Tyskland satsar mer än Sverige. Jag drar slutsatsen att den tyska regeringen satsat mer på företagen än från svensk sida, kanske mer än dubbelt så mycket i relation till BNP jämfört med Sverige. Detta trots att Sverige har ett bättre statsfinansiellt utgångsläge än grannen i söder. Tyskland agerar via stöd till företagen och Sverige mer direkt via arbetsmarknaden.

Det är än så länge osäkert hur mycket av de finansstöd som erbjuds företagen i Tyskland och Sverige som verkligen kommer att tas i anspråk. De svenska kreditgarantierna verkar inte tillräckligt attraktiva. Man får räkna med fler åtgärder i syfte att finansiera och stärka de hårt drabbade sektorerna i svenskt näringsliv.

Tyskland kommer nog främst att tänka igenom hur den andra fasen av coronakrisen med nya och förlängda finansieringsbehov kan se ut och tacklas. Mer fokus torde också läggas på hushållens köpkraft.

Slutsatser av jämförelsen

Avsevärt större finansiell hjälp till tyska småföretag än till svenska. En titt på nedanstående jämförande uppställning säger det mesta. Sverige borde kunna göra mer! 76 garantiansökningar till Riksgälden fram till den 21 april – det vill säga endast en mer än den 20 april – låter osannolikt lågt. Här krävs mer analys och eftertanke.

Kanske beror många bankers bristande intresse på den relativt höga egna självrisken, vilket i sin tur kan förklara de relativt höga utlåningsräntorna till krisdrabbade företag. Här finns nyckeln till förbättring. Det bör uppmärksammas att Riksbanken erbjudit bankerna en upplåningsram på 500 miljarder SEK för vidareutlåning till företagen.  

Olika företagsstrategier – Sverige mer avvaktande än Tyskland. Enligt min bedömning visar den svenska regeringen en mindre offensiv strategi än Tyskland – möjligen för att kunna spara krut till ett senare och potentiellt ännu värre krisläge. Exitkostnaderna är okända.

Den tyska regeringen däremot verkar vilja rädda så många företag och jobb så snart som möjligt – av allt att döma på grund av tron att många mindre och medelstora företag vid mer avvaktande hjälpinsatser inte skulle överleva eller endast komma igång igen med mycket reducerad kapacitet.

Allt kan inte kläs i siffror. Både i Tyskland och i Sverige är det mycket svårt att komma fram till exakta belopp som statsmakterna hittills har satsat respektive vill satsa på företagen. En del åtgärder ligger kvar hos EU-kommissionen för godkännande. Det förefaller omöjligt att räkna fram någorlunda exakt hur mycket de finansiella satsningarna utgör i procent av BNP.

Min generella bedömning att Tyskland gör mer för sina småföretag är framför allt baserad på mycket gynnsammare garantiförhållanden för kreditsökande företag, oftast upp till 90 eller 100 procent av kreditbeloppet, och olika former av rena transfereringar.

Sverige har klart bättre statsfinansiella förutsättningar än Tyskland. En annan fråga är hur stora coronasatsningar Tyskland och Sverige rent budgetmässigt skulle ha råd med. Som utgångsläge noterades i slutet av 2019 för Sverige en offentlig skuld på cirka 35 procent av BNP och för Tyskland nära 60 procent, vilket innebär klart bättre finanspolitiska förutsättningar för Sverige än för Tyskland i den ekonomiska bekämpningen av corona.

Tysklands 60 procent motsvarar exakt den i Maastricht-fördraget fastställda övre gränsen som dock aldrig tillämpats konsekvent. Sveriges låga 35 procent framstår följaktligen på sikt som klart mindre hotfulla än Tysklands 60 procent. Den tidigare återhållsamma utgiftsstrategin i bägge länder före coronakrisen som ofta kritiserats av mer keynesianskt influerade ekonomer och politiker, lönar sig uppenbarligen i dessa dagar.

Tysklands stora garantiprogram – kan bli höga budgetkostnader. Beaktas bör också att den stora garantivolymen för företagskrediter i Tyskland inte får tolkas som en satsning som innehåller mycket positiv budgetluft. Detta eftersom de kommande realiserade kreditförlusterna torde bli stora och av allt döma belasta den tyska statsbudgeten relativt sett starkare än motsvarande kalkyl skulle göra för Sveriges del. Det framstår dock mer som ett antagande än som en regelrätt prognos.

Tysklands produktionsfall kan initialt bli brantare än Sveriges. Avseende de företagsrelaterade statliga satsningarna har Tyskland hittills varit mer på offensiven än i Sverige. Tyskland har dock i sin tur varit klart tuffare med sin nedstängningar av olika aktiviteter än Sverige.

Därför kan Tysklands produktionsfall initialt bli starkare än Sveriges. Å andra sidan kan Tysklands tuffare nedstängningspolitik och mer generösa stödinsatser till företagen präglas av en gynnsammare produktionsutveckling längre fram. Det vet vi dock inte så mycket om i dagsläget.

I Tyskland är också storföretagen tydligt representerade på stödlistan. Både Tyskland och Sverige satsar främst på de mindre och medelstora coronadrabbade företagen. Tyskland ger emellertid även storföretagen ett synligt stöd. För svensk del förtjänar de tilltänkta insatserna för exportnäringarna via SEK och EKN särskild uppmärksamhet.

Relativt stor industrisektor kan gynna både Sverige och Tyskland. Ett visst hopp i jämförelse med  andra länder finns i båda ländernas näringsstrukturer med en alltjämt väl synlig industrisektor. Det kan komma att visa sig att länder med särskilt tunga andelar för tjänstesektorn kan få det svårare med sin återhämtning, då framför allt många planerade aktiviteter med koppling till tjänstesektorn inte kunde eller kan senareläggas.

Ytterligare kommentarer och detaljer

Målsättningen med denna artikel är att i tabellform direkt och exakt jämföra alla coronabaserade finansiella statliga stödinsatser till företag och deras anställda i Tyskland och Sverige. Efter närmare granskning har jag dock nödgats till slutsatsen att en sådan bedrift skulle spränga ramarna för en publicering på denna sida, både vad gäller utrymme och tidsåtgång.

Likväl finner jag ämnet intressant och försöker mig därför nedan på en mer förenklad version utan samtliga specifikationer. Då de tyska delstaterna är aktiva med särskilda insatser är det dessutom svårt att komma fram till en heltäckande bild i euro för allt företagsstöd.

Det kan konstateras att delstaterna hittills samarbetat väl med förbundskansler Merkel, hennes regering och förbundsdagen. Det är en förutsättning för ett välfungerande Tyskland. Men håller detta goda samarbete på sikt med tanke på skiftande förutsättningar i olika delstater?

Trots vissa statistiska begränsningar skapar denna översikt förhoppningsvis en ökad förståelse för de aktuella tyska och svenska finansiella insatserna till företagssektorn och kan således ge vissa indikationer på framtida stödbehov.

Till saken hör också att förändringar och förbättringar fortfarande kan ske när som helst i båda länderna. En rent administrativ notering är att slutdatumet för de olika finansiella ansökningarna inte bör negligeras av berörda företag, inte heller de fejkade ansökningsblanketter som dykt upp på nätet.

Vidare bör pekas på ett ofta förbisett problem i vårt analytiska sammanhang, det vill säga själva klassificeringen av företagsstorleken. Tyska medelstora företag kan exempelvis ha flera tusen anställda. Därför håller jag mig till de storleksindelningarna som tyska och svenska ministerier respektive myndigheter använder.                 

1. Enskilda satsningar hittills (fram till den 23 april 2020)

1.1 Enmans- och småföretag

Tyskland:

• Transfereringar till verkliga småföretag (mellan 9 000 och 15 000 euro upp till 10 anställda) utan återbetalningsskyldighet – hittills efter cirka 4 veckor 1 miljon obyråkratiskt beviljade utbetalningar på totalt 9 miljarder euro; reserverad totalsumma 50 miljarder euro
• Bankkrediter / KFW-kreditgarantier – "KfW-Sonderprogramm 2020" till låg ränta via statliga kreditgarantier på 90 procent för banklån till väletablerade företag via statliga KfW-krediter (Kreditanstalt für Wiederaufbau), låg ränta (1-2 procent) och utan djupare granskning
• Riskfinansiering – speciella program för små start-ups och ganska nygrundade tekonologiföretag, också för företag med 3-5 årig existens (ERP-Gründerkredit), till låg ränta

Sverige:

• Bankkrediter / kreditgarantier – statlig garantiandel 70 procent av kreditsumman
• Förstärkning av statliga ALMI:s lånefond med 3 miljarder SEK
• Förstärkning av Svensk Exportkredits (SEK:s) låneramar med 75 miljarder SEK – med möjlighet att inkludera coronadrabbade exportföretag

• Utökade garantiramar för exportfinansiering av Exportkreditnämnden (EKN)

1.2 Övriga småföretag och medelstora företag

Tyskland:

• Bankkrediter / KfW-kreditgarantier – snabbkrediter (Schnellkredite) upp till 500 000 euro till företag med 11-50 anställda och med 100-procentig statlig kreditgaranti, löptid 10 år (800 000 euro vid > 50 anställda); endast för företag som före krisen gått med vinst
• Bankkrediter / KfW-kreditgarantier – "KfW-Sonderprogramm 2020" till låg ränta för något större småföretag och medelstora företag med 90-procentiga och ner till 80-procentiga KfW-kreditgarantier för medelstora / större väletablerade företag till låg ränta
• ”ERP-Gründerkredite” – enligt ovanstående förklaring för de minsta företagen

Sverige:

• Bankkrediter / kreditgarantier – statlig garantiandel 70 procent av kreditsumman
• ALMI och SEK-krediter enligt ovan
• EKN-garantier enligt ovan – till företag med maximalt 5 miljarder SEK i omsättning, även för underleverantörer, kreditgaranti 80 procent

1.3 Stora företag

Tyskland:

• Bankkrediter / KfW-kreditgarantier – ”KfW-Sonderprogramm 2020” med 80-procentig garanti för stora enskilda krediter upp till 1 miljard euro
• KfW-kredit-(garanti-)konsortier – KfW kan stå för upp till 50 procent av en beviljad konsortiekredit plus för 80 procent av kreditgarantin med ett minimibelopp på 25 miljoner euro – men med vissa begränsningar
• ”ERP-Gründerkredite” – enligt ovanstående definition, lånesumma upp till 1 miljard euro
• Övertagande av skuldebrev och dylikt i drabbade företag – möjligt i vissa nödlägen
• Statligt delägarskap – disponibel totalvolym 100 miljarder euro; det kapitalintresserade företaget bör bland annat ha minst 250 anställda och omsätta minst 50 miljoner SEK – också en möjlighet för medelstora företag disponibel totalvolym 100 miljarder euro; det kapitalintresserade företaget bör bland annat ha minst 250 anställda och omsätta minst 50 miljoner SEK – också en möjlighet för medelstora företag

Sverige:

• Bankkrediter / kreditgarantier – statliga garantier begränsade till 70 procent av kreditsumman – men ingen limit för det kreditansökande företagets storlek
• EKN-rörelsekreditgaranti – med garanti på 75 procent

2. Arbetsmarknadsrelaterade åtgärder med koppling till företag

Tyskland:

• Korttidsarbete – avsevärd sänkning av kravet på faktiskt berörd och icke uppsagd personal till 10 procent för att få någon ersättning för korttidsarbete (Kurzarbeitergeld) och samtidigt slopade sociala avgifter; det av staten utbetalda beloppet uppgår till låga 60 procent av den tappade nettolönen och till 67 procent i hushåll med barn – men kommer att höjas synligt efter tre månaders korttidsarbete enligt ett CDU-/CSU-SPD-partiledarbeslut i skrivande stund

Sverige:

• Korttidspermittering – koppling till lön och reducerad arbetstid med reducerad lönekostnad för arbetsgivaren; exempelvis vid 40-procentig arbetstidsförkortning tar staten 30 procent av lönekostnaden och företaget endast 4 procent, vilket ger en löneminskning på 6 procent
• Slopad karensdag – ersättning från Försäkringskassan 700 SEK för alla, egenföretagare får 804 SEK
• Staten tar över sjuklöneansvaret och kostnader – gäller just nu under april-maj för löntagare och egenföretagare
• Höjt takbelopp för redan arbetslösa från 910 SEK till 1200 för de första 100 dagarna
• Lättare och snabbare inträde i a-kassan
• Reducering av olika sociala kostnader – sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter för småföretag

3. Skattelättnader och dylikt

Tyskland:

• Skattebefriade bonusbetalningar upp till 1500 euro under 2020 till anställda som håller Tyskland rullande på exempelvis vård-, transport- och butikssidan (kassor i livsmedelsaffärer)
• Skatterelaterad likviditetshjälp till företag under 2020 – som likviditetshjälp via räntelösa betalningsuppskov, verklighetsanpassade förtida skatteinbetalningar och anstånd för inbetalningar av skatteskulder
• Reducerad moms för restauranger till 7 procent under det andra halvåret 2020 (helt färskt CDU-CSU-SPD-beslut)

Sverige:

• Anstånd för skatteinbetalningar
• Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher
• Ändrade regler för periodiseringsfonder för temporärt återflöde av preliminärskatt