Thomas Fuchs, Martin Jensen, Ninni Löwgren Tischer, Karin Bock-Häggmark och Peter Berg

Dagens panel (fr v): Thomas Fuchs, AGA, Martin Jensen, tidigare Tui.com, Ninni Löwgren Tischer, TSHK, moderatorn Karin Bock-Häggmark och Peter Berg, Ledarna.

Thomas Fuchs

Man blir ifrågasatt som chef på ett helt annat sätt i Sverige än i Tyskland, sade Thomas Fuchs.

Martin Jensen

Det var svårare att flytta tillbaka till Sverige än att flytta till Tyskland, berättade Martin Jensen.

Publiken på ledarskapsseminariet den 18 maj

Seminariet i Tysk-Svenska Handelskammarens lokaler var fullsatt.

Ninni Löwgren Tischer

Är du chef i Tyskland är det klara, tydliga besked som gäller, sade Ninni Löwgren Tischer.

Peter Berg

Om man som chef vill vara med i alla informella samtal som sker på en arbetsplats måste man lära sig det lokala språket, menade Peter Berg.

Karin Bock-Häggmark

Tysk-svenska journalisten Karin Bock-Häggmark modererade paneldiskussionen.

Seminariedeltagarna minglar med varandra i handelskammarens foajé.

Före seminariet bjöds det på frukost i handelskammarens foajé.

Jens Skaring i samtal

Jens Skaring, Swedbank, minglade med andra seminariedeltagare.

Inger Finell Kylberg i samtal med Karin Bock-Häggmark.

Inger Finell Kylberg, Appelberg, i samtal med Karin Bock-Häggmark.

”I Tyskland blir man tillsatt som chef – i Sverige måste man förtjäna chefskapet”

2017-05-22

Svenskar som blir chefer i Tyskland och tyskar som tar över ledande positioner i Sverige möter väldigt olika förväntningar på deras ledarskap. Det betonade paneldeltagarna på Tysk-Svenska Handelskammarens och chefsorganisationen Ledarnas frukostseminarium om tyskt kontra svenskt ledarskap i torsdags.

– När jag kom till Tyskland blev jag verkligen ”Geschäftsführer”. För mig som svensk spelade titeln inte så stor roll och först betedde jag mig inte som en tysk vd. När medarbetarna jag mötte fick reda på vilken position jag hade reste de sig bokstavligen upp och började behandla mig helt annorlunda. Och när jag sade någonting blev det gjort, ibland även när jag bara hade kastat ur mig någon spontan idé, sade Martin Jensen som var vd för Tui.com GmbH i Berlin, den tyska resekoncernen Tuis e-handelsverksamhet, under tre år.

Som svensk företagsledare med erfarenhet från Tyskland diskuterade han tysk-svenskt ledarskap tillsammans med tysken Thomas Fuchs, marknadschef för norra Europa på gasbolaget AGA AB, och företagscoacherna Ninni Löwgren Tischer från Tysk-Svenska Handelskammaren och Peter Berg från Sveriges chefsorganisation Ledarna under ett seminarium på handelskammaren. Även Thomas Fuchs ser stora skillnader mellan tyskt och svenskt ledarskap.

– I Tyskland blir man tillsatt som chef – i Sverige måste man förtjäna chefskapet. Man blir ifrågasatt som chef på ett helt annat sätt här. Diskussionerna med medarbetarna är mycket öppnare, man bollar mycket mer med sin omgivning. Jag upplever det som positivt, man kan utveckla gemensamma tankar. Jag var bara inte så medveten om denna skillnad när jag flyttade tillbaka till Tyskland efter några år i Sverige. Under mitt första chefsmöte efter jag kommit tillbaka skulle vi behandla en viss fråga och jag sade till de andra som var med på mötet att vi väl kunde ta en diskussion om det. Det gick inte alls. De tittade på mig som om jag kom från en annan planet, berättade Thomas Fuchs.

Tyskar förväntar sig tydliga besked från chefen

Ninni Löwgren Tischer som i sin position som avdelningschef för Market Entry & Business Development på Tysk-Svenska Handelskammaren dagligen möter tyska och svenska beslutsfattare på företag, organisationer och myndigheter bekräftade bilden.

– Man tilldelas verkligen rollen som vd i Tyskland – men man måste fylla den också. Är du chef är det klara, tydliga besked som gäller. Kommer du inte med det och behöver förklara dina beslut mer än en gång blir du ifrågasatt, underströk hon.

– I mina coachningssamtal med företagsledare träffade jag en gång en tysk vd i Sverige som inte förstod sig på konceptet feedback. Han tyckte att det var bra för medarbetarna men förstod inte varför han som chef skulle få återkoppling från dem. I Sverige är vi ju ganska vana vid det men för honom var det obegripligt. Det hela slutade med att han började låtsas lyssna på feedbacken han fick för att kunna bli framgångsrik i Sverige, tillade Peter Berg från Ledarna.

Arbetslivet inte jämställt i Tyskland

En annan märkbar skillnad mellan länderna som togs upp under diskussionen är genusfrågan. Paneldeltagarna påpekade att jämställdheten mellan män och kvinnor har nått mycket längre i Sverige och att detta märks i yrkeslivet.

– I vissa sammanhang och möten i Tyskland pratar man inte särskilt positivt om kvinnor. I Sverige har man kommit längre i den frågan. Här finns det vissa regler för kommunikationen som de allra flesta håller sig till, sade Thomas Fuchs.

– Det är klart att det finns skillnader mellan män och kvinnor i Sverige men de är mycket större i Tyskland. Vi får inte glömma att det finns väldigt många bra kvinnor i Tyskland som sitter hemma eftersom de tar hand om barnen och hushållet. Och kvinnorna som tar de högre uppsatta jobben får betala för det genom att ta ett steg tillbaka vad gäller privatlivet. Samtidigt är det kanske mindre press på kvinnorna att vara perfekta inom precis allting – jobbet, familjen, hemmet, fritiden – som det kan vara i Sverige. Man tillåts faktiskt bara göra karriär eller bara fokusera på familjen, det är lite mer laid back på den punkten, sade Martin Jensen.

Ninni Löwgren Tischer betonade en annan aspekt som knyter an till den tyska uppfattningen av chefskapet:

– Visst kan det vara svårt i Tyskland att få ihop familjeliv och karriär. Men har man väl kommit så långt att man får rollen som vd eller chef spelar genus inte lika stor roll längre. Är man chef så bestämmer man, då är rollen viktigare än vad det är för person som fyller den, sade hon.

Engelskan räcker inte

Ytterligare en viktig fråga är vilka språk man talar som chef. Engelskan räcker långt på båda sidor Östersjön men vill man verkligen förstå vad som pågår i företaget gäller det att lära sig språket som medarbetarna kommunicerar på, både i Tyskland och i Sverige.

– Många företag har engelska som koncernspråk. Men här i Sverige talas det ändå mycket svenska i de mer informella sammanhangen – vid kopiatorn, kaffemaskinen, på lunchen och i mindre möten. Om man som chef vill vara med i dessa samtal, som kan vara väldigt viktiga beroende på situation, måste man lära sig svenska. Det kan vara en stor utmaning för utländska chefer, sade Peter Berg.

– När vi, tyskar och svenskar, pratar med varandra på engelska tror vi att vi använder ett neutralt språk som båda sidor förstår på samma sätt. Men engelskan är inget neutralt språk. Vi som använder det fyller det ändå med våra egna attribut, tankar och tolkningar som inte alltid når fram till den vi pratar med. Därför kan det ofta bli problem när vi använder engelska i interkulturella sammanhang – det är nämligen inte samma språk för alla, sade Ninni Löwgren Tischer.

Nya krockar när man flyttar tillbaka

Paneldeltagarna var eniga om att man förändras, även på ett mer personligt plan, när man jobbar som chef i ett annat land. Kommer man sedan tillbaka till hemlandet kan det uppstå nya krockar med den inhemska affärskulturen.

– Det var mycket svårare att flytta tillbaka till Sverige än vad det var att flytta till Tyskland. Jag hade ju förändrats men allting där hemma var fortfarande likadant – det var en ganska deprimerande tanke, sade Martin Jensen.

– För mig var det där första mötet efter min flytt till Tyskland en stor chock. Då begrep jag hur mycket jag hade förändrats av den resan. Det är faktiskt ett ganska stort steg att bestämma sig för att arbeta utomlands – något man kanske inte funderar över så mycket, tillade Thomas Fuchs.

Använd dig av skillnaderna

Positivt med erfarenheten från utlandsuppdraget är däremot att man sedan kan använda sig av det bästa från båda kulturer i sitt ledarskap. Är man bara medveten om skillnaderna kan man ha med sig det i sin personliga verktygslåda och använda det tyska eller svenska beroende på vad som fungerar bäst i varje situation.

– Det finns ju vissa förväntningar i en svensk organisation när det kommer in en ny tysk chef. Till exempel förväntas man skapa en viss struktur. Man kan ju spela lite på det pianot när det passar en. I andra situationer kan man istället vara lite mer svensk, sade Thomas Fuchs.

– Som svensk är man väldigt populär i Tyskland. Där älskar man ju allt som är svenskt, från Astrid Lindgrens Bullerby till ABBA och Ikea. Det betyder att man som svensk chef kan komma undan med ganska mycket. Använd det! Men förklara för dina medarbetare varför du vill göra en viss sak på ett visst sätt. Då kan de förstå och jobba efter det, sade Martin Jensen.

Överlag tyckte panelen att så kallade mjuka faktorer som interkulturella skillnader ofta får för lite uppmärksamhet i praktiken i affärslivet. Effekten av hur man hanterar dem må vara svår att mäta i siffror men de kan vara nog så avgörande för ett företags framgång på de olika marknaderna.