Det tyska miljöpartiet De gröna har på sistone haft medvind. De senaste veckorna har dock präglats av såväl bakslag som goda nyheter. Senior Advisor Hubert Fromlet kommenterar.

Fram till för någon vecka sedan gick allt som på räls för det tyska miljöpartiet De gröna. Dagarna efter tillkännagivandet av Annalena Baerbocks kandidatur till förbundskanslerposten verkade många politiska observatörer se fortsatt goda eller ännu bättre tider för det tyska miljöpartiet. Att Tysklands nästa förbundskansler skulle heta Annalena Baerbock verkade nästan avgjort i vissa kommentarer. Så kan det fortfarande bli. Likväl kan redan nu konstateras att de gröna vårträden inte växer upp i himlen.

Harmlösa och grava personliga misslyckanden

Det harmlösa misslyckandet stod själva Annalena Baerbock för när hon för några dagar sedan tillskrev Socialdemokraterna det historiska införandet av den i Tyskland starkt respekterade sociala marknadsekonomin (vilket de facto Förbundsrepubliken Tysklands legendariske CDU-ekonomiminister Ludwig Erhard, 1949–1963, stod för). Många tyskar förvånades över detta misstag, vilket egentligen inte alls passade till De grönas normalt välinformerade co-ledare och tillika förbundskanslerkandidat.

Som mycket värre framstod de rasistiska verbala urspårningarna som Tübingens gröna borgmästare Boris Palmer nyligen stod för – utan att han tydligt ville be om ursäkt. Det handlar om samme Palmer som under de gångna kvartalen fått mycket beröm för sina pragmatiska och framgångsrika fältinsatser mot corona.

Palmers agerande kom naturligtvis som en stor chock för partiets valstrateger. Tanken är nu att utesluta honom från det tyska miljöpartiet för att minimera skadan. Likväl förefaller det oklart i vad mån Palmers mycket olämpliga ordval kommer att skada De gröna i kommande opinionsmätningar.

Till saken hör också att De gröna i början av maj till och med hade blivit det största politiska partiet enligt enkätinstitutet ”Forschungsgruppe Wahlen” – med aktuellt tre/fyra möjliga koalitioner: CDU/CSU/Gröna; Gröna/CDU/CSU; Gröna/SPD/FDP(lib), Gröna/SPD/Linke(V) – även kallat grönt-rött-rött

Författningsdomstolen ger stöd till miljövänner

Medvind å andra sidan fick De gröna nyligen från den tyska författningsdomstolen (BVG) som krävde en revision i ett uppseendeväckande beslut av den för närvarande gällande klimatskyddslagen från 2019. BVG bedömer de till år 2030 tillåtna CO2-utsläppen som otillräckliga och alldeles för baktunga. Framtida generationer ska ges en mer rättvis anpassningsbörda. Det kräver påskyndat anpassningsarbete och en grönare politik redan nu och under nästa mandatperiod, vilket ligger nära De grönas framtidsstrategi.

Givetvis behöver mycket av Tysklands framtida miljöarbete konkretiseras. Ändå betyder BVG:s färska ställningstagande, trots sin relativa vaghet, ett viktigt steg åt rätt håll. Miljövänner kan vid behov komma tillbaka till Tysklands högsta domstol med hänvisning till BVG:s egen bedömning från den 24 mars med publicering den 29 april 2021. Kommande regeringar bör – eller snarare måste – bygga miljöpolitiska beslut på detta ställningstagande med avlastning av yngre generationer efter år 2030.

Grönt är således framtidens färg i Europas största ekonomi. Det innebär också att gröna produkter och gröna affärer fortsätter att växa i betydelse. Personliga kan jag inte tänka mig att BVG någon gång framöver kommer att kasta omkull det egna, nyskapade kravet på generationsrättvisa.

Miljöpolitisk generationsrättvisa har sammanfattningsvis blivit en grundrätt i Tyskland med intressanta trendmässiga kommersiella konsekvenser!

Detta är artikel nummer åtta i en artikelserie av Hubert Fromlet inför det tyska valet som äger rum 26 september.