Vilken roll har chefen i teamet? Vilket syfte har ett möte? Och hur och var fattas besluten? Som svensk chef i Tyskland eller tysk chef i Sverige finns det många skillnader mellan ländernas ledarskapskulturer att känna till. Vilka är de viktigaste och hur kan du hantera dem? Detta diskuterades när Tysk-Svenska Handelskammaren och Ledarna bjöd in till ett uppskattat frukostseminarium om tyskt kontra svenskt ledarskap i Stockholm i torsdags.

– När jag tillträdde tjänsten som CFO på SAP Sverige letade jag först efter mitt kontor – utan framgång. Jag, företagets CFO som sysslar med mycket konfidentiell information, skulle arbeta i kontorslandskap? Det gjorde mig mycket överraskad, berättade Matthias Heiden, ledamot i Tysk-Svenska Handelskammarens styrelse och numera CFO på SAF-Holland, en underleverantör till fordonsindustrin, i Tyskland.

Som tysk företagsledare med ledarskapserfarenhet från Sverige delade han med sig av sina upplevelser och råd tillsammans med svenska Emma Rönnmark, CFO för Building solutions på Consolis och tidigare CFO på ett av Siemens affärsområden i Tyskland, och företagscoacherna Ninni Löwgren, affärsområdeschef Market Entry & Business Development på Tysk-Svenska Handelskammaren, samt Peter Berg, ledarskapsutvecklare på Sveriges chefsorganisation Ledarna. Panelen modererades av den tysk-svenska journalisten Karin Bock-Häggmark.

Att vara chef vs. att bli chef

Även Emma Rönnmark blev överraskad när hon tillträde som chef i Tyskland.

– Alla medarbetare gjorde precis som jag sa, även om jag bara uttalade en tanke. Däremot blev de väldigt irriterade om ett beslut som hade fattats ändrades. Tyskarna har stor respekt för chefens auktoritet och ifrågasätter inte beslut. Har jag fått rollen som chef, då är jag också accepterad som chef, berättade hon.

Företagscoacherna i panelen förklarade bakgrunden.

– I Tyskland får man makt direkt när man tillträder som chef. Att bli chef i Sverige är däremot bara startskottet för processen till att bli ledare och skapa en maktbas. I Sverige måste du förtjäna chefskapet, sa Peter Berg.

– Den tyska ledarskapsstilen är baserad på struktur, tydliga regler samt hierarki medan den svenska är baserad på konsensus. Det syns till exempel i relationerna mellan chefen och medarbetarna samt i hur man genomför möten och fattar beslut, menade Ninni Löwgren.

Analys, beslut, utförande vs. ”Det löser sig”

Emma Rönnmark var imponerad över hur effektivt möten går till på tyska företag.

– Mötets syfte är att diskutera och sedan fatta beslut. Därför blir bara relevanta personer inbjudna och de förbereder sig ordentligt: Den ansvariga skickar ut dokument till alla före mötet och de som ska vara med ser till att titta igenom dokumenten och vara pålästa, sa hon.

Det tyska sättet att genomföra möten – analys, beslut, utförande – som Matthias Heiden var van vid hemifrån fungerade dock inte så bra i Sverige. Han märkte att syftet med ett möte i Sverige mer är att diskutera och reflektera tillsammans. Och att alla får vara med och säga vad de tycker.

– Om man på mötet fastnar vid en fråga brukar svenskarna säga ”Det ordnar sig”. Det betyder att man har förstått problemet och även om vi inte har en lösning än kommer vi säkert kunna lösa det tillsammans. I Tyskland brukar det vara ett svaghetstecken om man inte har ett svar eller en lösning på problemet. Men jag har tagit med mig det här svenska sättet tillbaka till Tyskland och har märkt att denna ärlighet även uppskattas av tyskarna. Jag har också tagit med mig styrkan med att arbeta i team från mina år som chef i Sverige. Nuförtiden säger jag ”vi” istället för ”jag” när jag pratar om vad jag och mitt team åstadkommit, sa Matthias Heiden.

Konflikter inget negativt

Sättet att kommunicera innebär ännu fler skillnader. Konflikter anses inte som något negativt i Tyskland, bara som en väg att nå fram till ett beslut. Det är därför helt odramatiskt för en tysk att säga nej. Svensken å sin sida kan ha svårt att släppa motsättningarna från mötet och kanske inte alltid förstår tysken när han eller hon efter en het diskussion kan föreslå att de ska avsluta med att ta en öl ihop.

– Det är väldigt svårt att få ett tydligt nej från en svensk då svensken inte vill förolämpa någon, berättade Matthias Heiden.

Särskild för tyskar kan det vara svårt att läsa mellan raderna och förstå vad som menas i Sverige. Emma Rönnmark, som uppskattade den tyska tydligheten, vill införa mer av den på sin nuvarande svenska arbetsplats.

Språket – en dörröppnare

Alla deltagarna i panelen var överens om att språkkunskaper är en dörröppnare till den andra kulturen, även i en global affärsvärld där affärsspråket ofta kan vara engelska.

– Engelska är inget neutralt språk då ens egen kultur ingår i allt man säger och hur man säger det. Och detaljerna i språket är viktiga för att helt kunna förstå ett beslut. Tänk om du missar en detalj bara för att du inte kan språket, sa Ninni Löwgren.

Språkkunskaper är också ett sätt att inkluderas – både i småprat och i viktiga beslut.

– Om du kan tyska i ett tyskt företag får du vara med i den inre cirkeln, det vill säga vara med en stund före det riktiga mötet där de viktiga besluten ska fattas. Även i globala företag äger dessa försnack rum på tyska, och då måste du kunna språket för att kunna vara med, berättade Emma Rönnmark.

– I Sverige är det lite tvärtom. Där fattas kanske inte beslut på mötet utan de som suttit med på mötet pratar vidare vid fikat efteråt. Och fikaspråket är svenska, även i globala företag. Många svenska beslut fattas vid kaffemaskinen, menade Peter Berg.

Anpassningsförmågan viktigast

När det kommer till interkulturellt ledarskap är alltså inte frågan vilken stil som är bäst. Istället gäller det att vara medveten om skillnaderna och beredd på att vara flexibel och anpassa sig till den nya affärskulturen för att lyckas. Men hur gör man det?

– Satsa på personliga relationer i Sverige. Det är viktigare vem du känner och har nära band till än vilken position du har, sa Matthias Heiden.

– Fråga kollegor om råd och tips och gå aldrig förbi din tyska chef med till exempel information, tipsade Emma Rönnmark.

– Försök lära känna dina nya kollegor så mycket som möjligt, var Peter Bergs råd. Som svensk får du vara beredd på att det kanske bara är ni två om en tysk bjuder med dig på AW. Som tysk får du däremot räkna med att hela avdelningen hänger på. Och att alla duar varandra, förstås!

– Om man inte känner sig bekväm i den ”nya kulturen” kan man inte göra ett bra jobb. Ett tips är att skaffa sig en mentor som kan den andra kulturen och kan hjälpa med en verktygslåda för att hantera den, avslutade Ninni Löwgren.