Blå vägg, skuggor och texten: Corona och den tyska ekonomin. Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren"

Efter covid-19: Hur bör Tyskland agera?

2020-12-10

Vilka åtgärder väntar Europas största ekonomi för att lyckas med en relativt god och stabil återhämtning? Vår Senior Advisor Hubert Fromlet tittar framåt hur Tyskland bör agera för att klara denna enorma uppgift.

Givetvis vet ingen när Tyskland äntligen kan andas ut efter allt coronalidande. Det vet ingen – speciellt inte med tanke på osäkerheten kring de kommande vaccinationsomgångarna. Likväl finns det anledning för den tyska statsmakten att börja planera för tiden efter corona.

Reflektioner inför det nya året

Vad betyder ”efter corona”? Även här finns det inget klart svar. Vissa forskare anser att coronaviruset kan komma att leva kvar åtskilliga år framöver. Andra experter befarar att många människor inte är villiga att vaccinera sig. Dessutom har vi inte tillräckligt med kunskap om vaccinens kvalitet.

Politiken på alla nivåer och offentliga institutioner har dock varken tid eller råd att vänta tills allt har klarnat. Nedan görs ett försök att ta upp olika aktiveringar eller förändringar som måste till för att Tyskland ska kunna gå en positiv framtid till mötes med återvunnen tillväxt och resurser för framtidssatsningar.

Det ter sig inte särskilt märkligt att tysk politik under coronaåret 2020 präglades av kortsiktighet. Däremot bör de långsiktiga politiska inslagen under 2021 successivt åter vinna terräng. Det kan dock bli svårt med tanke på nästa års val till Förbundsdagen som kommer infalla någon gång mellan den 25 augusti och den 24 oktober, troligtvis den 26 september.

Nedan återfinns en lista som på 20 exempel på nödvändiga satsningar (utan rangordning) – långtifrån alla är tänkbara. Stora delar av listan gäller också för en rad andra länder, inklusive Sverige, och hade gjort det även utan covid-19. Efter den akuta coronakrisen skulle signaler och begynnande åtgärder enligt den nedan beskrivna ansatsen kunna leda till en lovande nystart.  

Vägar till god tysk tillväxtpotential efter corona

  • Insatser för en normalisering tillbaka till pre-corona-förhållanden: Med detta avses bland annat skolor, högskolor, sjukvård, seniorboenden, bussar, kultur, idrott med mera – områden där ansvaret ligger både på central- och delstatsnivå.
  • Större flexibilitet vid nödvändiga förändringar – men även trovärdig fasthet: Världen står inför många stora förändringar under de kommande åren. Det kommer att erfordra stor flexibilitet – men ibland också trovärdig fasthet.
  • Nya visioner för det framtida Tyskland: Covid-19 innebär en extrem utbuds- och efterfrågechock för Tyskland och många andra länder. Post-corona-tiden kommer inte att innebära en fortsättning från statusen som rådde kring årsskiftet 2019/2020. Mycket har förändrats som också kräver nya politiska och sociala dimensioner, alltifrån påskyndad digitalisering på många fronter till modernisering av arbetslivet och bearbetning av sociala obalanser – faktorer som kräver en långtgående process även i många andra länder.
  • Bekämpning av radikalism – med övertygande politik och argument: Radikalism från olika extrema sidor har under 2020 synligt tilltagit. Regeringens reaktioner mot denna utveckling har skärpts på senare tid. Likväl finns det en vida spridd uppfattning hos allmänheten att politiken bör ombesörja en tydligare och mer konkret kamp mot denna destabilisering av det tyska samhället.
  • En tydligt ungdomsvänligare politik, undvikande av generationskonflikter: Den coronabetingade snabba ökningen av den offentliga skulden har framkallat en accelererande skuldbörda som kan komma att belasta kommande årgångar och till och med generationer på flera olika sätt, exempelvis på arbetsmarknaden. Framtida generationskonflikter måste undvikas – i Tyskland, Frankrike, Sverige osv. 
  • Satsningar på förebyggande hälso- och sjukvård: Tysklands hälso- och sjukvårdssystem har så här långt visat sig som relativt robust – trots en rad uppenbara problem. Framöver gäller det att vara ännu bättre förberedd inför eventuella pandemier eller andra betungande utmaningar. Men även mer vardagliga förbättringar bör inte förbises, speciellt vad gäller preventivmedicin. 
  • Bättre koordination mellan centralregering, delstater och kommuner: Självklart överraskades också Tysklands politiker av den hastigt och helt oväntat tillkomna pandemin. Inte minst samordningen av viktiga beslut på central nivå och från delstaternas sida har ibland visat sig som komplicerad. Ett viktigt mål bör vara att hitta nya och enklare vägar till samordning utan att ifrågasätta det normalt väl fungerande federala systemet. 
  • En budgetstrategi som åter reducerar den officiella skulden: Under 2021 kom Tyskland att överträffa den tidigare rekordhöga offentliga skuldsättningen från 2012. I slutet av första halvåret 2020 låg den på cirka 2100 miljarder euro eller 76 procent av BNP (eller grovt räknat dubbelt så mycket som i Sverige). Egentligen sägs det i grundlagen att den tyska statens skuldbörda inte bör öka med mer än 0,35 procent från år till år och ingenting alls avseende delstaterna (”Schuldenbremse”). Vid speciella nödlägen kan undantag tillåtas. Covid-19 innebär ett sådant undantag. Likväl bör en plan konkretiseras under 2021, hur statsskulden åter kan utvecklas inom grundlagens ramar.
  • En mer framåtblickande utbildningsstrategi på alla nivåer (inkl IT): Naturligtvis är det numera global visdom att utbildning eller humankapitalbildning för alla åldrar och på alla nivåer utgör en avgörande faktor för långsiktig positiv ekonomisk framtid. Beträffande utbildning finns det aldrig något slut. Den globaliserade världen befinner sig i en ständig förändringsprocess. Detta faktum erfordrar kontinuerliga förbättringar och förändringar avseende utbildningsformer och innehåll. Att aktivt försöka agera för en bredare social fördelning av utbildningsinsatser bör framstå som ett viktigt satsningsområde post corona. 
  • En modern arbetsmarknadspolitik med fokusering på kvinnlig kapacitet: För egen del vet jag inte själv hur en modern arbetsmarknadspolitik exakt kan eller bör se ut. Allmänt är jag dock övertygad om att modern arbetsmarknadspolitik bör innebära goda möjligheter på arbetsmarknaden oavsett ålder och ursprung. För den framtida tillväxten behövs också i högsta grad mer effektiv fokusering på kvinnlig kapacitet – en viktig källa till ökad tillväxt som både regering och arbetsmarknadens parter kan bidra till.  
  • Tydliga prioriteringar för forskningspolitiken: Forskningspolitik kan alltid förbättras och ges större finansiella resurser. Så är det i Tyskland, Sverige och alla andra EU-länder.                                                                
  • En verklighets-, säkerhets- och kvalitetsanpassat IT-strategi: Digitalisering är redan nu ett nyckelord för den tyska regeringen. Fortfarande erfordras dock mer aktiv handling, också vad gäller cybersäkerhet,- integritet, etik och digitaliseringskvalitet.
  • En ambitiös och konkret miljöpolitik: Det finns en generell uppfattning att miljöpolitik kommit i andra hand under den pågående coronakrisen. En miljöpolitisk upptrappning med konkretisering behövs snarast möjligt i Tyskland liksom i många andra länder.
  • En försiktig revidering av värdekedjornas geografiska spridning: Under coronakrisen har det visat sig att vissa produkter och deras leveranssäkerhet, exempelvis vad gäller vissa läkemedel, varit alltför beroende av leveranser från länder med stort politiskt och geografiskt avstånd. Vissa försörjningskänsliga produkter skulle i högre grad kunna produceras inom EU. Detta begränsade omtänkande bör dock hanteras varsamt och ej med protektionistisk slagsida. 
  • Minskning av byråkratin (”Bürokratieabbau”): Minskad byråkrati är en målsättning som kämpats för under en längre tid, enligt många experter är dock resultatet inte särskilt imponerande. Så sent som i början av december har dock förbundskansler Merkel och delstaternas regeringschefer för första gången gemensamt beslutat om mer praxisorienterad lagstiftning och mer lättförståeliga regelförändringar. Början till taktökning för tysk ”Bürokratieabbau”?
  • Initiativ för mer driv och bättre sammanhållning/samarbetsanda inom EU: Här har vi en nödvändig utveckling som också Tyskland kan bidra till. 
  • Mer effektiva insatser för en starkare gemensam EU-utrikespolitik: EU:s utrikespolitik har på senare år ofta framstått som tam och visionslöst, både i akuta krissammanhang och mer långsiktigt. Tyskland bör driva fram nytänkande.                                                             
  • Ansträngningar för att öka president Bidens / USA:s samarbetsvilja med EU: USA:s president Joe Biden har under den senaste månaden tilldelats stora förhoppningar av Europa, många gånger också som lättnad efter fyra år med störda relationer till Trump-administrationen. Klart är dock att EU:s och NATO:s önskemål om bättre transatlantiska relationer ej kommer automatiskt. Stora ansträngningar kommer att behövas, speciellt från Tysklands sida.
  • Aktiva insatser för en EU-gemensam Kina-politik: Kina bedriver en alltmer stormaktsorienterad internationell handelspolitik (som senast genom Belt & Road Initiative och RCEP), med global och i synnerhet asiatisk potential för expansion. EU bör samla sina gemensamma marknadskrafter gentemot Kina.
  • Post-corona-management med det psykologiska målet att stärka framtidstron: Totalt sett får inte förbises att den nödvändiga uppryckningen efter den akuta coronakrisen även behöver nå både konsumenter och investerare i Tyskland!

Många svåra utmaningar för nästa förbundskansler

Ovanstående lista antyder mycket väl att den kommande tyska förbundskanslern och regeringen kommer att konfronteras med ett stort antal anmärkningsvärda och skilda utmaningar. Alla utmaningar kan dock inte uteslutande kunna tacklas av den politiska sfären. Även arbetsmarknadens parter kan komma in i bilden.

Det bör upprepas att många länder har framtida utmaningar i linje med de ovan beskrivna. En del av framtidens Tyskland kommer att avgöras av företagen själva men främst behövs en bred politisk reform- och omdaningsprocess.

Tyskland kan klara denna enorma uppgift om Europas största ekonomi så småningom snabbt kommer ur startgroparna. För att nå dithän behövs också en kvalitativt förbättrad kommunikationskultur med god psykologisk förståelse och framtoning.

För att kunna bemästra kommande utmaningar bör Tysklands nästa förbundskansler förfoga över ett brett kunskapsregister. Många av ovan nämnda utmaningar har dessutom en stark internationell koppling.

För att kunna bemästra kommande utmaningar bör Tysklands nästa förbundskansler förfoga över ett brett kunskapsregister. Många av ovan nämnda utmaningar har dessutom en stark internationell koppling.

Var man än står politiskt kan fastslås att det inte blir enkelt att ersätta Angela Merkel med sin vetenskapliga bakgrund och sitt stora internationella nätverk. 

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren

Kontakta mig
Vi tar endast emot ärende från företag och organisationer.
Genom att skicka in formuläret behandlar Tysk-Svenska Handelskammaren dina personuppgifter. Integritetspolicy | Tysk-Svenska Handelskammaren
Den här frågan är till för att testa om du är en mänsklig besökare eller inte och för att förhindra automatiska skräppostmeddelanden.

* Obligatoriska fält