Med en varuhandelsvolym på knappt 160 miljarder kronor år 2019 är Tyskland fortsatt ett av Sveriges främsta exportländer, hack i häl efter Norge. Dessutom importerades under förra året tyska varor till ett totalvärde på 268 miljarder kronor, vilket gör Tyskland återigen till Sveriges största importland. Tysk-Svenska Handelskammaren har tittat närmare på vilka branscher som har varit särskilt framgångsrika under 2019. Nu återstår att se hur ekonomin under 2020 repar sig efter den nedgång i utrikeshandeln som följer i coronakrisens spår.

Den tysk-svenska varuhandeln fortsatte att öka under 2019, visar ny statistik från SCB. Den svenska exporten till Tyskland steg med 2 procent och importen från Tyskland var 1 procent högre än 2018.

Varukategorin där exporten från Sverige till Tyskland ökade mest är fisk och andra fiskeriprodukter som växte med 23,5 procent jämfört med året innan. Men även försäljningen av svenska möbler och kläder ökade med respektive 23,3 procent.

Om man ser till kategorierna med störst omsättning inom den svenska exporthandeln med Tyskland är det farmaceutiska basprodukter och läkemedel som ökade kraftigast med 16,4 procent. Andra betydande kategorier som växte är övriga maskiner, som omfattar till exempel jord- och skogsbruksmaskiner, maskiner för metallbearbetning, verktygsmaskiner och maskiner för allmänt ändamål (+4,9 procent), samt kemikalier och kemiska produkter (+4,6 procent). Utöver det steg efterfrågan på produkter inom kategorin datorer, elektronikvaror och optik (+7,2 procent) och kategorin avfallshanterings- och återvinningstjänster växte med 6,9 procent.

Emellertid finns det några varukategorier som det gick sämre för under 2019. Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter minskade med 19,8 procent och metallmalmer med 12,8 procent. Särskilt anmärkningsvärt är att den omsättningsmässigt största kategorin metaller minskade med 6,7 procent.

Bra år för tysk läkemedelsindustri och tyska transportmedel

En titt på importsiffrorna visar att försäljningen av tyska farmaceutiska basprodukter och läkemedel i Sverige steg kraftigt (+23,3 procent) under förra året. Andra omsättningsmässigt stora produktgrupper som elapparatur och kemikalier och kemiska produkter ökade med 8,6 respektive 5,4 procent jämfört med 2018. Särskilt utmärkte sig importen inom kategorin andra transportmedel som visade en kraftig tillväxt med hela 59,5 procent. Till denna varugrupp räknas fartyg och båtar, rälsfordon och luftfartyg.

Varugruppen metaller har under flera år varit en av de mest framgångsrika kategorierna vad gäller tysk import till Sverige men minskade under 2019 (-15,7 procent). Dessutom minskade importen av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter, som uppvisade en kraftig tillväxt året innan, med 19,9 procent. Tysklands omsättningsmässigt största varugrupp motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar avslutade 2019 med en liten minskning (-1,9 procent).

Sammanlagt är de tysk-svenska varuhandelssiffrorna för 2019 positiva och visar stabilitet men de uppnår inte den höga tillväxten från tidigare år. Tyskland är dock fortfarande Sveriges i särklass viktigaste handelspartner.