I början av december 2018 arrangerade Tysk-Svenska Handelskammaren ett möte mellan det tyska och det svenska digitaliseringsrådet. Båda råden fungerar som rådgivare till sina respektive regeringar i digitaliseringsfrågor och består av vardera tio medlemmar. Det tyska rådet tillsattes i augusti 2018 och rapporterar direkt till förbundskanslerns kansli. Det svenska arbetar sedan maj 2017 och rapporterar numera till infrastrukturdepartementet. Tysk-Svenska Handelskammaren fick en intervju med representanter från de båda råden.

Från det tyska rådet talade vi med två av medlemmarna: Stephanie Kaiser är vd för Heartbeat Labs, specialiserat på digital transformation inom hälso- och sjukvårdsektorn. Peter Parycek leder kompetenscentret för IT inom offentlig sektor vid Fraunhofer-Institut für Offene Kommunikationssysteme (FOKUS) och avdelningen för E-Governance inom näringsliv och offentlig förvaltning vid Donau-universitetet i Krems.

Tysk-Svenska Handelskammaren: Hur arbetar ni för att fullfölja det uppdrag ni fått från förbundsregeringen? Var kommer ni lägga tyngdpunkten i ert arbete?

Stephanie Kaiser och Peter Parycek: Vi har fått ett tydligt och starkt mandat: Vi ska fungera som rådgivare, stöd och drivkraft till förbundsregeringen. Detta gör vi på två sätt: För det första kommenterar vi och ger input till olika utredningar och förslag från regeringen. För det andra kommer vi med egna förslag på vad regeringen bör ta itu med kopplat till digitaliseringen. Tyngdpunkten i vårt arbete ligger på sex områden: förändringen av arbetslivet, data och samhälle, den digitala staten, personal och kompetens, nyföretagande samt mindset och kultur. En fråga som vi just nu fokuserar på är hur den offentliga förvaltningen kan bli mer digital och tillgänglig. Hur kan en myndighet se ut i framtiden och hur kan framtidens lagstiftning se ut?

Hur ser ni på samarbetet med förbundsregeringen?

Regeringen går snabbt fram och är väldigt aktiv i dialogen med oss. Våra möten har hittills präglats av en konstruktiv och dynamisk atmosfär och regeringen har varit mottaglig för våra förslag, vilket underlättar vårt arbete. Vi har levererat en rad förslag som vi tycker borde förverkligas i ett första steg.

Vilka likheter respektive skillnader ser ni i förhållande till det svenska digitaliseringsrådet?

I nuläget kan vi bara yttra oss om hur vårt tyska råd är uppbyggt. Medlemmarna är utvalda för att vara resultatorienterade och kunna omsätta idéer i handling. Det finns varken intresseorganisationer, politiker, myndigheter eller storföretag representerade i rådet, vilket gör att vi kan diskutera öppet och ha fokus på konkreta och genomförbara förslag.

Inom vilka områden ser ni särskilt behov av handling i Tyskland när det gäller digitaliseringen?

Förutom våra nämnda huvudfrågor behövs enligt vår bedömning handlingskraft för bättre infrastruktur/bredbandsutbyggnad och kring cybersäkerhet. Generellt sett, oavsett område, handlar det om att skapa en positiv syn på och ett öppet förhållningssätt till ny teknik.

Inom vilka områden kan Tyskland lära av Sverige? Och omvänt, vad kan Sverige lära av Tyskland?

I Tyskland kan vi framförallt lära oss av er öppenhet till ny teknik och mod att pröva nya saker. Vi tyskar överlägger först noga innan vi kastar oss in i något nytt och är rädda för att göra fel. Men framförallt handlar det om att börja utveckla digitala lösningar som är användarcentrerade och att steg för steg förbättra dem så att de verkligen underlättar för människor.  

”Varje land måste välja sin strategi”

Från det svenska digitaliseringsrådet talade vi med Jan Gulliksen, professor och vicerektor för digitalisering vid KTH samt Sveriges representant i EU-kommissionens grupp av digitala champions.

Inom vilka områden finns de största möjligheterna till samarbete mellan Tyskland och Sverige kring digitalisering?

Jan Gulliksen: Såväl Sverige som Tyskland har ett stort behov av att utveckla kompetensen inom digitalisering. Inom utbildning och kompetensförsörjning behöver vi samarbeta mer inom EU och internationellt. Det finns pågående satsningar, till exempel inom digital skills, men här kan göras ännu mer. Till exempel är AI en aktuell fråga som kommer att få allt större betydelse och eventuellt leda till att vi kan ersätta repetitiva, tunga och riskfyllda jobb – det vill säga Industrie 4.0. Digital trygghet och frågor om säkerhet är förstås också en viktig del av digitaliseringen och även det en gränsöverskridande fråga. Här kan det finnas utrymme för utbyte och samarbeten av olika slag.

Vilka tips vill du ge till det relativt nyinrättade tyska rådet, ni har ju redan varit igång sedan maj 2017?

Tyskland och Sverige är lika på många sätt men har olika förutsättningar och varje land måste välja sin strategi. Vi har i Sverige under många år etablerat en digital infrastruktur. Det kan ses som en nödvändighet för många andra delar. En välfungerande infrastruktur har gjort det möjligt att större delen av befolkningen har en hög datorvana och kan idag betraktas som digitalt mogna. Vi ligger även långt framme vad gäller digital innovation och har en startup-sektor som driver utvecklingen av olika lösningar. Det är naturligtvis något som lockar många unga människor. Jag tror Tyskland kan lära av vår öppenhet och samverkan vad gäller samhällets utmaningar och möjligheter. Digitaliseringen är horisontell och det förutsätter nya former av samarbeten och ledarskap för att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara.

Vad har ni åstadkommit under de gångna åren?

Regeringen har tillsatt ett digitaliseringsråd för att främja en aktiv digitaliseringspolitik och för att få hjälp med strategiska analyser. Våra analyser pekar på vad regeringen behöver ta itu med. Analyserna bygger bland annat på att vi har träffat långt över 100 aktörer och har utmynnat i cirka 50 konkreta förslag. Att öka kompetensen hos politiker och ledare inom offentlig sektor är ett exempel på en sådan konkret åtgärd och därför har Sveriges kommuner och landsting (SKL) nu fått i uppdrag att ta fram en utbildning för denna grupp. Vi tittar även på vilka indikatorer som behövs för att följa den digitala utvecklingen och på så sätt visa på angelägna frågor att ta tag i. Vi främjar kunskapsdebatten genom att samtala med olika intressenter och delta på olika konferenser. Det finns dock ett område där vi inte har uppnått vår fulla potential: Regeringen har som mål att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, men vi är dåliga på att använda EU för att nå vårt mål. Det måste vi bli bättre på.

Faktaruta tyska och svenska digitaliseringsrådet

Det tyska digitaliseringsrådet (Digtialrat der Bundesregierung) bildades i augusti 2018 och fungerar som rådgivare till den tyska förbundsregeringen i digitaliseringsfrågor. Dess tio ledamöter – oberoende experter från akademi, forskning och näringsliv – ska samla och sammanställa praktiska idéer och erfarenheter och med sitt arbete bidra till att möjligheterna med digitaliseringen kommer alla människor till nytta. Rådet har minst två möten per år tillsammans med förbundskanslern och andra regeringsföreträdare. Därutöver håller ledamöterna även i egna möten. Organisatoriskt ligger digitaliseringsrådet under förbundskanslerns kansli (Bundeskanzleramt).

Det svenska digitaliseringsrådet har inrättats av regeringen för att driva på digitaliseringen i Sverige. Rådet ska främja genomförandet av digitaliseringsstrategin och följa och analysera utvecklingen i Sverige och i omvärlden. Rådet består av tio rådgivande personer under ledning av energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och bistås av ett kansli. Uppdraget utgår ifrån digitaliseringsstrategins fem delmål: digital ledning, digital kompetens, digital trygghet, digital infrastruktur och digital innovation.