Framtiden är redan här, den är bara inte jämnt fördelad inom hälsovården. Så sammanfattade Markus Müschenich från Flying Health Incubator läget på den tyska marknaden för e-hälsa på seminariet inom ramen för den tysk-svenska innovationsplattformen German Swedish Tech Forum i fredags. För svenska företag inom e-hälsa finns det spännande affärsmöjligheter i Tyskland om man förbereder sig rätt.

– Jag är väldigt optimistisk vad gäller framtiden för e-hälsobranschen. Idag pratar vi om ”digital health” eller ”e-health” – om några år kommer det bara att kallas för ”health”. Jag tror vi kommer att se samma utveckling som med e-handeln. Man pratar ju inte så mycket om e-handel längre, handeln är helt enkelt ”e”, sade Markus Müschenich.

Barnläkaren, hälsovetaren och delägaren i den Berlinbaserade inkubatorn Flying Health var huvudtalare på Tysk-Svenska Handelskammarens seminarium om möjligheterna som den tyska marknaden inom e-hälsa erbjuder. Han beskrev Tyskland som ett land som har en del att ta igen vad gäller digitaliseringen av hälsosektorn, men där aktiviteten är hög.

– När vi i Tyskland tittar på Sverige känner vi att ni ligger långt ifrån oss inom detta område, men åt det rätta hållet. Inom digital hälsa rör vi oss någonstans mellan Bismarck, som införde den första allmänna sjukförsäkringen i slutet av 1800-talet, och Steve Jobs innovativa tänkande – men om vi är ärliga ligger vi än så länge närmare Bismarck än Jobs. Som ett exempel kommunicerar våra läkare fortfarande helst via fax och pappersbrev.

E-hälsolagen en ”katastrof”

En av anledningarna till att Tyskland ligger efter inom e-hälsa är enligt Müschenich den föråldrade och oklara lagstiftningen. Den stora e-hälsolagen som förbundsdagen beslöt om i slutet av 2015 kallade han en ”katastrof” som knappt förbättrar någonting och inte främjar innovation. Man ville för mycket med lagen och det tog för lång tid att komma fram till den slutgiltiga lagtexten så att den tekniska utvecklingen redan hade kommit mycket längre, menade han.

– Men när vårt bolag Caterna fick sin app för terapi av en typ av synfel godkänd inom sjukförsäkringssystemet 2014 var det faktiskt första gången i hela världen som en helt och hållet digital terapiform betalades via en offentlig sjukförsäkring. Tysklands största försäkringskassa Barmer har investerat pengar i en riskkapitalfond, en annan kassa har startat ett initiativ för att hitta och belöna nya idéer inom digital hälsa. Detta och många andra exempel sänder starka signaler att Tyskland håller på att vakna. Tyskland blir allt mer redo för e-hälsa och för företagare betyder det att man nu kan ge sig in i marknaden, sade Markus Müschenich.

Som ett konkret exempel på en nisch med affärschanser för utländska företag nämnde han digitala vårdtjänster som erbjuder läkarkonsultationer via nätet:

– Läkare i Tyskland får numera betalt från sjukförsäkringskassorna när de ”träffar” patienter online. Detta var det enda innovativa som e-hälsolagen skapade förutsättningar för. Just nu finns dock bara tre företag på marknaden som erbjuder detta. Så om någon har en bra idé finns det säkert utrymme för den i Tyskland.

Goda förutsättningar i Sverige

Generellt sett har svenska företag goda förutsättningar att bli framgångsrika inom e-hälsa och exportera sina affärsmodeller till andra länder. Det menade Daniel Wänn, Chief Medical Information Officer hos Accenture Sweden, e-hälsoentreprenör och läkare, under paneldiskussionen efter Markus Müschenichs inledande presentation:

– Regeringen har nyligen lanserat sin vision att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av e-hälsans möjligheter. Det betyder att det finns politiker och myndigheter som står bakom detta vilket ger många ringar på vattnet. Sedan har vi en befolkning som ser positivt på digitaliseringen i vardagen och som har hög tillit till digitala innovationer. Vi har många centraliserade myndigheter och register som finns tillgängliga för alla och en ganska öppen attityd gentemot data. Och så finns det en stor och pulserande startupscen i våra storstäder som för med sig att man lätt kan få tillgång till ny forskning, startkapital och möjliga samarbetspartner. Allt detta gör att svenska företag befinner sig i en utmärkt position att först utvecklas här och sedan expandera till andra länder med sina innovationer.

Gemensamma standarder behövs

Utmaningar finns enligt Daniel Wänn däremot i bristen på kapital för företag som har kommit förbi startfasen, i det förhållandevis lilla invånarantalet i Sverige, i lagstiftningen kring klassificeringen av medicintekniska produkter, i regelverket om användning av patientdata samt i bristen på standarder.

– För att bli världsledande inom e-hälsa behövs en informationsinfrastruktur inom sjuk- och hälsovård. Utan standarder skulle medtech-branschen få stora problem längre fram. Jag hoppas att vi kan hjälpa branschen att klara utmaningarna. Gemensamma standarder kan spela stor roll för att lagstiftning och regelverk ska kunna uppfyllas. De kan stödja omställningsprocessen som vi är mitt uppe i just nu. Men vi behöver jobba mer med att utveckla nya standarder för branschen, det tar några år, sade Dan Nilsson, standardiseringschef för vård och omsorg på SIS, Swedish Standards Institute, som också deltog i paneldiskussionen.

Att vänta tills alla regelverk och standarder är klara är dock inget Markus Müschenich rekommenderar företag som idag sitter på en innovativ idé eller produkt. Det gäller att ta tillvara möjligheterna som den snabba digitaliseringen inom hälsosektorn erbjuder.

– Om man väntar kommer någon annan att vara snabbare. I den digitala världen gäller det att vara snabb och modig, sade han.

Tyskarna vana vid att F-kassan betalar

För att bli framgångsrik i Tyskland råder Markus Müschenich företagen att främst satsa på att få sina produkter och lösningar godkända av sjukförsäkringskassorna. Tyskarna är ofta inte beredda att betala ur egen ficka då man inte är van vid att behöva det.

– Som startup i USA räcker det att man erbjuder en viss tjänst till ett mycket lägre pris än i det traditionella systemet. Man behöver inte ens erbjuda lika bra kvalitet. Men i Tyskland måste man vara bättre än den klassiska läkaren, annars har man ingen chans när sjukvården är gratis.

Han uppmanade svenska företag att skicka in pitcher till hans inkubator Flying Health om man vill satsa på att expandera till Tyskland.

– Skicka oss gärna er pitch om ni är intresserade av den tyska marknaden. Vi har ett möte varje vecka där vi diskuterar de förslag som kommer in. Vi tittar då på om det verkligen är en innovativ idé som står bakom, om det är en seriös produkt inom hälsovård, om man uppfyller lagkrav som CE-certifiering och om allt står på en vetenskaplig grund. Första steget är dock att ha en produkt som leder till en märkbar förbättring jämfört med hur det fungerar i vården idag, sade Markus Müschenich.

Efter paneldiskussionen stannade många av seminariedeltagarna kvar för personliga samtal med talarna, de andra gästerna och handelskammarens representanter på plats. Det stora intresset bådar gott för det framtida tysk-svenska utbytet inom e-hälsoområdet. Tysk-Svenska Handelskammaren kommer att fortsätta dialogen inom ramen för det bilaterala innovationsforumet German Swedish Tech Forum.

Har du planer på att exportera eller etablera ditt företag på den tyska marknaden? Kontakta gärna Katrin Kraus på Tysk-Svenska Handelskammaren för en kostnadsfri telefonrådgivning eller ett personligt möte om hur vi kan hjälpa dig.