Det rapporteras för närvarande på bred front om Tysklands stora ekonomiska utmaningar, i blickfånget står den framtida energiförsörjningen och den svaga köpkraftsutvecklingen. En fråga som ofta förbises utanför Tysklands gränser, även om den diskuteras flitigt på hemmaplan, är demografifrågan, skriver Tysk-Svenska Handelskammarens seniorrådgivare Professor Hubert Fromlet i en färsk analys.

Den framtida energiförsörjningen och den svaga köpkraftsutvecklingen (2022 -4,1 procent), men även en vikande produktivitetstrend, otillräckligt tempo i utvecklingen av digitalisering och AI, bristfälliga utbildningssystem, tilltagande arbetskraftbrist, betungande byråkrati och otillräcklig integration av utländsk arbetskraft på arbetsmarknaden får i skrivande stund mycket uppmärksamhet. Listan skulle till och med kunna göras längre. I flertalet andra EU-länder ser dock problembilden inte särskilt annorlunda ut. Därför vill jag här särskilt lyfta Tysklands demografiska utmaningar.

Ett tyskt dilemma

Rent allmänt bestäms ett lands befolkningsutveckling av tre faktorer: födslar, dödsfall och nettot av immigration och emigration. Det är i hög grad politiken som åtminstone delvis kan påverka trenderna av dessa tre faktorer, antingen genom direkta beslut eller incitament. Vidare är det av stor betydelse, i vad mån de procentuella andelarna mellan de olika åldersgrupperna förändras, även utifrån ett jämlikhetsperspektiv. 

"Demografifrågorna diskuteras flitigt på hemmaplan men förbises mestadels utanför Tysklands gränser."

Demografifrågorna diskuteras flitigt på hemmaplan men förbises mestadels utanför Tysklands gränser. Dilemmat är den oundvikligt kommande förändringen av demografin med allt fler pensionärer och en sjunkande befolkningsandel för den arbetande – i synnerhet unga – befolkningen. I värsta fall kan det till och med bli Tyskland största utmaning under de kommande årtiondena. Men det finns också en del optimism i frågan, exempelvis hos förbundskansler Olaf Scholz.

I min egen analys kommer jag fram till slutsatsen att alla tvärsäkra och exakt beräknade befolkningsprognoser rimligen måsta vila på en bräcklig grund. Men det noteras också en mer avslappnad positionering i frågan. Ingen har svaret idag om den rätta förväntningsbilden. Hur som helst finns det skäl nog för företagsledare, analytiker och media att bevaka den framtida tyska demografiutvecklingen med erforderlig regelbundenhet och noggrannhet.

Prognosproblem

Egentligen ter sig demografiprognoser inte alltför komplicerade, eftersom förändringar av ett lands befolkning normalt sker ganska långsamt och/eller beräkneligt. Prognosmakare arbetar därför i sina långtidsbedömningar 10, 20 eller 50 år framåt i tiden med förutsättningen ”ceteris paribus” (allt annat lika) – det vill säga utan nämnvärda förändringsfaktorer från annat håll under själva prognosperioden. Just denna ”ceteris paribus”-metod kan dock denna gång komma att visa som en störande faktor, när Tyskland framöver samtidigt försöker att lindra den påtagliga arbetskraftsbristen. Därför är dussintals olika scenarier möjliga.

Arbetskraftsbristen tillhör för närvarande Tysklands absolut största ekonomiska problem. Den inhemska arbetskraftsreserven kan inte längre tillgodose företagens behov av först och främst kvalificerad personal. Det vet förbundskanslern och de främst berörda ministrarna (ekonomiminister Robert Habeck (”De Gröna”), arbets- och socialminister Hubertus Heil (SPD) och finansminister Christian Lindner (FDP). Det är numera avsikten att underlätta arbetskraftsinvandringen och på hemmaplan verka för ny och höjd kompetens samt för ett förlängt arbetsliv.

"Tyskland kommer åtminstone under de närmaste 10-20 åren att konfronteras med en väl synlig demografisk förändring, framför allt mellan åldersgrupperna."

Mitt bestämda intryck är att de involverade regeringsmedlemmarna idag är väl insatta i vad som behövs för att Tyskland ska kunna tackla sina demografiska utmaningar. Men den tyska regeringen är också en koalitionsregering med de tre trafikljusfärgerna. Det gör att ideologiska dispytpunkter kan komma in i bilden, budgetrestriktioner likaså. Till sist kan mycket komma att förändras, men i vilken utsträckning? Det vet vi inte. Därför är det enormt svårt att redan nu klara realistiska prognoser om den framtida arbetskrafts- och därmed befolkningsutvecklingen.

Likväl förefaller det säkert att Tyskland åtminstone under de närmaste 10-20 åren kommer att konfronteras med en väl synlig demografisk förändring, framför allt mellan åldersgrupperna. Frågan är dock i vilken omfattning det kommer att ske. Kanske ger nedanstående siffror ett visst förtydligande om utgångsläget och framtiden.

Tyskland:

• 2022: 84,4 miljoner invånare
• 65+ från 1991-2021: från 15 till 22 procent av befolkningen, lika med +6,5 miljoner människor; i åldrarna 15-24 år mellan åren 1981 och 2021 reducerad befolkningsandel från 16 till 10 procent
• 67+ år 2035 cirka en fjärdedel av befolkningen
• många prognoser 20-30 år framåt innehåller inte så stora förändringar av folkmängden, men mellan de olika åldersgrupperna (!)
• befolkning år 2070 mellan 20 och 66 år totalt 45,9 miljoner och äldre än 66 år 21,2 miljoner vid en beräknad total tysk befolkning på 82,6 miljoner människor 

Slutsatser för (svenska) företag

Tysklands demografiska framtid bör också framkalla stort intresse hos många svenska företag. Berörda områden kan vara bland annat:

• produktutveckling, produktionskapacitet och investeringsbehov i Sverige och Tyskland  
• osäkert planeringsunderlag om förändringarna av Tysklands befolkning de närmaste 20-30 åren (beror på många ovissa faktorer) - likväl större/stora förskjutningar mellan olika åldersgrupper
• marketingstrategier
• nya förutsättningar för tyska inköpare på grund av (delvis) förändrad produktefterfrågan
• för svenska producenter/företag i Tyskland: nya förutsättningar för pensions- och socialförsäkringssystem, behov av nya rekryteringsstrategier, hantering av generationskonflikter
• tänkbara skattehöjningar om tyskarna inte klarar högre pensionskostnader och sociala kostnader
• satsningar på hälsa internt inom företagen men också i produktutvecklingen
• alltid försiktig användning av kommande befolkningsprognoser
• ny potential för diskussioner och samarbete mellan svenska och tyska företag

Sammanfattning

Ovan redovisas några viktiga slutsatser. Dessa kan bli marknads-, produkt- och investeringsstrategiskt mycket intressanta till följd av en påtaglig omvälvning av de demografiska förväntningarna, eller så utvecklas Tysklands demografiska förutsättningar mer åt det försumbara demografiska hållet, beroende på den framtida tyska demografipolitiken med åtföljande effekter. För egen del tror jag på en demografiutveckling mellan de två mer extrema alternativen.

Hur det än kommer att gå så finns det anledning att redan nu börja tänka igenom framtida Tysklandstrategier med hänsyn till produktutveckling, försäljnings- och produktionsvolymer samt geografiska prioriteringar som förhoppningsvis är i linje med den faktiskt kommande (regionala) befolkningsutvecklingen. Västra Tyskland ges i detta sammanhang gynnsammare utsikter än östra, men några östtyska städer som Leipzig och Dresden samt en del mindre regioner kan betraktas som positiva undantag.

Det tar tid att utveckla en nyttig bedömningsförmåga avseende Tysklands demografiska omvandlingsprocess, med emfas på ”process” eftersom det handlar om en långdragen utveckling.