Sedan slutet av januari har jag skrivit många artiklar om coronaviruset – artiklar som först och främst handlar om coronavirusets koppling till den ekonomiska utvecklingen. Egentligen kan ekonomer inte så mycket – eller snarare ingenting – om coronapandemins och därmed ekonomins tidsmässiga vändpunkter. Det är dock förmodligen i dessa dagar den mest aktuella frågan.

Detta gäller både i globala, nationella och lokala sammanhang. Däremot har nog ekonomer vissa förutsättningar för att kunna framföra synpunkter på de regelbundet återkommande ekonomiska hjälppaketen till coronadrabbade företag och löntagare. Det leder i sin tur till ett stigande intresse för coronaviruset även hos ekonomer.

I Sverige har Folkhälsomyndigheten företräde vid tolkningen av olika coronatrender. Det är givetvis naturligt, även om jag tror att regering och riksdag framöver mer frekvent skulle kunna ta kommandot när det behövs bredare tolkningar än just det virala fokuset. I detta sammanhang kan också etiska, sociala, psykologiska, ekonomiska, statistiska och IT-orienterade perspektiv vara av intresse.

Dessa interdisciplinära infallsvinklar medför också att flertalet specialister utanför virologi- och medicinkretsarna gärna vill – och bör – lära sig mer om själva coronautvecklingen. Här kommer Folkhälsomyndighetens kommunikation in i bilden, exemplifierat genom informationen via webben.

Bredare kunskapsspridning viktigt verktyg

Avseende praktiska råd här hemma, vilka självfallet bör stå i det främsta rummet, ter sig Folkhälsomyndighetens informationsflöde mycket bra. Däremot blir jag ofta besviken när jag söker mer avancerad svensk coronastatistik. På tysk tv till exempel pratas det regelbundet om det så kallade reproduktionsvärdet R som visar hur många personer en infekterad person smittar i sin tur. Förbundskansler Merkel vill se en stabil R-siffra under 1. Idag vet många tyskar vad R handlar om. Dylika målsättningar skulle jag också vilja se här i Sverige, trots statistiska begränsningar.

Jag är helt övertygad om att mer och djupare information än den som finns på Folkhälsomyndighetens webbsida skulle kunna röna stort intresse hos många politiker, forskare med ovan berörda tvärvetenskapliga inriktningar, journalister men även privatpersoner med analytiskt intresse. Många människor skulle lära sig mer om coronaviruset. Transparens och informationsutbud är nyckelfaktorer i detta sammanhang.

Sammanfattningsvis kan sägas att djupare kunskap respektive bredare kunskapsspridning utanför virologernas och läkarnas värld skulle kunna utgöra ett mycket viktigt verktyg i den fortsatta, extremt svåra bekämpningen av coronaviruset – gärna i form av en interdisciplinär akademisk forskningsinstitution såsom tyska Leopoldina som i hög grad, men inte i alla frågor, har förbundskanslers Merkels och den tyska regeringens öra.

God transparens hjälper företagen

Jag är övertygad om att transparens och avancerad statistisk uppföljning i coronafrågan är eller skulle vara positiva för företagen, oavsett om dessa företag befinner sig i Tyskland eller Sverige. Tyskland verkar ha kommit något längre så här långt. Sverige kan givetvis knappa in framöver och hamna på åtminstone samma nivå som Tyskland.

Hur som helst, utan bäst möjliga förståelse för coronautvecklingen försvåras nödvändiga beslut inom det egna förtaget helt i onödan.