Blå vägg, skuggor och texten: Corona och den tyska ekonomin. Hubert Fromlet kommenterar för Tysk-Svenska Handelskammaren"

Corona och risken för deflation

2020-05-20

Svenska KPI-siffror som legat under nollstrecket i april har bidragit till diskussionen om det föreligger en risk för en kommande deflation. Senast den risken diskuterades var i samband med finanskrisen för cirka tio år sedan. Men hur akut är deflationsrisken denna gång i spåren av coronakrisen i Tyskland, Sverige och globalt?

Det ter sig mycket viktigt i vårt analyssammanhang att initialt komma fram till en närmare definition av begreppet ”deflation” innan den aktuella deflationsrisken undersöks närmare. Inledningsvis bör vi renodla distinktionen mellan disinflation och deflation.

Disinflation kan beskrivas som ett förstadium till deflation genom ett avtagande prisökningstryck men med KPI-förändringar över noll. Eftersom disinflation återspeglar en trendmässig nedtrappning av KPI-ökningstal, behövs mer än ett fåtal månader med en sådan utveckling. Det avtagande inflationstrycket måste ha fått visst fotfäste i ekonomin. Den svenska inflationen har på senare år visat på vissa tecken på disinflation. 

Deflation däremot kännetecknas av KPI-förändringar under noll, det vill säga KPI-siffror på minussidan jämfört med samma period året innan. Denna tidsmässiga jämförelse på årsnivå är att föredra vid mätningen av KPI-förändringar. Jämförelser med föregående månad kan visserligen ge aktuella intryck och kan därför användas som en kompletterande indikator men ej som huvudingrediens för en deflationsanalytiker.

Även avseende tidsfönstret råder oenighet vid tillämpning av deflationsbegreppet. Ofta beskrivs en enda månad med ett KPI-förändringsvärde med ett minusvärde som deflation. Det bedömer jag som fel. Själv applicerar jag åtminstone några kvartal med prisförändringar under noll för att se en verklig deflation.

Sedan återstår djupet av de sjunkande priserna. Det är annat viktigt kriterium. Endast lätt sjunkande priser under några månader behöver inte uppfylla deflationskriteriet. Den negativa deflationseffekten på BNP kan då bli relativt begränsad. Värre kan det emellertid bli om konsumentpriserna sjunker några procent under ett antal åtföljande kvartal.

I ett sådant läge kan det bli en så kallad efterfrågechock. Hushåll och företag senarelägger sina planerade inköp av konsumtions- och investeringsvaror. På så vis försätts ett land i en djup eller ännu djupare recession eller rentav i en depression. Om så sker är tillspetsningen av ett lands ekonomiska kris psykologiskt betingad – med långtgående negativa konsekvenser i den reala BNP-världen.

En annan mycket negativ utveckling som kan uppstå som följd av en mer långdragen deflation är att skulder blir mer värda. Det kan försätta både låntagare och långivare i stor knipa och i sämsta fall leda till en bankkris.

Tyskland och Sverige i dagsläget utan deflation

Efter en närmare genomgång av inflationsutvecklingen i ett 50-tal länder kan jag inte se någon som helst hänvisning till vad som skulle kunna innebära en konkret global deflation redan inom kort vid tillämpning av de redan presenterade deflationskriterierna. Några noterbara länder med en aktuell KPI-nedgång kring 1 procent under de gångna tolv månaderna väger relativt lätt i världsekonomin och föranleder inte någon annan slutsats än den ovan formulerade.

Om analysen begränsas till Tyskland och Sverige kan följande kortfattade tabell förtydliga den aktuella KPI-situationen:

Tyskland  -  KPI (förändr i %)

Mars           +1,4  (jfm mars 2019)                    +0,1  (jfm februari 2020)

April           +0,9  (jfm april 2019)                    +0,4  (jfm med mars 2020)

 

Sverige  -  KPI   (förändr i %)

Mars           +0,6  (jfm mars 2019)                    -0,2  (jfm februari 2020)

April           -0,4  (jfm april 2019)                     -0,3  (jfm med mars 2020)

 

Intressant är att Sverige i april 2020 på årsnivå noterat den första KPI-nedgången under noll på ganska exakt fem år. Därmed uppfylls ingalunda den ovan efterlysta något längre tidshorisonten, vilken också mestadels används inom forskning och annan specialiserad analys. Å andra sidan kan konstateras att Sverige upplevt ett antal år med disinflation, även om detta skett på en relativt flackt fallande kurva från ett utgångsläge med svag ”pricing power”. För Tysklands del syns just nu inga som helst tecken på en snart begynnande deflation.

Fortsatt god observans nödvändig i osäkra coronatider

Sammanfattningsvis framstår deflation inte som ett akut hot i Tyskland, Sverige eller i den globala ekonomin. Framtiden hänger dock mycket på den globala och nationella kampen mot coronaviruset. Sambandet mellan corona och eventuell deflation är givet. Detta eftersom utvecklingen och spridningen av coronaviruset påverkar BNP-utvecklingen och människornas förutsättningar för arbete och konsumtion. Dessa två faktorer påverkar i sin tur ett lands investeringar i hög grad.

Framväxten av deflation kan ha två tre grundläggande orsaker. Dessa kan härstamma från utbuds- eller efterfrågesidan samt från mer omfattande produktivitetsförbättringar. Om deflation skulle infinna sig längre fram borde denna definitivt komma från efterfrågesidan med återverkningar på vad som på fackspråk kallas ”pricing power”. Företag bör beakta sambandet.

Allt detta innebär att deflationshotet inte får underskattas, inte heller av centralbanker eller av politiken. Det traditionella botemedlet, kraftiga höjningar av penningmängden, kan inte vara något effektivt svar längre. Härmed kvarstår bara stor finanspolitisk stimulans. Tillväxt måste skapas. Men när är rätt tidpunkt för omfattande stimulanspaket? Det får varken bli för tidigt eller för sent. Tur behövs också! Det gäller också de helt färska tysk-franska stimulansplanerna. Ett förslag som Sverige initialt avvisar.

 

Kontakt

Hubert Fromlet

Affilierad professor vid Linnéuniversitetet och Senior Advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren