Snabbare än förväntat presenterade det tyska miljöpartiet (De Gröna), liberalerna (FDP) och socialdemokraterna (SPD) ett ”sonderingspapper” som utgör grunden till kommande regelrätta koalitionsförhandlingar. ”Trafikljuset”, eller på tyska ”Ampelkoalitionen” (”trafikljuskoalitionen”), närmar sig med andra ord, skriver Huber Fromlet i en färsk analys.

Vid presentationen av sonderingsöverenskommelsen den 15 oktober var stämningen påtagligt god. Annalena Baerbock från de Gröna talade om ”en reform- och framstegskoalition”. FDP-chefen Christian Lindner – som jag i min förra artikel betecknade som nyckelpersonen för en eventuell trafikljuskoalition – verkade också mycket nöjd. Han sade till och med att ”ny politisk fantasi hade skapats” och att ”det på mycket länge inte funnits en jämförbar möjlighet att modernisera samhället, ekonomin och staten”. Min egen tolkning är att FDP fått igenom många av sina hjärtefrågor. Allt detta medför att den hittills av FDP prioriterade koalitionen med CDU/CSU definitivt verkar ha lagts till handlingarna.                                             

Något för alla – men en del problem har ännu inte tagits upp

Tittar man närmare på frågan i vad mån sonderingsdokumentet tagit hänsyn till trafikljuspartiernas hjärtefrågor, så utkristalliserar sig följande omstridda faktorer som uppenbarligen tillåts leva kvar i ett kommande koalitionskontrakt:

För SPD:s vidkommande: 

• minimilön på 12 euro, 
• så kallad medborgarförsäkringen (”Bürgerversicherung” med socialförsäkringsavgifter för alla inkomstslag),    
• bibehållen pensionsmodell utan försämring.

För De Grönas vidkommande:

• acceptans av det mycket omfattande miljöskyddsprogrammet med en del konkreta förslag, inklusive stora miljöinvesteringar.

För FDP:s vidkommande:           

• inga skattehöjningar,
• fortsatt tillämpning av den offentliga skuldbromsen,
• effektivisering av tyska myndigheter (med subventionsgranskning).

Självfallet återstår att se om det hittills goda förhandlingsklimatet kan hålla i sig även under de mer konkreta och tuffare koalitionsförhandlingarna. Intrycken hittills tyder på det – men helt säker kan man givetvis aldrig vara i politiska förhandlingar som kräver kompromisser. En del frågor har dessutom ännu icke börjat förhandlas om – inte heller vad gäller utnämningar av nyckelpositioner (med goda möjligheter för De Gröna och FDP att få leda de viktigaste ministerierna).

"Med stor sannolikhet tittar trafikljuspartnerna noggrant på opinionsläget hos de tyska väljarna."

Med stor sannolikhet tittar trafikljuspartnerna noggrant på opinionsläget hos de tyska väljarna. Enligt en helt färsk opinionsundersökning från Forschungsgruppe Wahlen anser 62 procent av alla tillfrågade att en trafikljuskoalition vore bra för Tyskland. Endast 19 procent anser det motsatta. Inte mindre än 75 procent ser helst Olaf Scholz som kommande förbundskansler – och hela 55 procent även inom CDU / CSU. Dessa 55 procent visar mer än tydligt att CDU hamnat i en rejäl krissituation med ett påtagligt behov av förnyelse avseende ledare och politisk orientering.

Slutsatser: Ännu vet vi inte hur det slutgiltiga koalitionsfördraget kommer att se ut. Det nu aktuella sonderingsdokumentet innehåller inte enbart rent politiska kompromisser. Jag ser vidare kompromisser i den ekonomiska politikens utformning kring satsningar på hushåll och företag – men också gällande efterfråge- och den långsiktigt viktiga utbudspolitiken. Det planerade bibehållandet av pensionssystemet tolkar jag dock som ett strategiskt misstag – inte minst på grund av Tysklands långsiktiga demografiska utmaningar. Tyskland behöver snarast en reform av pensionssystemet och en konkret förbättring av flaskhalsarna på bostadsmarknaden.

Min totalbedömning är att ett konsekvent genomförande av den aviserade förändringspolitiken i en trafikljuskoalition skulle utgöra ett positivt inslag för de tysk-svenska handelsrelationerna – positiva inslag som förhoppningsvis också de två kommande svenska regeringarna fäster vikt vid (en ny statsminister/regering inom några få månader fram till septembervalet 2022 - och därefter inte minst ett nytt parlament med ytterligare en ny regering).