Vilka regeringskoalitioner är möjliga utifrån det aktuella tyska opinionsläget? Och vilka potentiella kanslerkandidater finns utöver Armin Laschet som nyligen valts till partiordförande i CDU? Vår Senior Advisor Hubert Fromlet kommentarer.

Den 16 januari valdes Nordrhein-Westfalens ministerpresident Armin Laschet till ny ordförande i CDU, Angela Merkels partipolitiska hemvist. Med detta blir dock Armin Laschet inte automatiskt unionspartiernas kandidat till posten som förbundskansler, en position som även är mycket viktig för hela EU.

Som bekant består unionspartiernas fraktion i förbundsdagen av två separata liberal/konservativa partier, CDU och CSU. CSU (Christlich-Soziale Union) är CDU:s systerparti i Bayern och styrs för närvarande av sin ambitiöse ordförande Markus Söder. Söder har hittills inte velat ta ställning till frågan om sin egen strävan att bli Tysklands nästa förbundskansler. Det ter sig ganska sannolikt att ett avgörande kommer veckorna efter delstatsvalen i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz den 14 mars och CDU:s valresultat där.

Jag vill i denna analys inte gå in på Laschets och Söders förutsättningar för kanslerjobbet – varken vad gäller personlighet, erfarenhet eller kunskap. Avgörande blir av allt att döma vem av de två ovannämnda unionspolitikerna som verkar ha ett tydligt opinionsmässigt överläge i hela Tyskland, inte minst med tanke på att CSU juridiskt och organisatoriskt uteslutande existerar i den sydtyska delstaten Bayern.

Vilka regeringskoalitioner ger det aktuella opinionsläget?

Enligt tv-kanalen ZDF:s senaste Politbarometer, som gjordes 12-14 januari, fördelades partisympatierna på följande sätt (i %):

Enligt detta aktuella opinionsläge finns det följande teoretiska regeringskoalitioner (efter valdagen den 26 september kan/kommer det att se annorlunda ut; ett regeringssamarbete med AfD utesluts av samtliga partier):

CDU/CSU – SPD (ej eftersträvat, ännu mindre med inklusion av de Gröna)

CDU/CSU – Gröna (möjligt) – men Laschet föredrar starkare union och FDP

CDU/CSU – Gröna – FDP (möjligt men mindre sannolikt; observera att Tyskland har en 5-procentsspärr)                                                                      

Ovanstående koalition ger en tydlig antydan om att de Gröna mycket väl kan spela en nyckelroll vid Tysklands nästa regeringsbildning. Förmodligen kommer de Gröna under våren med en egen kanslerkandidat, antingen med ordföranden Robert Habeck eller med ordföranden Annalena Baerbock. Ett avgörande i denna personfråga väntas mellan påsk och pingst efter en uppgörelse dessa två ordföranden sinsemellan.

Teoretiskt finns möjligheten att Tysklands nästa förbundskansler blir en miljöpartist. Detta som det starkaste partiet inom en grön-röd-röd koalition (Gröna – SPD – Linke) om dessa partier skulle förmå öka med ytterligare några procentenheter jämfört med dagsläget. Det vore dock förhastat att räkna bort socialdemokraternas redan utsedde kanslerkandidat, nuvarande finansministern Olaf Scholz.

Söder mest populär av de potentiella kanslerkandidaterna

Det kan också vara av intresse att titta något närmare på den personliga populariteten av de officiella och potentiella kanslerkandidaterna (källa: ZDF:s Politbarometer från 12-14 januari).

Lämplig kanslerkandidat (”ja” i procent):

Markus Söder            54

Olaf Scholz                45

Jens Spahn               32

Norbert Röttgen

Friedrich Merz

Robert Habeck           28

Armin Laschet            28

Annalena Baerbock    22

Uppställningen gör en klar antydan om att Markus Söder fortfarande ser sin chans mot Armin Laschet. Socialdemokraten Olaf Scholz – lugn och saklig – ligger också relativt bra till. Kanske vill även hälsominister Jens Spahn kvarstå i racet – trots att han tillhörde Laschets stödlag.

Det är dock viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser utifrån dylika personrankningar. De återspeglar främst det aktuella stämningsläget. Regelbunden uppföljning kan därför rekommenderas.

Sista ordet väntas först efter den 26 september.

Detta är artikel nummer tre i en artikelserie av Hubert Fromlet inför det tyska valet som äger rum 26 september.