Den 1 juli drog det tyska ordförandeskapet i EU igång under mottot ”Tillsammans för Europas återhämtning”. Tysk-Svenska Handelskammaren träffade Anna Prinz, Tysklands ambassadör i Sverige, och handelskammarens styrelseordförande Staffan Bohman för att samtala kring förväntningarna.

Tysk-Svenska Handelskammaren: De viktigaste prioriteringarna för Tysklands EU-ordförandeskap är att bekämpa coronapandemin och att få EU på fötter igen efter krisen. Hur kommer Tyskland ta sig an detta, vilka uttalade målsättningar finns?

Anna Prinz: På grund av coronakrisen sammanfaller ordförandeskapet med en orolig tid i Europa och världen. Vi måste leda EU genom krisen och samtidigt rusta unionen för framtiden. Därför har vi satt upp tydliga prioriteringar: Först och främst ska förutsättningarna för brexit förhandlas fram, en komplicerad sak som kommer återupptas i september och oktober.

Men redan i mitten av juli ska beslut fattas om EU:s kommande långtidsbudget för 2021-2027, vilket är absolut nödvändigt för att Europa ska vara handlings- och konkurrenskraftigt. Utöver detta ligger Tysklands och Frankrikes förslag om en återhämtningsfond på bordet som ska ge bidrag till coronadrabbade länder och göra investeringar i klimatteknologier och digitalisering och det blir en stor utmaning att ro denna i land. Många detaljer återstår att mejsla fram, till exempel vilka projekt som ska främjas och om det ska röra sig om rena bidrag snarare än lån och vilka villkor som då ska gälla.

Fokus på vätgas

För mig här i Sverige kommer fokus att ligga på den europeiska gröna given och grön återhämtning, med batteriutvecklingen och vätgasteknologin i Sverige och Tyskland som exempel. Under ordförandeskapet vill jag därutöver följa nya projekt inom startup-scenen, så att de bästa idéerna kommer fram och finner gehör hos lämpliga partner i Europa. Elektrifiering och digitalisering är ledorden och här ligger svenska företag i framkant och jag ser fram emot ett givande samarbete, särskilt mot bakgrund av konkurrensen från Asien och USA – vi får inte hamna på efterkälken.

Slutligen vill jag nämna samarbetet som avser e-hälsa, där EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) som är baserad i Stockholm intar en nyckelroll, då myndigheten koordinerar en stor del av det europeiska arbetet i dessa tider av pandemi. Det är oerhört viktigt att inte EU:s gränser stängs, att infektionskedjor bryts och lokala utbrott av covid-19 bekämpas där de uppstod.

Tysk-Svenska Handelskammarens medlemsföretag står för större andelen av den bilaterala handeln, hur kommer de påverkas av ordförandeskapet?

Anna Prinz: Ambassaden har exempelvis ett evenemang med de europeiska ambassadörerna i Sverige och Ericsson i början av september på temat digitalisering/5G. I mitten av samma månad kommer ambassaden att presentera den i Tyskland nyligen antagna vätgasstrategin och samla viktiga tyska och svenska aktörer inom näringsliv och forskning för att undersöka potentiella möjligheter till samarbete. Särskilt ljus ska riktas mot innovativa företag som bidrar till den gröna given. Vi ser också fram emot ett nära samarbete med handelskammaren. Det är tacksamt att implementera målen för ordförandeskapet just i Sverige, eftersom landet ligger så långt fram i dessa frågor och det råder konsensus om hur viktigt detta arbete är – vilket våra företagsevenemang kommer vittna om.

Sverige ett "mini-Tyskland"

Staffan, vilka förväntningar har det tysk-svenska näringslivet på ordförandeskapet?

Staffan Bohman: Jag håller helt med ambassadör Prinz om prioriteringarna. Konkret anser jag att ett nytt avtal med Storbritannien måste komma på plats, särskilt mot bakgrund av att England tillsammans med Norge och Tyskland är en av våra absolut viktigaste handelspartner. Gällande återhämtningsfonden, där Sveriges ståndpunkt åtminstone för tillfället skiljer sig från Tysklands, så tror jag att det är av yttersta vikt att uppnå en balans mellan bidrag och lån, vilket svenska företag och den svenska regeringen är överens om. Det är just nu den enda stötestenen, i övrigt är relationen länderna emellan väldigt harmonisk, i många avseenden är ju Sverige ett ”mini-Tyskland”.

"En viktig aspekt gällande långtidsbudgeten ur ett svenskt perspektiv är att investeringarna måste ta sikte på framtidsteknologierna, det är elementärt. Och som Europas största ekonomi har Tyskland ett särskilt ansvar för att verka i denna anda."

En viktig aspekt gällande långtidsbudgeten ur ett svenskt perspektiv är att investeringarna måste ta sikte på framtidsteknologierna, det är elementärt. Och som Europas största ekonomi har Tyskland ett särskilt ansvar för att verka i denna anda. Angela Merkel har en enorm utmaning framför sig de kommande månaderna, men vem skulle klara det om inte just hon?

Vi har pratat om digitalisering, e-hälsa och den gröna given, vad innebär dessa fokusområden för näringslivet?    

Staffan Bohman: Det betyder att alla företag måste förhålla sig till dem utifrån sina egna förutsättningar och visioner. Min uppfattning är att svenska företag helt och fullt står bakom satsningarna. Sedan finns det en viss skillnad mellan Sverige och Tyskland, exempelvis gällande inställningen till kärnkraft. Södra Tyskland har mer solenergi, i gengäld har vi i Sverige utmärkta förutsättningar för vindkraft och så vidare. Allt detta måste tas i beaktande, samtidigt talar vi om relativt försumbara meningsskiljaktigheter. Till syvende och sist måste varje enskilt företag se till att fatta konkreta framtidsinriktade beslut.  

En sista fråga till er båda: Svenskt näringsliv vill att Sverige ska bli mer aktivt i EU, ofta har Sverige en ganska återhållsam och avvaktande hållning. Hur ser ni på det och kan det tyska EU-ordförandeskapet bidra till att Sverige blir mer aktivt i EU-frågor?

Staffan Bohman: Det råder ingen tvekan om att Sverige profiterar på den gemensamma marknaden och givetvis är vi ivriga förespråkare av denna. Det handlar snarare om villkoren, vi ser exempelvis demokratiska brister och en skeptisk hållning till EU i flera medlemsländer, vilket tyder på att fördelarna med unionen inte kommunicerats tydligt nog. Ett framgångsrikt EU är beroende av en känsla av samhörighet och att alla strävar åt samma håll, annars kan det gå illa. Vi har exemplet med Storbritannien och ser liknande tendenser i vissa länder i Östeuropa. Detta är dock främst en politisk fråga. Sammanfattningsvis anser jag att EU måste lova mindre och i stället fokusera på att leverera.

Anna Prinz: Europas framtid är en ödesfråga som kommer behandlas under vårt ordförandeskap, men även prägla de efterföljande franska och svenska ordförandeskapen 2022-2023. Det finns ingen snabb lösning, just nu har vi akuta utmaningar med brexit och covid-19 som måste hanteras.

"Jag ser en ypperlig möjlighet för Sverige att agera på den europeiska scenen i samband med den gröna given och chansen att kliva fram med projekt och idéer."

Jag ser en ypperlig möjlighet för Sverige att agera på den europeiska scenen i samband med den gröna given och chansen att kliva fram med projekt och idéer. På så sätt kommer svenska företag kunna vara med och skapa den framtida infrastrukturen i Europa, vare sig det handlar om järnvägsnätet, batteriutvecklingen eller elektrifieringen inom bilindustrin. Inget land kan ensamt ta sig an dessa utmaningar, vi måste samarbeta och om vi kan uppnå en gemensam standard på EU-nivå är det en enorm fördel, eftersom projekten då går betydligt snabbare att genomföra.

"Jag skulle välkomna om Sverige är med i framkanten på Europas framtidsprojekt."

Jag skulle välkomna om Sverige är med i framkanten på Europas framtidsprojekt, så att vi gemensamt i Europa uppfyller klimatmålen och klarar global konkurrens.