När jag för tre dagar sedan – strax före helgen – hade avslutat en längre artikel om coronakrisen i Tyskland, trodde jag kanske något naivt att det under några dagar skulle kunna uppstå en liten analyspaus. Den kom visserligen – men varade endast under ett dygn.

Sedan konfronterades jag med tre viktiga nyheter:

Förbundskansler Angela Merkel framförde söndag eftermiddag meddelandet om nya tuffa inskränkningar av den personliga rörelsefriheten (sociala kontaktförbud) inklusive minimiavstånd till närmaste person - med böter upp till 25 000 euro och eventuell straffrättsliga konsekvenser vid kränkning av de skärpta kontaktreglerna. Förbundsregeringens starka påtryckningar har accepterats av samtliga delstater. Därmed existerar numera enhetliga regler för hela Tyskland, vilket är bra. De nya, mycket stränga kontaktreglerna innebär dessutom i ekonomiska termer – vilka ändå finns trots alla sjukdomsbekymmer – ett ännu större bortfall av produktion och arbetstillfällen. Detta kan sägas trots att detta undantagstillstånd initialt gäller i endast två veckor. Det kan dock förlängas om nödvändigt. 

Något senare kom dessutom nyheten att också förbundskansler Angela Merkel hamnat i coronakarantän. Med tanke på att förbundskanslern under den gångna veckan tydligt tagit initiativet i kampen mot coronaviruset – utan att förglömma initiativen av framför allt Bayerns ministerpresident Markus Söder – är det givetvis väsentligt att Merkel under de närmaste veckorna inte alltför mycket hindras i sitt dagliga arbete mot coronaviruset.

I samband med genomgången av ekonomisk coronalitteratur upptäckte jag också det välkända Kiel-institutets (IfW:s) färska, coronajusterade BNP-bedömning för 2020/2021 med två genomräknade scenarier. Det första präglas av ett så kallat V-utseende med en snabbare återhämtning och det andra av ett U-förlopp med en längre lågkonjunktur - men också med en kraftfullare återhämtning under 2020/2021.

Scenario 1 kommer fram till ett BNP-fall under 2020 på 4,5 procent och det mer långvariga scenariot 2 till hela 8,7 procent. Den antagna återhämtningen under 2021 bedöms kunna ge en BNP-tillväxt på 7,2 respektive 10,9 procent. Personligen har jag ingen konkret uppfattning om den mest sannolika utvecklingen. Tills vidare kanske mellan scenario 1 och scenario 2 – möjligen närmare scenario 2. Min egen prognos- eller scenarioinput är dock alltjämt alldeles för begränsad för att kunna sätta ner foten vad gäller siffror, tänkbara minimi- och maximiintervaller samt varaktighet och styrka i den pågående nedgången.

Likväl är det i dessa dagar bättre att tala om scenarier än om prognoser. Regelrätta prognoser kan som sagt ej göras i dagsläget. Därför vill jag uppmana alla initierade läsare att tolka alla så kallade ”coronaprognoser” med en rejäl nypa salt. Prognoser försöker att komma den framtida utvecklingen så nära som möjligt. Det går fortfarande inte. Scenarier återger istället snarare olika möjligheter eller alternativ – precis som Kiel-institutet enligt ovan tillämpar coronaproblemet.

Kanske finns också viss uppmuntran i sammanfattningen av kollegan professor Stefan Kooths, prognoschef vid Kiel-institutet:

–This year's development is a blatant exceptional situation.The drop in production reflects a massive exogenous shock for which there are no comparable patterns in recent economic history. The slump in stock market prices and the scaling back of production processes is happening much more rapidly than during the Great Recession of 2008/2009 triggered by the global financial crisis. However, this coincides with the chance of getting out of the deep trough more quickly than ten years ago.