Peter Berg, Jan Brockmann, Katja Mitchell, Christian Clemens och Ninni Löwgren på Tysk-Svenska Handeslskammaren i Stockholm

Peter Berg, Jan Brockmann, Katja Mitchell, Christian Clemens och Ninni Löwgren diskuterar tyskt kontra svenskt ledarskap.

Chef i Tyskland? Var tydlig och våga fatta beslut!

2020-10-15

I svenska företag drar beslutsprocesser ut på tiden eftersom alla ska med på tåget. I Tyskland fattas beslut snabbt och effektivt av chefen och medarbetarna gör som de blivit tillsagda. Är detta en utnött kliché eller en korrekt verklighetsbeskrivning?

I fredags var det dags för Tysk-Svenska Handelskammarens uppskattade ledarskapsseminarium som anordnas i samarbete med chefsorganisationen Ledarna. Seminariet belyser den tyska och svenska chefsrollen i ett interkulturellt sammanhang, skillnader i tysk och svensk ledarskapsstil och vad som är viktigt att beakta när man tillträder som chef i Tyskland respektive Sverige.

Katja Mitchell, skådespelare och programledare, modererade diskussionen som slog nytt tittarrekord och sändes live som webbinarium från studion i Stockholm.

Tysk- och svensk ledarstil skiljer sig åt, vad är bakgrunden till det?

Ninni Löwgren, ledarskapscoach i tysk och svensk affärskultur på Tysk-Svenska Handelskammaren: Även om Sverige och Tyskland geografiskt ligger nära varandra och har liknande värderingar finns det skillnader i affärs- och ledarkultur. Våra olika förhållningssätt beror i hög utsträckning på att du som tysk växer upp i ett land där du är en av 82 miljoner och måste göra allt för att sticka ut i mängden för att lyckas. I Sverige är man en kugge i en helhet där alla behövs och där nyckelorden är samarbete och konsensus. Präglad av vår historia fostras vi i Tyskland att tänka mer kritiskt och att ha kontroll för att minska risken för att göra fel.

Beslutsprocesser och hierarkier – vad är skillnaderna i våra kulturer?

Christian Clemens, vd för Stockholmsmässan och tidigare vd för resekoncernen Tui i Tyskland, uppvuxen i Sverige: När jag kom till Tyskland för att vara chef med det tydliga uppdraget att genomföra förändringar i bolaget, stötte jag på en hel del utmaningar. Att få de anställda att själva komma med synpunkter och idéer var svårt i början. De var vana vid att utföra precis det som chefen bad dem göra. Jag försökte få medarbetarna att våga komma med synpunkter genom att införa ett företagsklimat där det var okej att göra fel.

Jag gjorde det genom att berätta om mina misstag men det funkade inte alls! De tyska medarbetarna uppfattade det som att jag inte hade koll och jag kan tänka mig att de starkt ifrågasatte vad de fått för chef. Jag försökte också avdramatisera hierarkierna genom att ibland sätta mig i personalmatsalen istället för i den finare matsalen som fanns för ledningsgruppen. Då avstannade samtalet kring bordet och det blev knäpptyst.

”Jag försökte avdramatisera hierarkierna genom att ibland sätta mig i personalmatsalen. Då avstannade samtalet kring bordet.”

Jan Brockmann, avgående COO för AB Electrolux, uppvuxen i Tyskland: Personligen gillar jag den svenska ledarskapsstilen med flacka hierarkier men för att den ska fungera i Tyskland måste du som vd, i fallet Christian nämner, först avskaffa matsalen för ledningsgruppen och sen tydligt kommunicera att från och med nu äter ledning och anställda tillsammans. Då kan det funka och tysken kan vänja sig vid den plattare hierarkin.

Traditionellt sett är den tyska ledningsstilen mycket mer hierarkisk och beslutsvägarna kortare. Jag upplever dock att det även i Tyskland går mot mer platta hierarkier. Vid en första anblick av den svenska modellen kan beslutsprocessen verka onödigt lång för tyskarna men på lång sikt är det ofta en fördel om alla inblandade stöder beslutet.

Kommunikation och informationsflöde – vad skiljer sig åt?

Peter Berg, ledarskapscoach på cheforganisationen Ledarna: I Sverige är arbete och fritid mer sammanflätade medan man i Tyskland tydligt skiljer på arbete och privatliv. Att skicka ett mejl till en kollega utanför arbetstid är i Sverige inget ovanligt men det ska mycket till innan man skulle göra så i Tyskland, eftersom det skulle uppfattas som om någonting verkligen var akut. Man ägnar sig inte åt arbetet på fritiden i samma utsträckning.

Jan Brockmann: I vissa tyska företag finns det till och med spärrar så att det inte går att skicka mejl efter en viss tid eller på helger. Dessa levereras först morgonen därpå. Och i Tyskland är det fortfarande viktigt att vara fysiskt på plats på kontoret även om det förstås har förändrats mycket nu på grund av coronakrisen och säkert kommer att fortsätta att förändras.

”Ibland måste det få lov att vara slutdiskuterat, särskilt i en krissituation som vi befinner oss i nu.”

Christian Clemens: I Tyskland gäller: Kunskap är makt och ger dig möjlighet att utmärka dig. I Sverige däremot delar vi gärna med oss av våra kunskaper, eftersom alla tjänar på det. Olika sätt att kommunicera syns också i språken. Svenskar använder ofta uttryck i konjunktiv, till exempel "Det skulle vara trevligt om du kunde göra det" medan tysken säger ”Gör det.”. Ofta betyder det samma sak även om svensken kanske reagerar på att tysken är så rak och tysken tycker det svenska sättet att uttrycka sig är otydligt. Det tyska sättet att uttrycka sig har påverkat mitt ledarskap i Sverige. Alla kan inte vara inblandade i allt. Ibland måste det få lov att vara slutdiskuterat, särskilt i en krissituation som vi befinner oss i nu.

Hur är det då med de tyska titlarna?

Christian Clemens: Grundregeln är att om du är på samma nivå går det bra att vara mindre formell, däremot håller tyskarna på etiketten att nia varandra när man är på olika nivåer, som exempelvis chef gentemot anställd. Och ska det börja duas är det den som har högst titel som avgör när detta sker, något som kan vara bra att känna till som svensk.

Tyska dygder och ”Sverigebonusen” – hur kan jag dra nytta av dessa?

Jan Brockmann: Jag har upplevt att det tyska sättet att skapa struktur och tydlighet tas emot väl i Sverige. Använd och kommunicera därför dessa egenskaper på ett bra sätt om du kommer som tysk till Sverige.

Ninni Löwgren: Omvänt kan du som svensk ha fördelar av det som tysken kallar ”Sverigebonusen”. De flesta tyskar har en mycket positiv bild av Sverige.

Experternas fem bästa tips till dig som svensk

  1. Var tydlig och våga fatta beslut som chef.
  2. Respektera att tysken inte arbetar på sin kaffepaus, lunch eller fritid.
  3. Nia alltid om du är osäker. Högst titel är den som initierar om ni ska börja dua varandra.
  4. Använd inte humor och ironi som chef om du inte känner de du pratar med väldigt väl och är övertygad om att de kommer förstå dig.
  5. Dra nytta av Sverigebonusen – anpassa dig men glöm inte bort att vara autentisk.

Missade du webbinariet? Här kan du titta på inspelningen: