Blå vägg, skuggor och texten: Corona och den tyska ekonomin. Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren"

Ekonomisk politik nu och efter pandemin med forskning som bas

2020-08-13

Vår Senior Advisor Hubert Fromlet gör här en genomgång av nödvändig och önskvärd svensk post-coronapolitik med utgångspunkt i vetenskaplig forskning. Utbudspolitik, bredare offentliga satsningar, institutionernas roll och inte minst en mer strategisk och långsiktig EU-politik är några av de faktorer som enligt Fromlet kommer vara av stor betydelse för Sveriges framtida ekonomi.

Ingen kan veta när Sverige, Europa och världen kan se slutet på pandemin. Det kan dessutom ta lång tid att konkretisera framtidsidéer. Nya produkter måste utvecklas och testas, vilket kan vara tidskrävande. Tilltänkta ekonomisk-politiska åtgärder måste diskuteras, förankras och lanseras. Det kan också ta tid.

Här fokuserar jag främst på nödvändig och önskvärd post-coronapolitik för Sveriges ekonomi. Med post corona syftar jag inte på en närmare tidsmässig precisering av tidpunkten utan snarare till förhoppningen att pandemin förhoppningsvis ökat insikten om att mycket kan och bör göras för att förbättra Sveriges potentiella tillväxt och konkurrenskraft.

Globaliseringen fortsätter – delvis i en annan dager

Globaliseringen kommer återigen att accelerera. Vi vet redan nu att finansmarknaderna kommer att behålla sitt globala funktionssätt. Givet är också att miljön även framöver endast kan förbättras genom globalt samarbete. Detsamma gäller bekämpningen av nya virusinfektioner eller dylikt. Speciellt viktigt är att inget land på något längre sikt kan klara sig utan tillräcklig export och import.

Världshandeln kommer således att aktiveras igen. Samtidigt verkar det sannolikt att bland annat transport, energi, IT, AI, hälsa, medicin, vaccin, matutbud med mera kommer att utvecklas alltmer till globala växande krafter. Dessutom tillkommer ett okänt antal nya produkter och produktionsprocesser med globalt genomslag, likaså en viss justering av de globala leveranskedjorna. Allt detta innebär fortsatt globalisering men med nya inslag, innehåll, prioriteringar och varierande tempo. Därför är den föga eleganta termen avglobalisering mer eller mindre felaktig.

Vetenskapens vägledning för Sveriges framtida ekonomi

Det är viktigt att Sveriges ekonomisk-politiska beslutsfattare börjar agera tvåspårigt redan nu – kortsiktigt som coronaakut och mer långsiktigt som tillväxtbyggare. Post-coronapolitiken bör således starta redan i höst utan en stor mängd långdragna utredningar trots att ingen vet när vi verkligen kan andas ut.

Det står klart att coronakrisen bör kunna lyfta fram byggstenar för praktiskt nytänkande. Ett antal av dessa byggstenar skulle kunna hämtas från den vetenskapliga forskningen. Här finns några exempel:    

Utbudspolitik – en enormt viktig pelare för långsiktig tillväxt                     

Forskare: Herbert Giersch  1921-2010 (”eurosklerosis” och ”supply-side policy”), Robert Mundell *1932 (nobelpristagare, en av initiativtagare till ”supply side”-rörelsen).

Tillämpning i Sverige post corona: 

Utbudspolitik syftar till ökad produktivitet, tillsammans med antalet arbetade timmar den klassiska huvudkomponenten för långsiktig BNP-tillväxt. Tidsramen för utbudspolitik från godkänd åtgärd till märkbar effekt är ofta relativt lång. Därför finns ingen anledning för den svenska regeringen att dröja med enskilda beslut. Detta trots att själva begreppet utbudspolitik av historiska skäl inte har någon bra klang här hemma, främst på grund av den alltför starka affiniteten till skattesänkningar, avregleringar och vissa historiska kopplingar. Denna syn är idag för snäv och bör breddas.

Innehållsmässigt framkallar en konsekvent utbudspolitik – enligt min egen, mer flexibla definition – incitament för privata hushåll att exempelvis arbeta, utbilda sig, spara, verka för bättre egen hälsa eller miljö och för företag att starta nya eller utvidga befintliga företag, att skapa nya eller bibehålla gamla jobb i fundamentalt friska företag, att satsa på egen forskning och digitalisering, att investera, att göra mer miljömässigt för produkter och produktion samt för de anställdas utbildning, hälsa och generella välmående. Sådana inslag ingår visserligen i den svenska regeringens aktuella ekonomiska politik men det sker inte i tillräckligt stor utsträckning.  

Institutioner – viktig källa till bättre tillväxtpotential och riskhantering                             

Forskare: Thorstein Veblen 1857-1929 (”wasteful consumption”, ”sound financial institutions”, John Kenneth Galbraith 1908-2006 (mot “the affluent society”och för större sociala hänsyn), Douglass North 1920-2015 (nobelpristagare och frontfigur för ”New Institutional Economics”, ger institutioner en bred definition som också omfattar vanor och traditioner, både positiva och negativa).

Nobelpristagare Oliver Williamson fokuserar på organisationer, och den framtida nobelpriskandidaten Daron Acemoglu präglas av speciellt starka historiska och matematiska kunskaper.      

Tillämpning i Sverige post corona: Inom ramen för byggandet av ett mer framtidsorienterat Sverige efter coronakrisen finns det många institutionella förbättringsmöjligheter gällande till exempel byråkrati, etik, myndigheters kompetens och organisation, kommunikation gentemot andra myndigheter och med politiken på alla nivåer samt gentemot allmänheten.                                         

Ny tillväxtteori – med fokus på humankapital, innovationer och teknologi                

Forskare: Paul Romer *1955 (nobelpristagare), ”New Growth Theory” som lyfter fram medvetna insatser för entreprenörskap och kunskap istället för att lita på slumpen. Peter Howitt *1946 och Philippe Aghion *1956 är andra framgångsrika forskare inom endogen tillväxtteori.

Tillämpning i Sverige post corona: Den nya tillväxtteorin har redan praktiskt stöd i Sverige och en del andra länder. Det vore dock bra om regeringen skulle prioritera entreprenörskap ännu tydligare, vilket också kan ses i samband med en mer konsekvent utbudspolitik. Det gäller inte minst att politiken skapar fler incitament till forskning inom företagen.

Politisk ekonomi – med både värdeneutrala och moraliserande infallsvinklar

Forskare: Det finns många med inriktning på politik och ekonomi. Nämnas kan bland många Adam Smith 1723-1790, nobelpristagarna Gunnar Myrdal 1898-1987 och Amartya Sen *1933, Torsten Persson *1954, Alberto Alesina 1957-2020 och Thomas Piketty *1971.                      

Tillämpning i Sverige post corona: Inkomstfördelning, arbetslöshet, Sveriges EU- och ekonomiska Kina-strategi.

Ekonomi och psykologi                                                                                   

Efter många års egna studier är min slutsats att ekonomisk-politiska beslutsfattare också kan testa sina tilltänkta åtgärder utifrån psykologiska reaktioner hos hushåll och företag – gärna också här hemma i Sverige. Dylika analyser kan förhindra dåliga beslut, vilket också ett antal andra tvärvetenskapliga ansatser kan åstadkomma.

Slutsatser

  • Syftet med denna analys – att söka vetenskapligt stöd. 
    Det är inte särskilt svårt att räkna upp 50, 100 eller 150 punkter som skulle kunna ta Sveriges ekonomi vidare under de kommande 5-10 åren. I stort sett alla nödvändiga reform- eller förbättringsbehov har redan tidigare påtalats av politiker, forskare, praktiskt orienterade ekonomer och journalister. Istället ville jag i all korthet ta fram en rad slutsatser från den ekonomiska forskningen som vid ny eller modifierad tillämpning skulle kunna ge stöd för den mer långsiktiga utvecklingen av Sveriges BNP och arbetsmarknad.
     
  • Det behövs bredare och mer generösa satsningar.
    Ovanstående korta analys visar att Sverige kan och måste jobba på för att behålla eller förbättra positionen i den även framöver tuffa globala konkurrensen. En hel del viktiga förutsättningar för ett framöver välfungerande Sverige finns visserligen på plats men många gånger för rudimentärt och för snålt tilltaget.
     
  • Utbudspolitik viktigt men ett nästan tabubelagt ord.
    Mestadels ses politiska beslutsfattare som ansvariga för förbättrade utbudsförhållanden. Men det finns också andra aktörer som kan stå för en förbättrad utbudssida såsom arbetsmarknadens parter, institutioner för utbildning (universitet) etc. Jag själv ser utbudspolitik främst för att skapa förbättrade eller nya incitament i tillväxtbefrämjande syfte - ej ideologiskt och därmed ej tabubelagt.
     
  • Institutionernas roll får inte längre underskattas!
    I Sverige har vi länge haft en tendens att betrakta offentliga institutioner och deras verksamhet som mer eller mindre självgående. Coronakrisen har dock visat att en sådan automatik inte alltid existerar eller fungerar. Viktiga forskare har till och med kommit fram till slutsatsen att institutioner spelar en särskilt viktig roll för ett lands utveckling och tillväxt. Dessutom är många institutionella förbättringar inte ens särskilt kostsamma.   
     
  • Politisk ekonomi – EU och Kina allt viktigare för oss.                 
    Sveriges framtida ekonomi beror i hög grad på EU:s och Kinas utveckling. Det vore önskvärt att dessa två handelspartners perspektiv, med alla möjligheter och risker, starkare än hittills skulle ingå i Sveriges strategiska planering. Ett svagt EU med utpräglad nationalism kommer inte att kunna hävda sig mot utmaningarna från USA och Kina. Inom EU:s ramar behöver Sverige visa mer laganda och mindre free rider-mentalitet – en uppfattning som delas av Hassler, Krusell med flera.
     
  • Också något för Tyskland?                                                                                       
    Enligt min uppfattning finns en hel del områden och slutsatser i denna översikt som mycket väl skulle kunna vara relevanta även för andra länder, Tyskland inkluderat. Det gäller i synnerhet förbättringar av institutioner och den så kallade utbudspolitiken till förmån för den långsiktiga tillväxten.

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren

Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält