Blå vägg, skuggor och texten: Corona och den tyska ekonomin. Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren"

Tolka coronavändpunkter försiktigt!

2020-04-06

En del ekonomer både i  Sverige och utomlands börjar för närvarande prata om ljuset i tunneln redan om ett par veckor vad gäller den globala spridningen av coronaviruset. Vanligen definieras dock inte närmare vad som menas med ljuset i tunneln. Icke att förglömma: Ljuset i tunneln kan också komma från ett mötande tåg.

Kanske finns det några ekonomer som syftar med den snart begynnande ljusningen och vändpunkten till den så kallade reproduktionskvoten Ro, vilket är siffran som anger hur många personer en infekterad person i sin tur smittar. I många länder saknas dock ett användbart statistiskt underlag för att beräkna Ro. Men i Tyskland exempelvis har Ro under de senaste veckorna enligt folkhälsomyndigheten Robert Koch Institut (RKI) gått ner från cirka 5 till blott 1 (mål: givetvis helst varaktigt < 1, och därmed med stigande chans att epidemin utvecklas allt lindrigare och restriktioner successivt kan luckras upp). För svenskt vidkommande har jag tyvärr inte hittat motsvarande reproduktionsnummer – troligen på grund av brister i det statistiska underlaget. Kan man inte göra något åt detta? Hur vore det med bredare stickprov? Det undrar jag som en nyfiken ekonom och efterfrågar om någon expert skulle kunna vidga transparensen och besvara denna virologiska fråga så exakt som möjligt.

Tänkbart som analysunderlag för en vändpunkt inom överskådlig tid vore också en synlig och bestående förlängning av antalet dagar som krävs för att komma fram till en fördubbling av antalet coronainfekterade personer. Denna siffra ökade i Tyskland efter införandet av särskilt stränga förhållningsregler från 4,8 dagar den 27 mars till 10,4 dagar den 5 april. Regeringens mål i mitten av förra veckan var 12-14 dagar; därefter kommenterade förbundskansler Merkel utan sifferangivelse men med tillägget att antalet sjukhussängar samtidigt måste vara tillräckligt stort.

Även i det andra indikatorexemplet kunde jag inte hitta motsvarande statistik för Sverige. Samtidigt bör hänvisas till vetenskapliga kommentarer med innehållet att en gynnsam utveckling av ovannämnda indikatorer ej kan innebära en snabb exitstrategi utan endast en försiktig och gradvis sådan. Sammantaget beräknar man i Tyskland coronaläget med hjälp av ett antal olika indikatorer och relationstal och inte enbart på grundval av den dagliga utvecklingen.

Mer frekvent talar vissa ekonomer om en begynnande vändpunkt åt rätt håll redan vid en från dag till dag lugnare procentuell infektionsutveckling. Denna metod är inte särskilt vetenskaplig. Dessutom betecknas denna analysmetod alltför ofta felaktigt nog redan efter några dagar som en ny trend. Det ter sig i detta sammanhang märkligt att till och med vissa epidemiexperter och politiker ibland kan se förhoppningar om en ny trend när de syftar till en utveckling som endast pågått under några få dagar, tekniskt exempelvis genom  beräkning av ett så kallat 5-dagars glidande genomsnitt.

Enbart analysen av procentuella ökningstal per dag eller för några få dagar kan framstå som naiv eller rentav missvisande vad gäller den globala coronautvecklingen. På så sätt löper man risk att inte särskilt bra fånga in olika stadier i smittdynamiken i olika världsdelar och viktiga länder - med delvis olika tidsmässige reaktionsmönster.

Ekonomer bör avstå från virusbaserade vändpunktprognoser för ekonomin…

Meningen med dagens analys är att lista ut om det finns möjlighet att hitta tidiga indikatorer för att iaktta en användbar vändpunkt i kampen mot coronaviruset. Än så länge vet vi dock för lite om det nya covid-19 viruset. Vi vet inte heller om jämförelser med tidigare viruspandemier kanske håller. Att tänka, forska och agera globalt är idag svårare än någonsin.

Ekonomer är antagligen ganska duktiga på att hitta rätt inriktning för stora delar av den ekonomiska politiken anpassad till politiken. De vet mestadels ganska väl vad som behöver göras för att rädda ett lands ekonomi och förhoppningsvis också vilka stödsummor de offentliga finanserna mäktar med. Ekonomer kan också utveckla värdefulla idéer avseende den ekonomiska återuppbyggnaden av coronadrabbade länder, företag och hushållens ekonomi. De borde dock avstå från egna virologiska slutsatser om pandemins topp som underlag för bedömningen av den framtida vändpunkten av BNP, aktiemarknaden osv.

Och vad vet vi om en eventuell andra global våg? Hur ska man tolka Kinas extremt låga siffror för nya coronainfektioner, sedan några veckor tillbaka cirka 15-50 rapporterade dagliga fall? Kommer en andra våg i Wuhan eller en första i andra, hittills mer skonade delar av landet? Vad händer i Indien framöver? Hur ser framtiden ut för Brasilien, Ryssland och Turkiet? Ingen vändpunktoptimist kan idag ha ett svar på dessa frågar. För egen del skulle jag gärna vilja vara vändpunktoptimist och önskar självfallet alla länder och människor allt gott så snart som möjligt – men jag hittar ännu inte något som helst användbart analytiskt underlag för en sådan glädjande vändning.

...men bör ingå i interdisciplinära analysallianser

Ekonomer är inte läkare eller virologer. Men det behöver inte vara fel – eller bör rent av rekommenderas – att virologer, läkare, psykologer, sociologer, statsvetare, utbildare, sinologer och självfallet också ekonomer kommer fram till en gemensam dialog och pragmatiska åtgärdsprogram med olika vetenskapliga ingredienser enligt ovan – både kortsiktigt och mer långsiktigt.  

Kontaktperson

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren