimatet (finns också separat för industrin och handeln) Aktuellt: nov 90,7; okt 92,7; sep 93,4; apr 74,3; feb: 96,1. Nedåtriktat på senare tid
• ZEW-index Aktuellt: okt 56,1; sep: 77,4; aug: 71,5; april: 28,2. Efter kraftig uppgång i somras ned igen                                                      
• GfK-index för konsumtionsklimatet Aktuellt: nov -3,2; okt -1,7; sep -1,8; maj -23,1; feb: +9,3. Negativ utveckling, även i dec?           
• PMI, tillverkningsindustri (mätning under föregående månad) Aktuellt: nov 57,9; okt 58,2; sep: 56,6; april: 34,5. Uppgångssviten bröts i nov

Tolkningar av finansmarknaderna är givetvis ännu mjukare än speciella enkätundersökningar. Dessa tolkningar återger för det mesta spontana reaktioner på viktig information på penning-, kapital- och valutamarknaden. Spontant betyder det i detta sammanhang att gårdagens tolkning av en nyhet kan bli inaktuell idag. Finansmarknaden präglas i hög grad av psykologi (”behavioral finance”) ett område som undertecknad själv har forskat kring under lång tid.

”Behavioral finance” handlar om inslag på finansmarknaden som beskriver bland annat överdrifter, ensidiga tolkningar, prioritering av nyheter som passar till egna uppfattningar eller affärspositioner med mera.

Av denna anledning duger finansmarknader som konjunkturtolkare endast om de möter och ser en likartad konjunkturpåverkande utveckling även efter flera veckor eller månader och därmed på ett mer tydligt sätt ger en antydan om en förstärkt eller begynnande ny trend.