Redan före krigsutbrottet stod tyska företag verksamma i utlandet inför stora utmaningar. Bara i några få regioner, som i delar av Europa, USA och Asien (Kina undantaget) räknar företagen med en positiv utveckling den kommande tiden. Handelshinder och tendens till protektionism som uppstod under coronakrisen har bitit sig fast. Nu konfronteras Tyskland med oklara men sannolikt allvarliga konsekvenser för världshandeln och står därtill inför ett historiskt skifte i utrikespolitiken.  

Enligt en enkät som genomfördes av den tyska industri- och handelskammarorganisationen DIHK redan före Rysslands invasion av Ukraina påtalar många tyska företag för närvarande tilltagande handelshinder: Drygt hälften (54 procent) av de tillfrågade företagen säger att de märker en akut ökning av hindren i sin internationella verksamhet, en siffra som ligger betydligt högre än i undersökningarna som genomfördes under coronapandemin. Enligt prognosen från DIHK kan den tidigare förutspådda exporttillväxten på sex procent för 2022 ”inte längre uppnås". 

Rysslands betydelse ska inte överskattas  

Till detta kommer nu sanktionerna mot Ryssland, vilket innebär ytterligare utmaningar för tyska företag som är verksamma utomlands, även om det i nuläget är omöjligt att sia om i vilken omfattning de kommer påverkas. Flera tusen tyska företag är verksamma i både Ukraina och Ryssland. Handelsutbytet med Ukraina har visat en uppåtgående trend de senaste åren: 2021 låg exportvärdet på 5,4 miljarder euro, 17,4 procent mer än 2020. Importerna låg på 3,1 miljarder euro, en ökning med 22,9 procent. Med Ryssland ökade handeln kraftigt under 2021 i jämförelse med året före: Tyskland exporterade varor till Ryssland till ett värde av 26,6 miljarder euro, en ökning med 15,5 procent gentemot 2020. Importen uppgick till 33,1 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på 54 procent jämfört med året före. Enligt organisationen för de tyska utlandshandelskamrarna AHK är 3651 tyska företag som sysselsätter över 277 000 medarbetare aktiva i Ryssland. 

Samtidigt påtalar ekonomer att Rysslands betydelse inte ska överskattas och att kriget i Ukraina bara kommer att vara en kortvarig paus i den globala ekonomins återhämtning från coronakrisen och försörjningsbristen, utan långsiktiga konsekvenser, då Ryssland ekonomiskt sett inte är en tillräckligt tung aktör. Redan sedan Krimkrisen har tyska företag alltmer dragit sig tillbaka från Ryssland, direktinvesteringarna är låga och exporten från Tyskland till Ryssland utgör endast en mycket liten del av den totala ekonomin.  Sammantaget går 1,9 procent av den tyska exporten till Ryssland, importen från Ryssland uppgår till 2,8 procent av importen. Sett till den totala handelsvolymen var Ryssland 2021 Tysklands trettonde största handelspartner.   

Tyska företag stoppar leveranser till Ryssland

Krigsutbrottet sätter ett stopp för den positiva utvecklingen. Bland de tyska storföretagen som upphört med sin verksamhet i Ryssland eller infört exportstopp med anledning av kriget märks bland andra Siemens, BMW, Volkswagen, Mercedes-Benz, DHL och SAP. Här en aktuell lista med företag som inte längre levererar till Ryssland. 

Politiskt paradigmskifte  

Samtidigt äger i skrivande stund ett skifte rum i den tyska utrikespolitiken. Många tidigare principer får stryka på foten, vilket i hög grad också påverkar näringslivet. Ukraina förses med vapen, i en brytning med vad som varit landets försvarspolitiska hållning sedan andra världskriget. Försvaret rustas upp med målet om en budgetpost som uppgår till 2 procent av BNP. Enligt förbundskansler Olaf Scholz är det ”en vändpunkt i Europas historia”. En ytterligare knäckfråga är energipolitiken: Omställningen ”Energiewende” innebär bland annat att kärnkraften ska fasas ut. De tre tyska kärnkraftsreaktorer som är kvar i bruk ska enligt plan stängas innan året är slut. Samtidigt ska brunkolet avvecklas senast 2030 vilket gör Tyskland särskilt beroende av naturgas, som i hög utsträckning importeras från Ryssland.  Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har stoppat certifieringen av den redan färdigbyggda gasledningen Nordstream 2 och därmed överföringen via den av naturgas från Ryssland till Tyskland. Därmed finns många frågetecken kring Tysklands framtida energiförsörjning.  

Oro för skenande energipriser 

Osäkerhet råder också gällande hur de skenade bränsle- och energipriserna kommer påverka dels konsumenterna i Tyskland och dels industrin, inte minst fordonsbranschen. Siegfried Russwurm, ordförande för tyska industriförbundet BDI, tillika styrelsemedlem i Tysk-Svenska Handelskammaren, säger till Handelsblatt att Tyskland så snabbt som möjligt måste bli oberoende av energi från Ryssland. Han menar också att ramen för leveranssäker energi har ändrats och att man måste tänka över om en snabb avveckling av kol verkligen går att genomföra utan fara för leveranssäkerheten.  

Företagens hjälpinsatser 

Mitt i de egna utmaningarna är många företag engagerade och hjälper till med leveranser av förnödenheter och vid mottagandet av flyktingar. Därtill finns många företag som själva har ekonomiska kontakter med Ukraina genom handelsförbindelser eller egna investeringar, samt företag som har anställda från Ukraina. Banden mellan Tyskland och Ukraina är starka. Runt 330 000 personer med ukrainsk bakgrund bor i Tyskland. 

Under hashtaggen #WirtschaftHilft samlar och följer DIHK tillsammans med andra tunga aktörer företagsinitiativ som syftar till att hjälpa Ukraina. Bland organisationerna som engagerar sig märks bland andra det tyska industriförbundet BDI och arbetsgivarorganisationen BDA.  Enligt DIHK:s president Peter Adrian ses ett enormt engagemang från det tyska näringslivet för att hjälpa till:  

– För det tyska näringslivet gäller följande: först kommer den mänskliga aspekten, därefter den ekonomiska. Vi är alla bedrövade över ödet som drabbat miljontals människor i Ukraina som för närvarande fruktar för sina liv och riskerar att förlora allt över en natt.   

DIHK står till företagens förfogande som kontaktpersoner för att stödja och skapa nätverk för engagemanget och har även en aktuell översikt över de mest brådskande förnödenheterna på sin webbplats.