Konjunkturoptimisterna blir allt fler i Europas största ekonomi. Orsakerna är främst av psykologisk natur. Psykologins betydelse har jag redan tagit upp ett flertal gånger men gör det nu igen av tre aktuella skäl. 

• I Tyskland dominerar uppfattningen att pandemin hanterats relativt bra och till och med bättre än i andra länder. Det tolkas mestadels positivt.   
• Relativt omfattande stödåtgärder plus det senaste konjunktur- och strukturpaketet på 130 miljarder euro inger vissa förhoppningar om en viss ”tidigareläggning” av och således om en positiv BNP-utveckling redan under det andra halvåret 2020. Tyskland ligger bra till om en V-uppgång verkligen kommer till stånd.
• Konjunkturbarometrar och -prognoser börjar se bättre ut. Det gläder givetvis många företag, finansmarknader och politiker. Till och med det företagsnära IFO-institutet ser numera ljuset i tunneln. Vi kan också hänvisa till det presenterade ”Indexet för vägtullsbelagda lastbilstransporter” som enligt Destatis också pekar på ett något förbättrat läge – om än från en starkt pressad nivå.

Med en längre prognoshorisont stiger också osäkerheten

Visst är det tänkbart att det andra halvåret av 2020 kan komma att innehålla en viss tysk konjunkturförbättring. Under denna period gäller också den temporära momssänkningen. Men vad händer efter den första normaliseringsetappen? Det är mycket ovisst hur konjunkturläget kommer att se ut om exempelvis ett år. Arbetsmarknaden förblir en osäker faktor.

Det är tydligt att den påbörjade tyska konjunkturoptimismen främst baseras på den inhemska efterfrågan, i synnerhet den privata konsumtionen och byggnadsindustrin. Även lagerpåfyllning kan temporärt spela en positiv tillväxtroll. Investeringarna ter sig mest osäkra under de kommande kvartalen och är fortsatt ovissa.

Tysk export i behov av nya impulser

Vi vet också att den tyska konjunkturen är extremt exportberoende med hela EU i det främsta rummet. Här skulle en förnyad tysk konjunkturkraft kunna framkalla egendynamik men den i sig är inte tillräcklig. Tysk export behöver också nya positiva impulser från USA, Kina, Indien, Brasilien, Mexiko, Turkiet, Ryssland och från länder som officiellt knappt berörts av covid-19. Ingen kan dessutom utesluta en förnyad tillspetsning av handelskriget mellan USA och Kina.

Med coronaviruset har vi logiskt nog även framöver den största konjunkturrisken för Tyskland, Sverige och hela världen. Psykologins nyckelroll fortsätter, exempelvis i vad mån folkhälsomyndigheter och politiker kan motverka tilltagande nonchalans i vad som numera kallas ”social distancing” och istället förmedla och lyckas med uppmaningen till fortsatt vaksamhet även på längre sikt. Än så länge finns risken att konjunkturuppgången kan likna ett matematiskt rottecken. Å andra sidan kan man hoppas att det på längre sikt tillkommer ett effektivt vaccin.