Tyskland är fortsatt Sveriges viktigaste affärspartner. Handelsvolymen ökade med 9,9 procent 2021 i jämförelse med året före. Den totala volymen av handeln med varor och tjänster med Tyskland uppgick till 556,5 miljarder kronor. Särskilt starkt går tjänstehandeln, mycket tack vare decennier av utveckling inom tekniksektorn och en under senare år accelererad digitalisering.

Den nyligen publicerade svenska handelsbalansen ger en bild av läget för den svenska utrikeshandeln samt visar utvecklingen och trenderna 2021.

"Klassiska svenska exportvaror är maskiner, läkemedel, trävaror, kemiska produkter, massa och papper. Svenskt järn och stål har också alltid varit viktiga exportprodukter."

Klassiska svenska exportvaror är maskiner, läkemedel, trävaror, kemiska produkter, massa och papper. Svenskt järn och stål har också alltid varit viktiga exportprodukter. Bilar och lastbilar har hittills stått för den största delen av exporten från Sverige, med cirka 15 procent. De svenska importvaror som främst efterfrågas är varor som inte kan produceras i Sverige eller som är billigare att importera. Importen används för produktion av nya varor eller för direkt konsumtion. Sverige importerar framför allt bilar och bildelar, livsmedel, råolja samt el- och telekommunikationsutrustning.

Kraftig återhämtning efter krisåret 2020

Cirka 70 procent av den svenska exporten går till länder på EU:s inre marknad. Med ett totalt varuvärde på cirka 170 miljarder kronor (cirka 16,4 miljarder euro) hamnade Tyskland återigen på andra plats bland Sveriges största exportländer, strax efter Norge. Efter en nedgång på -4,6 procent under 2020 ökade den svenska exporten till Tyskland kraftigt med 12 procent. Tyskland har under många år även varit Sveriges viktigaste importpartner. 2021 importerades tyska varor till ett sammanlagt värde av nästan 274 miljarder kronor (ca 26,5 miljarder euro). Detta motsvarar en ökning av importen från Tyskland med 9,9 procent, efter att den minskat med -7 procent 2020, mycket på grund av corona. Till handelsstatistiken rörande varuexport och -import med Tyskland. 

"Både importen och exporten överträffar nivåerna som rådde före coronapandemin."

Både importen och exporten överträffar nivåerna som rådde före coronapandemin och Tysklands betydelse som handelspartner ökar stadigt.

Import: tyska maskiner och läkemedel populära

2021 präglades av att företagen återhämtade sig efter pandemirelaterade kraftiga nedgångar i de ekonomiska siffrorna. Många företag nådde åter nivåerna före krisen eller kunde till och med överträffa dessa. Till exempel ökade den svenska efterfrågan på produktgruppen maskiner och utrustning, som är viktig med hänsyn till försäljningsvolymen, med 11 procent efter att ha minskat 2020. Transportmedelssektorn, som pressades 2020, återhämtade sig under 2021 inom personbilar (+1,5 procent), lastbilar och specialfordon (+3,4 procent) samt delar och tillbehör till motorfordon (+8,5 procent). Efterfrågan på tyska farmaceutiska produkter och läkemedel ökade kraftigt redan 2019 och 2020 och steg ytterligare 2021 (+15 procent). Mineraloljor och tillhörande produkter visade också på en kraftig tillväxt (+59 procent).

Export: Stark efterfrågan på svensktillverkade maskiner 

Sett till omsättning sticker vissa kategorier i svensk exporthandel med Tyskland ut positivt. Maskiner och utrustning (+9,3 procent) är mycket populära, så också produkter från den kemiska industrin och relaterade industrier (+18 procent). Den starka tillväxten 2020 inom området läkemedelsprodukter (+8,5 procent) bromsade in 2021 (+0,2 procent). Med konstant höga försäljningssiffror står medicinska och farmaceutiska produkter dock fortsatt för en betydande del av den totala exportomsättningen.   

Vissa omsättningsstarka kategorier visade upp en minskad efterfrågan, bland dessa återfinns exempelvis fordon (-15 procent) och fordonstillbehör (-22 procent). Även exporten av papper och kartong upplevde för andra året i rad en negativ tillväxt (-4,5 procent).

Segmentet järn och stål återhämtade sig från förlusterna under 2020 (-20 procent) och uppnådde en tillväxt på 35 procent. Exporten av metaller återhämtade sig också kraftigt (+28 procent). Den mycket höga efterfrågan på svenska kläder (+9,8) som konstaterades 2020 gick inte lika starkt under 2021 och stannade på en stabil tillväxt på 1,8 procent.

Tjänstehandeln växer snabbare än varuhandeln 

Siffrorna för den svenska varuhandeln understryker dess betydelse för ekonomin. Den står för runt två tredjedelar av Sveriges totala utrikeshandel. Den sista tredjedelen utgörs av handeln med tjänster. Den starka tillväxten på detta område innebär att tjänsternas andel av den totala utrikeshandeln ständigt ökar .

"Orsaken till detta är framför allt den snabba utvecklingen inom tekniksektorn under de senaste årtiondena, inte minst digitaliseringen."

Orsaken till detta är framför allt den snabba utvecklingen inom tekniksektorn under de senaste årtiondena, inte minst digitaliseringen, som har bidragit till en kraftig ökning av den gränsöverskridande handeln med tjänster, då fler, även många mindre företag, nu kan bedriva internationell handel via webbplatser och digitala marknadsplatser. Den svenska exporten och importen av tjänster utgörs främst av resor, telekommunikation, data- och informationstjänster samt transporter. Medan tjänsterna vid millennieskiftet stod för cirka 20 procent av Sveriges utrikeshandel har siffran idag ökat till att utgöra nästan en tredjedel.

Fortsatt tufft för resebranschen 

Nästan hälften av Sveriges totala tjänsteexport går till andra EU-länder, liknande siffror som för varuexporten. Sverige importerar också merparten av tjänster från andra EU-länder. Efter att utrikeshandeln med Tyskland minskat under coronaåret 2020 ökade exporten av tjänster till Tyskland med 7 procent till 46,5 miljarder kronor (ca 4,5 miljarder euro) och importen från Tyskland med 8,7 procent till 66,0 miljarder kronor (ca 6,4 miljarder euro). Den mest drabbade tjänstekategorin, resor, har det dock fortsatt tufft. När det gäller import av tjänster ligger Tyskland på tredje plats efter USA och Storbritannien, därefter följer Danmark, Finland och Norge. När det gäller tjänsteexport ligger Tyskland på fjärde plats efter USA, Storbritannien och Norge, även om siffrorna för Storbritannien har minskat sedan landet lämnade EU.

Källor: SCB och Kommerskollegium