Nya siffror visar att den tyska arbetslösheten sjönk under september. Men hur ser den faktiska siffran ut och hur kommer det stigande antalet nya coronafall påverka den ekonomiska utvecklingen under hösten? Hubert Fromlet kommenterar tysk arbetslöshet och jämför tysk och svensk coronastatistik.   

Under finanskrisen 2008/2009 fungerade tysk korttidspermittering framgångsrikt som ett instrument mot snabbt stigande arbetslöshet men det går egentligen tillbaka till år 1910. Samma sysselsättningspolitiska verktyg har också använts aktivt efter utbrottet av den aktuella coronakrisen.

Utbrottet av covid-19-krisen medförde att Tyskland tillämpade en relativt tidig och sträng nedstängning av många samhällsfunktioner med nämnvärd negativ inverkan på många företag och berörda anställda. Det återstår att reda ut, hur facit kommer att se ut längre fram. Totalt sett är det för tidigt att våga sig på en grov siffermässig bedömning av arbetsmarknadens utveckling under 2021. Likväl kan det vara nyttigt att fördjupa sig något i den aktuella situationen på den tyska arbetsmarknaden.

Tyska arbetsförmedlingen ser små ljusglimtar

Enligt den mycket uppmärksammade statistiken från den tyska arbetsförmedlingen (Bundesagentur für Arbeit, BA) som uppdateras månadsvis, uppgick den tyska arbetslöshetskvoten i september till 6,2 procent jämfört med 4,9 procent ett år tidigare. I absoluta tal var detta 2 847 000 personer. Det motsvarar samtidigt en nedgång med 0,2 procentenhet jämfört med augusti i år. Intressant nog är för närvarande arbetslösheten för män högre än för kvinnor. För ungdomar mellan 15 och 25 år ligger kvoten på relativt låga 6,2 procent, det vill säga exakt på den totala genomsnittsnivån.

Nu återspeglar ovannämnda siffror inte den totala arbetsmarknaden, eftersom denna också bör inkludera korttidsarbete och andra former av undersysselsättning. 4,2 miljoner personer var i september fortfarande registrerade som korttidsarbetande. Men det innebär åtminstone en tydlig minskning sedan i våras. Någon anledning till jubel finns dock inte.

"Trots enstaka ljusglimtar på den tyska arbetsmarknaden inger den på sistone alltför snabba coronaspridningen i främst tyska storstäder stor osäkerhet."

Trots enstaka ljusglimtar på den tyska arbetsmarknaden inger den på sistone alltför snabba coronaspridningen i främst tyska storstäder stor osäkerhet.

En del tuffa löneförhandlingar väntas

Trots lågkonjunkturen ter sig läget i den tyska avtalsrörelsen något spänt. Visserligen torde BNP ha återhämtat sig under det tredje kvartalet. Den senaste explosionen av nya coronainfektioner innebär dock nya frågetecken kring konjunkturen och löneökningsutrymmet för 2021. Det är viktigt att vara medveten om att förutsättningarna skiljer sig en hel del mellan olika branscher. Det kommer att noteras synliga skillnader mellan olika avtalsområden från knappt över 0 procent upp till cirka 3 procent. Av denna anledning är det meningslöst för enskilda företag att använda genomsnittliga löneökningar avseende 2021. Det gäller att titta på den berörda branschen.

Osäkert är i vad mån förlängda avtal från i våras fram till slutat av 2020 kommer att påverka löneförhandlingar inför 2021. Intressant i ett svenskt perspektiv är inte minst hur det offentliga tjänstemannafackets (Ver.di) varningsstrejker i början av oktober kommer att utvecklas. Ver.di har en tung roll i samhället.

Covid-19-nyinfektioner går åt fel håll – förstärker ekonomisk osäkerhet

Hittills har Tyskland lyckats bättre än Sverige, även vid analysen av nya coronafall sedan början av september. Det framgår av nedanstående diagram. Där sammanställs dagligen ett rullande 7-dagars genomsnitt, det vill säga en lätt trendutveckling som avleder något från den ofta onödigt korta dagsanalysen. Men de senaste covid-19 mätningarna går också i Tyskland åt fel håll med främst åtföljande nya geografiska restriktioner och vida spridd förvirring på grund av alltför frekvent skiftande detaljregleringar.

Tongångarna har följaktligen under de senaste dagarna blivit mer bekymmersamma i både Tyskland och Sverige, speciellt avseende storstäderna. För några dagar sedan har även förbundskansler Angela Merkel med emfas påtalat problemet.

Vad händer framöver, i Tyskland, Sverige, Europa och hela världen? Vintern är på väg i många länder. Tillförlitliga säsonganpassade prognosverktyg finns inte. Således inte heller för den ekonomiska utvecklingen. Hänsyn bör dock tas till den tilltagande testverksamheten under de senaste veckorna. Enligt egen grov sifferexercis och tolkning kan dock det växande gapet mellan nyinfektioner i Sverige och Tyskland – se nedan – ej i större grad förklaras med en tydligt aktivare svensk testverksamhet.

Coronaviruset lever alltjämt på mänskliga kontakter. I Tyskland, Sverige och hela världen! Där finns under de kommande kvartalen nyckeln till en acceptabel övervintring med coronaviruset  och därmed nyckeln till en mer varaktig konjunkturförbättring. Givetvis kvarstår förhoppningarna om goda vaccinalternativ och om effektiva medikament längre fram.