Dagsfärska prognoser visar att stämningen i det tyska näringslivet förbättrats trots utvecklingen av corona. Hubert Fromlet, Tysk-Svenska Handelskammarens Senior Advisor, ger här en kommentar om hur konjunkturprognoser ska tolkas på rätt sätt och nämner tre viktiga faktorer man som läsare av prognoser bör känna till.  

Prognosmakare har för närvarande högkonjunktur, så också i Tyskland. Under de senaste dagarna var det de välkända forskningsinstituten ifo Institut i München och Institut für Weltwirtschaft (IfW) i Kiel som lanserade en märkbar upprevidering av sina tidigare synnerligen dystra BNP-prognoser för 2020.

Datumstämpeln är viktig

Att läsa en konjunkturprognos är inte lätt. Även tre ofta förbisedda faktorer bör i detta sammanhang undersökas av noggranna analytiker och om möjligt vidarebefordras till den praktiskt orienterade prognosanvändaren, speciellt vid jämförelser mellan olika prognosproducenter.

För det första bör det tydligt hänvisas till publiceringsdatumen för två jämförda konjunkturprognoser, gärna preciserat med månad och inte enbart redovisat med årstid; en ”sommarprognos” kan ha gjorts i mitten av juni eller i slutet av augusti.

För det andra framstår det som viktigt för både prognosproducenter och -tolkare att klargöra viktiga förutsättningar respektive antaganden för konjunkturprognosen, till exempel avseende coronakrisens fortsatta gång eller den förmodade framtida utvecklingen av handelskriget mellan USA och Kina.  

För det tredje är det viktigt att försöka ange eller hitta det prognostiserade konjunkturförloppet. Handlar det om en stabil uppgång, en ojämn och kanske vågig konjunkturprofil (”Wellblechkonjunktur”) eller rent av om en endast kortvarig ljusglimt?

Ifo-index stiger för femte gången i rad – en positiv faktor för BNP-prognoser

Det kan observeras att flertalet tyska BNP-prognoser för innevarande år numera präglas av något mindre negativa siffror än för några få månader sedan. Det kan nämnas att Kiel häromdagen gjorde en revidering åt rätt håll med 1,3 procentenheter och ifo med 1,6 procentenheter. Båda prognosinstituten förutser nu en BNP-nedgång under 2020 med något över 5 procent och för 2021 ett plus i samma storleksordning.

Däremot går meningarna om 2022 något isär (om man nu överhuvudtaget bör eller vill säga något om den tyska ekonomin för så lång tid framåt). Kiel ligger för 2022 något över 2 procent och ifo något under 2 procent för den förväntade BNP-ökningen. Det skulle innebära att en återgång till utgångsläget före corona skulle kunna ske under vintern/våren 2021/2022. Nota bene: allt detta kommer man fram till nu utan kunskap om coronatrenderna under de kommande 4–6 kvartalen.

Trots all osäkerhet är det ett faktum att stämningen i det tyska näringslivet förbättrats noterbart under de senaste månaderna.

Trots all osäkerhet är det ett faktum att stämningen i det tyska näringslivet förbättrats noterbart under de senaste månaderna, mycket tack vare ett antal ljusnande konjunkturbarometrar med kanske ifo-institutets affärsklimat (”Geschäftsklima”) i toppen. Inte minst ifo-indexet torde ha bidragit till en gradvis gynnsammare syn på den tyska konjunkturen och därmed till en något växande tillförsikt i själva konjunkturprognoserna.

Den idag publicerade indexsiffran för september månads affärsklimat (93,4 ) förstärker detta synsätt. 93,4 – en uppgång från 92,5 i augusti – ligger ungefärligen i linje med förväntningarna och återspeglar redan den femte indexförstärkningen sedan bottenläget i april (74,4). Speciellt intressant blir den kommande oktobersiffran för affärsklimatet mot bakgrund av det ökande antalet nya covid-19-infektioner.