Vid Tysklands återförening 1990 stod svenska företags produkter för 2,34 procent av den totala tyska varuimporten. 2020 hade samma siffra sjunkit till 1,44 procent. Positivt är dock att det under det gångna årtiondet har skett en stabilisering av den nedåtgående utvecklingen visar en genomgång av den tyska handelsstatistiken.

Som tidigare beskrivits i denna artikel har Tyskland under det gångna året svarat för en stabil andel av den svenska exporten. I nedanstående analys undersöks de svenska andelarna av Tysklands totala import. Med denna variant av analys har vi ett instrument för att närmare följa de svenska företagens konkurrenskraft i Europas största ekonomi. Diagrammet nedan visar trenden under de senaste 30 åren. Efter en längre tids nedåtriktad utveckling har det dock skett en stabilisering under det gångna årtiondet.

2020 gav en mycket lätt stigande marknadsandel

När Tyskland återförenades 1990 stod svenska företags produkter för 2,34 procent av den totala tyska varuimporten. Fram till början av 2020 hade marknadsandelen sjunkit till 1,39 procent – det lägsta värdet i det förenade Tyskland. Flera jämförbara EU-länder i Tysklands närområde har under denna period klarat sig betydligt bättre visar en genomgång av den tyska handelsstatistiken.

Pilarna för den svenska marknadsandelen på Europas största marknad har således pekat nedåt alltsedan bildandet av det nya Tyskland med sina 16 delstater. I konkreta siffror uppgår minskningen till exakt 0,9 procentenheter mellan åren 1990 och 2019, vilket är relativt mycket för ett relativt land på en regelrätt volymmarknad. Detta framgår av Tysklands officiella statistik över utrikeshandelns fördelning på olika länder (Destatis, Excel-Statistik).

Även mellan 2017 och början av 2020, en period med kraftig trendmässig kronförsvagning, sjönk marknadsandelen på den tyska volymmarknaden från 1,51 till 1,39 procent. Under 2020 vändes dock denna negativa utveckling något till det bättre. Förhoppningsvis handlar det om en vändpunkt.

Svenska andelar av den tyska varuimporten 1990 – 2020 *

Vissa länder har lyckats bättre

Jämförs den svenska andelen i den totala tyska varuimporten sedan början av 1990-talet med andra viktiga leverantörsländers utveckling i Tyskland ligger Sverige inte särskilt bra till, delvis beroende på globaliseringen av inköpsverksamheten. Det indikeras av följande tabell.

Marknadsandelarna för de 30 största tyska varuimportländerna år 2000 och 2020

Bland länderna som varit på frammarsch i Tyskland märks framför allt de före detta planekonomier i Central- och Östeuropa samt Kina och andra asiatiska tillväxtekonomier.

I siffror steg deras marknadsandel mellan 2000 och 2020 från cirka 15 till över 30 procent – detta uppenbarligen på bekostnad av en del industriländer, däribland Sverige. Utvecklingen har till stor del pådrivits av den pågående globaliseringen av emerging market-länder, reformer i de tidigare Comecon-länderna samt Tysklands utlokalisering av produktion och utveckling till dessa uppåtsträvande länder.

Möjlighet att vända trenden

Den svenska marknadsförlusten som pågått under en längre tid i Tyskland behöver dock inte vara skriven i sten. Även etablerade industriländer kan vinna tillbaka förlorade marknadsandelar.

Tittar man närmare på utvecklingen efter sekelskiftet hör OECD-länder såsom Schweiz, Nederländerna, Österrike, Spanien och Irland till vinnarna på den tyska importmarknaden. 

Efter många års successiva förlust av marknadsandelar på den tyska marknaden borde det inte vara omöjligt för svenska företag att försöka återvinna tidigare tapp. Vi kan se att det finns andra etablerade länder som klarat en viss vändning. Dessutom borde svenska företag kunna dra mer nytta av den geografiska närheten till Tyskland – i ekonomisk forskning baserat på den fysikaliska gravitationsprincipen.

Förbättringar på den tyska marknaden kan främst initieras på så kallad mikronivå, det vill säga av företagen själva med hjälp av fokuserade satsningar. En ekonomisk politik med satsningar på ökad konkurrenskraft kan givetvis också bidra till framtida marknadsframgångar i vårt stora södra grannland. Förbättrade förutsättningar för exempelvis institutioner, digitalisering, miljö, arbetsmarknad och framför allt utbildning på alla nivåer – inklusive det tyska språket – skulle kunna vara komponenter i en lång lista med inriktning på önskvärda och uthålliga framtida lyft på den tyska volymmarknaden.

Mot bakgrund av detta är det således av yttersta vikt att utöka det bilaterala samarbetet mellan Tyskland och Sverige för att kunna konkurrera på exportmarknaden på olika nivåer.