Trots oroliga tider i omvärlden står sig den tyska arbetsmarknaden oväntat stark. Utvecklingen kan närmast beskrivas som ett mirakel, skriver Tysk-Svenska Handelskammarens seniorrådgivare Professor Hubert Fromlet.

I samband med mitt senaste inlägg om Tysklands demografiproblem tittade jag också på utvecklingen av den tyska arbetslösheten. Trenden liknar närmast ett mirakel: Mellan 2005 och 2022 mer än halverades den tyska arbetslöshetskvoten – trots global tillväxtkris för ett årtionde sedan, covid-19 och kriget mot Ukraina. Det är till och med möjligt att Tyskland under de kommande tio åren går mot full sysselsättning.

Från 11 ½ till drygt 5 procent

Tittar man närmare på statistiken så kan noteras att den tyska arbetslösheten sedan 2005 sjunkit från 11,7 till 5,3 procent  under det gångna året. I början av innevarande år konstaterades dock – föga överraskande – en lätt uppåtriktad utveckling.

"Två särdrag i den tyska arbetslöshetstrenden bör beaktas."

Två särdrag i den tyska arbetslöshetstrenden bör beaktas. För det första finns det uppenbara regionala skillnader på arbetsmarknaden – mest gynnsamt söderut och minst fördelaktigt österut – men med ljusglimtar även i de östra delstaterna. De tre städerna med delstatsparlament ligger inte heller bra till (Bremen, Berlin och Hamburg). Bayern och Baden-Württemberg återfinns med sina kvoter på något över 3 procent till och med nära den ofta använda tyska definitionen av full sysselsättning på 2-3 procent.

För det andra är det påfallande att en stor andel av arbetslöshetskvoten – över 55 procent – kan härledas till lågutbildade personer med låg kvalifikationsnivå. Motsvarande siffra inom arbetslöshetskvoten är 35 procent för yrkesutbildade personer och relativt låga 8 procent för akademiker.

Hinder på vägen mot full sysselsättning

Trots den positiva långsiktiga trenden finns en rad tunga hinder på vägen till full sysselsättning i Tyskland. Dessa kan härledas till internationella politiska tillspetsningar och konflikter med främst USA, Ryssland och Kina som potentiellt inblandade parter – med uppenbar risk för en global tillväxtkris. Men även den framtida inverkan av digitaliseringen och AI på den tyska arbetsmarknaden liksom framtida migrationseffekter måste idag behandlas som icke preciserbara.

Likväl framstår sannolikheten för full sysselsättning under de kommande 10-15 åren högre än motsatsen – inte minst på grund av den kommande demografiutvecklingen med en allt äldre befolkning. Viktigt är att komma ihåg att strukturella utvecklingstendenser på den tyska arbetsmarknaden helt klart kommer att bli allt viktigare att följa upp. Utmaningarna är stora, vilket också beskrevs i min förra artikel på denna sida om den kommande tyska demografiska utmaningen.